Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%. Utskicket gjordes till tre olika företag där det fanns inhyrd kompetens. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan anställningsformerna på förtroende för de inhyrda. De inhyrda hade högre grad av förtroende till sig själva än vad de ordinarie hade för de inhyrda. Vidare kunde slutsatser dras till att graden av förtroende kunde förklaras med upplevd tillhörighet men inte i någon större utsträckning med hot. Det vill säga tillhörighet påverkade förtroendet men inte hotbilden.

Titel: Bolagskoden – inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete? Nivå: Ekonomie magisterexamen med ämnesdjup University: Institutionen för ekonomi Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Sverige Telefon: 026-64 85 00 Telefax: 026-64 86 86 E-mail: www.hig.se Författare: Britta Lindman Susanne Tärnblom Datum: Juni 2006 Handledare: Tomas Källkvist Syfte: Det primära syftet är att se vad idrottsföreningarna själva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag använder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod även går att applicera på idrottsföreningar. / Title: The code for corporate governance – an inspiration for sports associations work to create trust? Level: Final assignment for a Master degree in Business Administration University: Department of Business Administration University of Gävle 801 76 Gävle Sweden Telephone: +46-26-64 85 00 Telefax: +46-26-64 86 86 E-mail: www.hig.se By: Britta Lindman Susanne Tärnblom Date: June 2006 Tutor: Tomas Källkvist The object: The main purpose with this essay is to investigate how sports associations create trust for it´s organization and if they think that a code of conduct can create trust for them. Joint-stock companies use a code for corporate governance to create trust. We want to investigate if the thoughts behind that code can be applied on a code of conduct for sports associations.

I denna studie har en jämförande studie mellan privat och offentlig sektor genomförts gällande arbetstagarens inställning till sin arbetsgivare. Studien bygger på en hypotetiskt deduktiv metod i vilken vi försöker verifiera vår hypotes. Hypotesen är att arbetstagare inom privat sektor känner större tillit och lojalitet till sin arbetsgivare. Vidare avser vi att studera hur arbetstagarnas inställning till sin arbetsgivare påverkas av de grundläggande tillits- och lojalitetsfaktorerna. De faktorer som ingår i undersökningen är ledningens hänsyn, kompetens, ärlighet och öppenhet, belöningssystem samt ledningens förmåga att inte svika sina arbetstagare. Hypotesen prövas sedan mot de analyser som görs utifrån empiriska data. I undersökningen ingick 168 respondenter från ett flertal olika arbetsplatser. Av dessa var 76 stycken anställda inom privat sektor och 92 stycken inom offentlig sektor. Resultatet visar att arbetstagare inom den privata sektorn har en mer positiv inställning till att ställa upp för sin arbetsgivare. Att de offentligt anställda har en mer negativ inställning är en tendens som samtliga redovisade påståenden verifierar. Gällande delen av analysen som specifikt behandlar de tillits- och lojalitetsgrundande faktorerna visar resultatet att arbetstagare inom privat sektor i större utsträckning anser att deras arbetsgivare hanterar faktorerna på ett bra sätt. Ett resultat av detta är arbetstagarnas beteende, vilket skiljer sig åt i de två sektorerna. De privat anställda ställer i större grad upp för sin arbetsgivare exempelvis när det gäller övertidsarbete samt att de ger en mer positiv bild av sin arbetsgivare till personer utanför organisationen. Sammanfattningsvis konstaterar vi att vår hypotes verifieras, det vill säga arbetstagarna inom den privata sektor har en mer lojal inställning till sin arbetsgivare än vad arbetstagarna inom den offentliga sektorn har.

Sammanfattning   Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar både räkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ledningens inställning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall även ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsrevisionen. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval. Utöver detta har även en litteraturstudie gjorts för att inhämta sekundär data. Teori och referensram: För att kunna analysera det empiriska materialet har fyra teorier använts. Dessa är principal-agent teorin, teorin om asymmetrisk information, bolagsstyrning samt förtroendeteorin, som presenteras tillsammans med en grundläggande referensram för att innebörden av teorierna lättare ska kunnas förstås Slutsats: Förvaltningsrevision värderas enligt respondenterna som något positivt då denna underlättar samspelet mellan ägare och ledning. Således är förvaltningsrevisionen väldigt viktig för ledningen men denna kan även ersättas då det endast är ett verktyg för att minska avståndet mellan ägare och ledning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser.  Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet. Balansen mellan oberoende och förtroende måste hanteras på ett sätt som leder till att jobbet kan utföras korrekt och att båda parter är tillfredställda. Kontorschefen anser att är det är viktigt att revisorerna är oberoende. Vidare tycker hon att de flesta revisorer har gott förtroende. Hon tycker att revideringen i stort fungerar bra och kunden får bra tips och råd för att få fram ett bra underlag, vilket innebär att även hon anser att det är revisorernas kompetens som skapar förtroende. Skatterevisorn talar om förtroendet för bankens del. Han menar att ett reviderat företag är en garant för banken. Han får medhåll från kontorschefen på banken som menar att de kan känna sig tryggare med en fackmässig överblick i deras ekonomi. Tystnadsplikten skapar också förtroende hos skatterevisorn. Revisorer använder sin kompetens och oberoende för att skapa förtroende hos sina klienter. De måste även vara uppdaterade vad gäller förändringar och nyheter och hantera tystnadsplikten på ett korrekt sätt. För att sedan behålla det redan skapade förtroendet handlar det om affärsmässig professionalism. Vi konstaterar att analysmodellen är ett bra och användbart hjälpmedel för att skapa förtroende hos klienterna, därför att den håller oberoendet i schack. Det är viktigt att det råder en balans av oberoende och förtroende, eftersom ett för starkt förtroende kan innebära ett hot mot oberoendet.  Förslag till fortsatt forskning: Om revisionsplikten avskaffas och de småföretagen har möjlighet att välja om de vill ha revision eller inte vore det intressant att undersöka hur revisionsbyråerna kommer att arbeta för att skapa och behålla förtroende för att få småföretagen att fortsätta välja revision.  Uppsatsens bidrag: Läsaren får olika definitioner på begreppet förtroende och olika sätt att både skapa och behålla förtroendet i relationer.

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

Background: Markets in Financial Instruments Directive, MiFID, was implemented in Swedish law in 2007 and aimed to increase competition of the securities market in order to achieve efficiency and lower transaction costs and to enhance investor protection. Another aim was to increase confidence in the market. After the implementation of MiFID some doubts had been highlighted regarding its intentional effects. This evoked the authors’ interest to examine the directive’s effects and its impact on investors’ trust. Aim: To examine how various participants in the Swedish securities market experienced changes since the implementation of MiFID in 2007, and its impact on the securities market and minor investors' trust. Method: The study applied a qualitative method with a deductive approach to describe, interpret and understand the problem area. To examine what the market participants think about different events following the implementation of MiFID, semi-structured interviews were used. Furthermore, the participants were divided into three categories: investors, regulatory and investment firms, to represent the Swedish securities market. These are represented by the Aktiespararna, Finansinspektionen, Fondhandlarna and Nordea. Result & conclusions: The study indicates that some of the problems in securities market are related to minor investors' unawareness and lack of knowledge as well as critical thinking. Information overload, as introduced by MiFID, tend to generate more confusion among unprofessional investors. Furthermore, the study finds that minor investors do not have monitoring and control possibilities, yet they tend to trust in the investment firms. This trust is based upon a reliance on regulation, regulatory mechanisms, long-term relationships and past experiences, which though at a closer examination shows some flaws. As the result of this the minor investors may have an unsupportive belief that they are protected and are making the best possible investments, which continues to preserve the confidence in the market as well as the trust between investment firms and investors.

Bakgrund Svenska livsmedelsverkets rekommendation att minska konsumtionen av mättat fett har på senaste tiden ifrågasatts. Kritiker anser att det saknas belägg för att mättat fett och hög fettkonsumtion ökar risken för övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Debatten har figurerat i media där kostbudskapen ofta är förenklade och motsägelsefulla vilket kan ha skapat en förvirring hos konsumenterna. Syfte Syftet var att undersöka deltagarnas val av matfett och fetthalt i mejeriprodukter, attityder kring fett och hälsa, förtroendet för olika kostinformationskällor, samt skillnader mellan kön-, ålder- och utbildningsgrupper.
 Metod En enkätstudie genomfördes utanför tre matbutiker i Umeå. Enkäten bestod av tio sak- och attitydfrågor. Även kön, ålder och utbildningsnivå tillfrågades för att möjliggöra en jämförelse mellan dessa grupper. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test. Signifikansnivån sattes till p<0,05.
 Resultat Deltagarantalet uppgick till 126 stycken varav 65 kvinnor och 61 män. Flest deltagare valde mellanmjölk, vispgrädde, smörgåsmargarin med 75 % fett respektive olja. Uppemot hälften av deltagarna hade gjort förändringar i val av matfett och mejeriprodukter, varav fler åt det magrare hållet. Kvinnorna uppgav sig mer hälsomedvetna gällande konsumtion av mejeriprodukter och matfett och valde signifikant oftare vispgrädde jämfört med männen. I övrigt sågs inga skillnader mellan kön, ålder samt utbildningsnivå i valet av mejeriprodukter och matfett. Däremot ansåg signifikant fler äldre än yngre att magra mejeriprodukter är hälsosammast och fler låg- än högutbildade att mer fett och mindre kolhydrater bör eftersträvas.
Mindre än hälften av deltagarna sa sig ha förtroende för livsmedelsverkets och dietisters kostbudskap. Slutsats Mediedebatten kan ha påverkat konsumenternas inställning till fett och hälsa. Yrkesverksamma inom kostområdet bör därför ta mer plats i media, och framförallt rikta sig till de grupper som tenderar att ta till sig kostbudskap därifrån. Ytterligare studier krävs för att klargöra om fettdebatten i media har förändrat synen på fett och hälsa hos populationen.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt. Metod: Arbetet är skrivet utifrån en kvalitativ ansats, primärdata har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med grund i en öppen intervjumall. Detta har sedan tolkats utifrån sekundär data i form av vetenskaplig litteratur. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att revisionsbolagen har genomfört ganska omfattande förändringar för att möta lagändringen. Tappet i form av revisionsuppdrag har kompenserats med att de har tagit in fler redovisningsuppdrag eller börjat erbjuda redovisning som en ny tjänst. Revisionsbolagen tror att det bara är en tidsfråga innan gränsvärdet höjs, de gör ändå inget för att förbereda sig då de anser att påverkan på bolaget kommer bli mindre än vid tidigare lagändring. Detta för att ägarstrukturen i större bolag är annorlunda och en oberoende granskning är mer motiverat i dessa bolag. / Background and problem: On November 1, 2010 the audit requirement was abolished for small companies in Sweden which meant that about 70% of all companies in Sweden were no longer forced to audit. This affected the audit firms prerequisites and we ask ourselves how they have tackled the new market where a large part of their customer base is no longer forced to be audited. We have come up with these questions: How has the removal of mandatory auditing changed the small audit firms ways of working? How do they prepare themselves for a possible change in limit? Purpose: The purpose of our thesis is to highlight the changes that abolishment of the audit requirement for small companies has led to for small accounting firms from an auditor's perspective. We also want to highlight how the auditor's role may change in the future if Sweden closes up to EU:s maximum threshold to avoid audit duties or the limit otherwise changes. Method: The work is written from a qualitative approach, primary data were collected through semi-structured interviews with basis in an open interview template. This has since been interpreted on the basis of secondary data in the form of scientific literature. Results and Conclusion: The study's conclusion indicates that accounting firms have conducted fairly extensive changes to meet legislative change. The drop in the form of audit services is offset by more assignments or started offering accounting as a new service. Audit companies believe that it is only a matter of time before the limit is raised, they don ́t prepare themselves cause they consider the impact on the company will be less than in previous legislative change. This is due to ownership structure of major companies are different and independent verification is more justified in these companies.

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var då vanligast inom IT-sektorn. Numera är outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. Då kom en slogan att bli vanlig lydande ”satsa på din kärnkompetens”. Outsourcing handlar om att lämna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen. Oftast tillhör inte ekonomiavdelningen företagens kärnverksamhet vilket leder till att företagen väljer att outsourca den delen. Genom att istället satsa på kärnkompetensen kan ett företag vara starkare gentemot konkurrens från andra företag. När ett företag väljer att outsourca bör de vara uppmärksamma på de risker som kan föreligga. Forskare pratar om att det är viktigt med en bra relation mellan ett företag och en inhyrd kompetens, och att kommunikationen dem emellan måste fungera. Däremot är det få konsekvenser som tas upp i samband med dålig kommunikation.  Forskningsfrågor: Hur arbetar företaget respektive leverantören för att upprätthålla en god relation till varandra vid outsourcing av ekonomifunktioner? Hur upplever aktörerna att relationen fungerar? Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring hur relationen fungerar mellan företaget och redovisningskonsulten, när företaget väljer att outsourca sina redovisningsfunktioner. Målet med studien är att få en uppfattning om hur förtroende, kommunikation samt kom-petens bygger en relation.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med intervjuer. Både företag som outsourcar sina ekonomifunktioner samt auktoriserade redovis-ningskonsulter har intervjuats. Slutsats: För att upprätthålla en bra relation krävs bra kommunikation, starkt förtroende och kompetens. Att konsulten har rätt kompetens är under-förstått, och är inte alls lika avgörande för relationen. Personkemin mellan företaget och konsulten måste stämma för att samarbetet ska fungera. De intervjuade aktörerna upplever att relationen fungerar bra och är nöjda med den. Det är viktigt att företagen vet vad de vill uppnå med outsourcingrelationen innan den påbörjas. / Background: Outsourcing has been around since the 1960s; most commonly used in the IT sector. Today outsourcing is frequently used. In the 1990s out-sourcing made a great impact, when a slogan that was common read, "invest in your core competencies." Outsourcing entails releasing a portion of ones business to an external player to handles the task. Often the financial department is not considered to be the core business within the company, this leads to companies deciding to outs-ource this task and department. By focusing on the core competencies, a company can be stronger against the competition that affects companies. When outsourcing ones business the company should be aware of the risks that exist. Scientists talk about the importance of having a good relationship between a company and their outsourcing supplier. A good communication is vital between both parties. How-ever, the implications of poor communication are rarely discussed. Research questions: How do the company and the supplier work to maintain a good relationship between each other, when outsourcing financial and accounting functions? How do both parties experience that the relationship works? Purpose: The purpose of this study is to gain a greater understanding of how the relationship between a company and the accountant works when the company chooses to outsource their financial and accounting funct-ions. The goal is to get an idea and perception of how confidence, communication and skills build a relationship. Method: The essay is based on a qualitative approach based on interviews. Both companies that are outsourcing their accounting functions and authorized accountants have been interviewed. Conclusion: In order to maintain a good relationship good communication, strong confidence and competence is required. The fact that the consultant has appropriate skills is implied, and does not have much effect on the relationship. The chemistry between the company and the outsourcing supplier must correspond for the cooperation to function. Both parties in this study are satisfied with the relationship. It is of great import-ance that the company is aware of their expectations before entering a relation with an outsourcing company.