Geografiämnet i skolan är ett tvärvetenskapligt ämne som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets kursplan för ämnet geografi har metoden fältstudier tillkommit 2011. Genom fältstudier får eleverna den geografiska referensram som ger möjlighet att sätta sig själva i relation till omvärlden. I denna uppsats delger fem SO-lärare som undervisar i geografi för årskurs 7-9 hur de ser på begreppet. Även vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att utföra fältstudier, så här fem år efter att det tillkommit i kursplanen. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa geografilärares erfarenheter kring fältstudier. För att undersöka detta har en intervjustudie används, där två lärare i Storstockholmsområdet samt tre lärare i Gävleborgs län intervjuats. Resultatet visar att respondenternas erfarenheter kring fältstudier skiljer sig mycket mellan varandra. Gällande fältstudiers effekt på lärandet är samtliga lärare positiva till fältstudier. Dock är det flera faktorer som påverkar deras förutsättningar att utföra fältstudier, bland annat en missuppfattning om vad fältstudier innebär, bristande ämneskunskaper, tid och ekonomi. Studiens resultat indikerar att det är skillnader mellan lärare snarare än geografisk placering som bestämmer förutsättningarna att genomföra fältstudier.

Syftet med studien är att genom fyra intervjuer få förståelse om hur förskollärare i musikinspirerade förskolor ser på sina förutsättningar, vilka mål de strävar efter och vilka kompetenser som behövs. De frågeställningar som besvaras är hur förskollärare beskriver sina mål och förutsättningar att arbeta med rytmikinstrument i sin musikinspirerade förskola samt hur de beskriver sin kompetens i arbetet med rytmikinstrument. Studien är kvalitativ och metoden som används är semistrukturerade intervjuer, som har transkriberats ordagrant. Urvalet bestod av utbildad personal på musikinspirerade förskolor för att kunna utgå från det goda exemplet. För att analysera resultat har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarnas främsta mål är att de genom rytmikinstrument vill förmedla upplevelser och känslor till barnen samt att de ska lära sig musikaliska färdigheter. Förskollärarna ser dock olika på vilka förutsättningar de har och vilken kompetens som behövs i arbetet med rytmikinstrument. Utifrån resultatet har svaren delats in i olika teman.

Under arbetet med denna studie fann vi att pedagogisk dokumentation alltid arbetas inom svensk förskola. Syfte med denna studie var att undersöka hur förskollärarna betraktar pedagogisk dokumentation och förutsättningar för pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi genomfört två delstudier som bestått av en intervju och enkätundersökning. I delstudie ett har fem olika förskollärare intervjuats och i delstudie två har 41 av en stor geografisk spridning deltagit i enkäten. Studien utgår ifrånläroplansteoretiska perspektivet och dess centrala begrepp och ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Studiens resultat indikerar att pedagogisk dokumentation betraktas som ett stöd i arbetet för att kunna synliggöra barnets lärande. Det används också för att utvärdera verksamheten och arbetsgruppen. Delstudiernas sammanställda resultat pekar på att det finns faktorer som påverkar förutsättningarna till att arbeta med pedagogisk dokumentation, det som klargjordes var att det är svårt att utföra pedagogisk dokumentation när det är personalbrist samt att det är annat arbete som måste hinnas med. De positiva aspekterna som förekom i studien var att pedagogisk dokumentation möjliggör att ta fasta på barns lärande och utveckling. Utifrån resultatet kan vi även se att det kollegiala arbetet med pedagogisk dokumentation är ytterst viktigt och har bidragit till att det vidgar helhetssynen för att förändra det förskollärarna specifikt vill utveckla utifrån läroplansmålen.

The purpose of this study was to 1) identify driving forces for introducing new system development methodologies at the Swedish Tax Agency. The preconditions of the Swedish Tax Agency also affect the use of new methodologies. The study therefore also aimed to 2) portrait the influence of the preconditions on the organization. Furthermore, the object of the study was to 3) illustrate the use of methods in system development and also to 4) investigate the contributions of the methods to the organization and the four case projects within the Swedish Tax Agency. The study was carried out through a qualitative methodology, with interviews, and a quantitative methodology, with questionnaires and document collection. A combination of methods was used in order to acquire a holistic perspective of a complex issue. From the study, some conclusions have been drawn. Firstly; being modern, fashionable and a desirable employer are driving forces for introducing new system development methods, together with a desire of increased efficiency when developing systems. Secondly; the main preconditions were identified as the organizational culture and how the purpose of a change is communicated to the affected employees. Thirdly; all of the project teams that were that participated in the study was found to use different hybrids of system development methods, which lead to the fourth conclusion; the used methods was found to contribute with different things, such as structure in project planning and when tracking sources of errors, commitment in work and good group dynamics.

Enligt ICN har sjuksköterskan ett ansvar för att främja hälsan hos patienter. Patienterna vill också ha mer hälsofrämjande information när de träffar sjuksköterskor. Det blir ett problem när patienter inte får chans att få hälsofrämjande omvårdnad eftersom deras hälsa riskerar att hotas. De går då miste om viktig information som kan spela roll för deras hälsa. Syftet är att belysa vad sjuksköterskor tycker krävs för att få till stånd hälsofrämjande omvårdnad. Kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av analysgången som återfinns i Friberg (2006). I resultatet framkom tre huvudteman. Dessa var förutsättningar för hälsofrämjande arbete, sjuksköterskans strategier samt de hinder som sjuksköterskorna stöter på i det hälsofrämjande arbetet. Det visade sig att sjuksköterskor tycker det finns viktiga strategier att implementera i den dagliga vården för att uppnå god hälsofrämjande omvårdnad. Inte bara sjuksköterskans engagemang och kunskap krävs utan också patientens delaktighet. Sjuksköterskor upplever att det finns olika hinder som hämmar dem i deras hälsofrämjande arbete. Exempel på detta är att sjuksköterskan inte alltid ser sig ha tillräckligt med kunskap samt att andra arbetsuppgifter prioriteras före det hälsofrämjande arbetet. Det visar sig i tidigare studier att patienterna håller med sjuksköterskorna om att det är viktigt att skapa en relation till varandra för att hälsofrämjande vård skall kunna utföras. Något som är förvånande är att inte fler sjuksköterskor tar upp brist på utbildning som ett hinder förhälsofrämjande arbete. Detta arbete kan hjälpa sjuksköterskor i vården med att arbeta hälsofrämjande eftersom det tar upp vikten av att ledningen stöttar sjuksköterskorna i deras arbete med detta. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrunden till studien var att i takt med en ökad kunskap om att en stor andel sjukdomar går att påverka med förändrad livsstil ökar kraven på hälso- och sjukvårdspersonalen att kunna motivera patienter att förändra levnadsvanor. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av samt vilka förutsättningar de har till att arbeta preventivt inom det dagliga arbetet i primärvården. Metoden för studien var kvalitativ studie med deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor och tio distriktssköterskor inom primärvården deltog. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet som framkom i studien var att deltagarna försökte arbeta preventivt i allt de gjorde, att det var något som fanns inom dem och att det var primärvårdens huvudsyfte. Det preventiva arbetet försvårades med att deltagarna inte hade tid eller resurser för utförandet. Något mer deltagarna beskrev försvårade det preventiva arbetet var när patienten inte var motiverad till livsstilsförändringar eller att deltagarna blev begränsade i att de upplevde att ämnet var känsligt att ta upp. För att underlätta det preventiva arbetet önskade deltagarna i studien mer utbildning för att öka kompetensen och höll dem uppdaterade. En osäkerhet framkom gällande arbetsrutiner för preventivt arbete då deltagarna inte alltid visste vilka arbetsrutiner som gällde, vart de kunde hitta dessa samt att de inte följdes. Slutsatsen är att deltagarna i studien beskrev hur de arbetade preventivt i allt de gjorde men det hanns inte med p.g.a. tids- och resursbrist. Till följd av otydliga arbetsrutiner arbetade inte deltagarna på samma sätt

Idag finns det över en miljard människor som har någon form för funktionsvariation som påverkar deras vardagsliv. Ungefär hälften av dessa har en fysisk funktionsvariation, vilket komplicerar en persons rörlighet och självomsorg. Oftast är personer med en fysisk funktionsvariation beroende av ett hjälpmedel så som rullstol för att uppnå rörlighet. Antalet personer som har en fysisk funktionsvariation är ökande i takt med populationsväxten och åldrande befolkning. Resor och turism har idag blivit en stor del av en persons vardagsliv, då vi människor reser oftare och längre än någonsin tidigare. Vid längre resor och internationell turism används ofta flygtransport, vilket har blivit ett effektivt och ekonomiskt transportmedel. På så vis har flygtransporten utvecklats till att bli ett vanligt transportmedel som anses att förutse alla i samhället med tillgänglighet att flyga. Denna studie undersöker relation till den ökande populationen med fysisk funktionsvariation och deras förutsättningar för tillgängligheten att resa med flyg. Ämnet studeras genom forskningsfrågor som berör flygerfarenheten hos personer med fysisk funktionsvariation, deras utmaningar och svårigheter, rättigheter och möjligheter samt deras förslag på förbättringar inom flygtransport. Det empiriska materialet utgår från kvalitativa intervjuer med 16 informanter från hela landet. Studiens vetenskapliga ansats utgår från socialkonstruktivismen som har lagt grunden för det kvalitativa metodvalet. Socialkonstruktivismen har även gett stöd för att nå kunskap och förståelse inom studiens forskningsämne. Det teoretiska ramverket belyser fysisk funktionsvariation, jämlikhet, tillgänglighet och flygtransport. Resultatet framförs därefter i en tematisk analys där kopplingar som har identifierats är i tematiska teman. Utifrån studiens resultat går det att dra diskussioner om viktiga aspekter som kan belysas inom förutsättningar för passagerare med fysisk funktionsvariation inom flygtransport. Samtidigt presenteras ny kunskap som har framkommit i relation till studien. Avslutningsvis dras slutsatser där studiens avslutas med förslag på tidigare forskning inom tillgänglighet för personer med fysisk funktionsvariation inom turism och flygtransport. / Today, there are over one billion people who have some kind of functional variation that affects their everyday life. About half of these have a physical function variation, which complicates a person's mobility and self-care. Most often, people with a physical function variation are dependent on an assistive device such as a wheelchair to achieve mobility. The number of people who have a physical function variation is increasing in pace with population growth and aging population. Travel and tourism have today become a big part of a person's everyday life, as we people travel more often and longer than ever before. For long journeys and international tourism, air transport is often used, which has become an efficient and economical means of transport. In this way, air transport has evolved into a common means of transport which is considered to anticipate everyone in society with accessibility to fly. This study examines the relationship with the increasing population with physical function variation and their conditions for accessibility to travel by air. The topic is studied through research questions that affect the flying experience of people with physical functional variation, their challenges and difficulties, rights and opportunities, and their suggestions for improvements in air transport. The empirical material is based on qualitative interviews with 16 informants from all over the country. The study's scientific approach is based on social constructivism, which has laid the foundation for the qualitative choice of method. Social constructivism has also provided support for achieving knowledge and understanding within the study's research topic. The theoretical framework illustrates physical function variation, equality, accessibility and air transport. The result is then presented in a thematic analysis where links that have been identified are in thematic themes. Based on the results of the study, discussions can be drawn on important aspects that can be illuminated within the conditions for passengers with physical functional variation in air transport. At the same time, new knowledge is presented that has emerged in relation to the study. In conclusion, conclusions are drawn where the study concludes with proposals for previous research on accessibility for persons with physical functional variation in tourism and air transport.

No description available.

The authors of this bachelor thesis have completed the information logistics program and they had the will to influence the ongoing technical development in health care. The different diabetes receptions in Sweden works in different speeds with the development of e-health services such as web-based bookings. The three County Councils Blekinge, Kronoberg and Kalmars opinions about the introduction of web-based bookings were collected through interviews with twelve diabetes nurses from nine receptions. The purpose was to find out what conditions and contradictions that the employees of the receptors had experienced at the time of introduction or when the decision about the introduction was made. The purpose was also to show some tips and advice for receptions that is planning to introduce web-based bookings. The theory Diffusion of Innovations was used to analyze the results based on factors such as the innovations attributes, time for implementation, communication channels that were used and the social systems effect on the implementation. Even though four of the total nine receptions had introduced, or plans on introducing web-based bookings, none of them had actually implemented web-based bookings into a permanent change where the technology is used as planned. The failure to implement web-based bookings could be due to the many contradictions that has been pointed out by the informants. One of the most significant contradictions was the complexity because the majority of the informants considered the technology to be difficult to learn, hard to grasp that web-based bookings was, and hard to understand what it would be used for. This could have been happened due to the fact that the employees did not have a chance to test or observe the system before the introduction. Another crucial contradiction was the lack of demand of web-based bookings from the receptions patients. This is an interesting result because the informants also described many benefits from the patient's point of view. The results of this study also showed some benefits and tips for a successful implementation. Some good conditions was the physical communication regarding web-based bookings and the introduction, that the managers and management showed support for the change and that the receptions saw a need for web-based bookings and they also considered the technology to have more advantageous than the prior art. The authors also suggest that further studies as to why patients choose not to use e-health services, such as web-based bookings, even though they are available.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det tydligt att det i geografiundervisningen ska ingå exkursioner, fältstudier, övningar och laborationer för att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera, kategorisera och identifiera förändringar och händelser i omvärlden (Gy 11). Forskning visar att förutsättningar på den enskilda skolan påverkar vilka möjligheter den undervisande läraren har för att planera och genomföra fältstudier. Studiens syfte är att analysera hur pedagoger som undervisar i ämnet geografi på distans använder sig av fältstudier. Studiens undersökningar riktas mot geografiämnet på gymnasienivå. Följande frågeställningar används för att försöka svara på studiens syfte: På vilka sätt integreras fältstudier i geografiundervisningen på gymnasienivå? Vilka förutsättningar och möjligheter finns för att inkludera fältstudier vid distansundervisning? En kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer med tre geografilärare som undervisar på gymnasienivå genom distansundervisning, valdes för att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar. Den valda metoden skapar utrymme för att ställa följdfrågor och bemöta informanten i förklaringar, förståelse och det informanten kan se som viktigt. Det teoretiska ramverket omfattar en presentation av skolämnet geografi samt gällande läroplan för gymnasieskolan, vidare presenteras distansundervisning och dess historia samt distansundervisningens form i fyra dimensioner. Kapitlet avslutas med att behandla fältstudier och dess definition samt förutsättningar för fältstudier kopplat till geografiämnet. Det teoretiska ramverket används som en hjälp vid analys av de resultat som framkommit vid de semistrukturerade intervjuerna vars syfte är att söka svar på studiens tre frågeställningar. Resultatet av denna studie visar att fältstudier anses vara en viktig del av geografiundervisningen men att graden av inkludering av fältstudier i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Resultatet visar även att fältstudier genomförs som en icke lärarledd aktivitet, d.v.s. att eleverna genomför fältstudierna på egen hand på en för eleven passande tid utifrån givna instruktioner. De organisatoriska förutsättningarna lyfts fram som det största hindret vid inkludering av fältstudier, men samtidigt finns goda förutsättningar kopplade till tid för planering och genomförande av fältstudier. Studien visar även att det finns goda möjligheter för att inkludera fältstudier vid distansundervisning om momentet är betygsgrundande. Här beskrivs distans i rummet som en tillgång då eleverna genom fältstudier i sitt eget närområde sen kan dela med sig till varandra. De samlade fältstudierna kan sen generera i att eleverna får möjlighet att möta natur -och kulturgeografi med hela Sverige som utgångspunkt