Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare resonerar kring förhållandet mellan deras yrkesroll och privata roll samt om de ansåg att yrkesrollen påverkar privatlivet gällande, vad de bör och inte borde göra. Mitt syfte har också varit att undersöka vilka underliggande föreställningar och förväntningar som existerar om lärares beteende. Anledningen till mitt val av undersökning är på grund av att lärare bör vara bra förebilder för sina elever och därför också intressant och se hur de hanterar förhållandet mellan yrkesrollen och det privata på fritiden. Mina frågeställningar har varit följande: 1. Hur upplever lärarna förhållandet mellan yrkesrollen och den privata rollen? 2. Vilka förväntningar och normer existerar kring lärares beteende gällande fritiden och hur förmedlas dessa? 3. Påverkar yrkesrollen lärarnas privatliv och hur? Exempelvis finns det saker som lärarna inte tillåter sig att göra på fritiden just på grund av att de arbetar som lärare? Teori För att kunna analysera lärarnas uttalanden och resultat använder jag mig av en teori som behandlar problematiken. Teorin handlar om olika synpunkter som påverkar förhållandet mellan yrkesrollen och den privata rollen såsom förväntningar, normer, gränsdragningar osv. Metod Detta är en kvalitativ undersökning där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Jag har intervjuat fyra stycken gymnasielärare inom Stockholms län. Intervjumallen bestod av båda öppna och mer direkta frågor gällande deras upplevelser av det studerade ämnet. Jag transkriberade och kodade deltagarnas uttalanden för att sedan placera in dessa i del- och huvudkategorier. Sedan med hjälp av teorin om roller analyserade och diskuterade jag dessa i den avslutade diskussionsdelen. Resultat Studiens resultat visar att det finns en oklarhet i förhållandet mellan yrkesrollen och privata rollen. Lärarna anser att det är viktigt att dra en gräns mellan rollerna men också att vara sig själv, då det tycks vara en outtalad norm där det är negativt att spela upp en roll. Dessutom tycker lärarna att det existerar både inre och yttre förväntningar på deras yrkesroll och som påverkar deras beteende. Slutligen anser de att de inte begränsar sig själva på fritiden men att det ändå existerar någon sorts extra spärr just på grund av att de arbetar som lärare.

Huvudsyftet med denna enkätstudie var att öka kunskapen om arbetstagares trivsel hos sin nya arbetsgivare och om uppfyllnad av det psykologiska kontraktet tillsammans med kvalitén på genomförd introduktionsprocess kan predicera trivsel. Studien belyste också effekten av uppfyllda psykologiska kontrakt utifrån hur mycket arbetsgivaren diskuterat med den nyanställda om dennes förväntningar under introduktionstiden. Studien utfördes i samarbete med en av landets omställningsorganisationer därför var samtliga respondenter arbetstagare som nyligen haft stöd av samma organisation innan de fick ny anställning. Webbenkäten, som bestod av fyra delar, besvarades av 316 respondenter, med tämligen jämn könsfördelning och från ett stort antal olika branscher, där majoriteten återfanns inom privat sektor. Resultatet visade att trivseln var hög och att graden av uppfyllt psykologiskt kontrakt och kvalitén på formella introduktionsprocesser kan predicera arbetstagares upplevda trivsel. En annan slutsats var att om arbetsgivaren och arbetstagaren pratar om den nyanställdas förväntningar under introduktionstiden leder det till en högre uppfyllnad av det psykologiska kontraktet hos arbetstagaren.

Bakgrund:Det har förts många diskussioner i media kring existensen av en prisbubbla på Stockholms bostadsmarknad. Priserna har stigit kraftigt i Stockholm de senaste åren och många spekulerar i vad som kommer att ske härnäst; kommer priserna att stiga ytterligare, stagnera eller falla? Stor uppmärksamhet riktas mot köparna, då vissa forskare menar att köparnas förväntningar på framtida prisutveckling kan indikera på en prisbubbla.Metod: Intervjustudie där köpare av bostadsrätter har tillfrågats angående sina förväntningar inför köpet samt undersökning av teori för att kunna definiera huruvida en prisbubbla existerar på marknaden.Avgränsning: Rapporten har avgränsats till att koncentrera sig på bostadsrätter i Stockholms innerstad. I gjorda intervjuer ligger fokusering på yngre köpare i åldern 20-30 år.Resultat och slutsats: Man kan se en dramatisk prishöjning på Stockholms bostadsmarknad de senaste åren, men inga tydliga faktorer som indikerar på ett kommande dramatiskt prisfall. Resultatet av studien visar att rådande förväntningar inte nödvändigtvis är orealistiska och att man är medveten om vilket pris det är man betalar samt om de framtida boendekostnaderna. Köparna är ofta insatta i marknaden och intresserade av att göra en god affär, även om många prioriterar trivselgraden i sitt boende framför att göra en vinst vid försäljning.

Syftet med den här uppsatsen är att söka utröna vilka förväntningar och krav skolan ställer på föräldrarna gällande deras engagemang för sina barns skolgång, samt föra en analytisk diskussion gällande om kraven och förväntningarna är rimliga eller ej. Sex grundskolelärare intevjuades och resultatet visar att lärarna i olika hög grad ställer krav eller har önskningar om att föräldrarna ska samarbeta med skolan. För lärarna innebar samarbetet att föräldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina läxor, rapporterar frånvaro samt är öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats är att det samarbete som lärarna beskriver kan anses rimligt att föräldrarna ställer upp på, i den mån de kan, eftersom det gynnar eleverna. Lärarna såg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist på resurser. Av den anledningen kan det vara så att vissa elever i praktiken blir beroende av sina föräldrars hjälp för att kunna uppnå målen.

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga hur lärarna på en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla läroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvägledarens roll i samband med lärarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur väl målen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lärares förväntningar på varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har även skapat en bild av hur SYV och lärare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94. Därefter beskriver vi de brister och utvecklingsmöjligheter som vi iakttagit. Vi har under arbetets gång lagt märke till skillnader i lärares arbetssätt beroende på om de är nyutexaminerade, har mångårig erfarenhet inom läraryrket eller har annan yrkesbakgrund. Prao är en central del i syoverksamheten på den skola som studien avser. Det är främst i samband med praon och i elevvårdsärenden som samarbete mellan lärare och SYV kommer till stånd. Utöver praon är lärarnas insatser i syoverksamheten få och de uppger tidsbrist som skäl för detta. För att utöka syoverksamheten och integrera denna i ordinarie verksamhet bör det, enligt Skolverket, utformas en lokal skolplan med konkreta mål och strategier för syoverksamheten. Nyckelord: SYV, syo, samarbete, förväntningar och syoverksamhet

SAMMANFATTNINGSyftet med min studie har varit att ta reda på hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. Utifrån detta har min ambition varit att söka efter möj¬liga orsaker till deras åsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med ut¬valda teorier. De teorier jag valt att använda mig av är: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har även använt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt ämnesval väcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbets¬förmedlingen och att många ungdomar verkar ha fel förväntningar på vad de gör. Där¬för ville jag personligen ta del av ungdomars åsikter på ett djupare plan för att se hur deras syn på Arbetsförmedlingen ser ut. Till alla som på något sätt kommer i kontakt med arbetslösa ungdomar i sitt arbete eller på annat vis ser jag denna studie som intressant läsning för att bättre kunna förstå hur de tänker och resonerar kring Arbetsförmedlingen.För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ undersök¬ning i form av intervjuer med fem ungdomar mellan 20-24 år som är eller har varit in¬skrivna på Arbetsförmedlingen. Resultatet visar att två av ungdomarna från början var negativa i sin syn medan de res¬terande tre hade en neutral inställning. Efter inskrivning visar det sig att de flesta är po¬sitivt överras¬kade av Arbetsförmedlingen medan en fortfarande är negativ till myndig¬heten. Nå¬gon hade som förväntan att Arbetsförmedlingen skulle dela ut arbete och nå¬gon att få hjälp med praktiska saker i sitt jobbsökande medan några inte hade några större för¬väntningar eftersom de inte visste något om myndigheten.Den främsta orsaken till den positiva bilden av Arbetsförmedlingen tyder på ungdomarnas upplevelser av ett gott bemötande och en god personlig kontakt.

Studiens syfte är att ta reda på de arbetssökandes respektive coachens förväntningar, och även vilken roll de arbetssökande tillskriver coacherna på Arbets- och Integrationscenter (AIC) i Malmö. Examensarbetet är skrivet utifrån den kvalitativa metoden och är en intervjustudie med sammanlagt åtta intervjuer då sju intervjuer med arbetssökande och en intervju med en coach. Den tidigare forskningen behandlar den sökandes förväntningar på vägledningen. I Kristina Johanssons uppsats som handlar om vägledningen ur ett sökande perspektiv studerar hon den sökandes förväntningar samt hur förväntningarna på vägledningen uppnåtts eller ej. I Anders Lovéns avhandling handlar om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. De teorianknytningarna som används i studien är Erving Goffmans som handlar om roller, Gunnel, Lindhs verk som handlar om sökaren och hjälparen, Susanne Gjerdes verk där begreppet coaching förklaras samt vikten av en god relation mellan den sökande och coachen.I resultatet framkommer de arbetssökandes respektive coachens bild av vad coachingen på AIC, vilket visar att de inte har en enhetlig bild av coachingen. Bilderna jämförs med varandra och coachen uttalar sig om vart eventuellt missförståndet kan komma ifrån. Det visar sig att de arbetssökande lägger stor vikt vid en bra relation och kontakten med coachen anses vara oerhört viktig. De arbetssökande vill även få hjälp med att skriva CV, få kontakter ute i arbetslivet och få hjälp med att söka arbete. Resultatet analyseras utifrån frågeställningarna med hjälp av litteraturen för att svara på frågorna. Det blir uppenbart att de arbetssökande och coachen inte har samma syn på vad coaching är på AIC. Även betydelsen av en bra relation mellan de arbetssökande och coacherna utforskas.I slutdiskussionen diskuteras coacherna vid AIC´s titel och hur relevant det är att även kalla dem för coacher. Dessutom diskuteras coachernas arbetsuppgifter som analyseras med hjälp av litteraturen. I metoddiskussionen diskuteras den kvalitativa metoden som användes i studien.

The purpose of the essay is to investigate how social and materialistic surroundings bring outnorms for women. The issue with the environment that encourages norms to be upheld, automatically expects frames of genders to be abided by, which implies an impossible spectrum to comply. During the essay you will read about women in their thirties getting interviewed and describing their view, definitions and experiences of being a woman. One method that has come of use to collect how women behave in different surroundings is the observation that I made in a mall. The result shows how there are quite a few limitations for women since they are viewed through the male gaze. To be considered an object rather than a subject is the product of socialization. Since women of generations have been repeating the gender role, one's own thoughts of womanhood is considered personal and has therefore been made into the norm that is being upheld today.

No description available.

Dagens digitaliserade samhälle bidrar till att anställda får allt svårare att dra en gräns mellan privatliv och arbetsliv. Detta medför att informella förväntningar skapas på arbetsrollen, framförallt gällande arbetstid och tillgänglighet. Dessa förväntningar kan definieras som psykologiska kontrakt mellan anställda och arbetsgivare och kan påverka anställdas vilja att stanna kvar på företaget. Syftet med studien är därmed att bidra med kunskap kring psykologiska kontrakt och arbetsroller. Vi undersöker hur anställda uppfattar och hanterar sina arbetspositioners rollbeskrivningar i kontext av möjliga informella förväntningar som ingår i det psykologiska kontraktet. Syftet är även att undersöka möjliga skillnader av informella förväntningar gällande arbetsroller mellan anställda inom IT- och ekonomibranschen. Sammantaget visar tidigare forskning att det psykologiska kontraktet skapas genom ömsesidigt beroende mellan anställda och arbetsgivare. Relationen mellan parterna är således en viktig faktor för att ett stabilt psykologiskt kontrakt ska upprätthållas och präglas därmed av kontroll och trygghet. Eftersom tidigare forskning om psykologiska kontrakt till stor del är begränsade till den amerikanska arbetsmarknaden är vår förhoppning att vi med denna studie ska kunna bidra med kunskap om den svenska arbetsmarknaden. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts på anställda inom IT- och ekonomibranschen. Val av branscher grundades i vår tro att det fanns ett stort utrymme att synliggöra psykologiska kontrakt inom branschernas olika arbetsroller och arbetsuppgifter. Studiens empiriska material bestod av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit verksamma inom respektive bransch i minst tre år. Studiens resultat och de generella slutsatserna är att anställda upplever att det finns informella förväntningar på deras arbetsroller och arbetstid. Detta resultat återfinns i både IT- och ekonomibranschen och dessa förväntningar är betydelsefulla för att anställda ska uppleva arbetsrollen som trygg och stabil.