Bakgrund: Närstående till en person som vårdas på en intensivvårdsavdelning fyller en viktig funktion för dennas sjukdomsförlopp, utfall och rehabilitering. Närstående har själva behov under denna tid och det är viktigt att även dessa tillgodoses av sjuksköterskor. Behovet av information har i många studier påvisats vara det mest betydelsefulla för närstående.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan närståendes uppfattning om information korrelerat till deras uppfattning om bemötande, förtroende, stöd och delaktighet. Vidare var syftet att belysa närståendes upplevelser av omhändertagandet på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien var en enkätundersökning med mixad metod. Resultat: 206 enkäter skickades ut och 47 % (n=97) av respondenterna valde att delta. Resultatet visade att det fanns svaga till starka samband mellan information och bemötande/förtroende/stöd/delaktighet. Starkast samband sågs mellan variablerna information och förtroende samt mellan information och delaktighet. Respondenternas upplevelser resulterade i två teman; information och bemötande. Närstående upplevde att information var fundamentalt inom intensivvården och den önskades vara ärlig, tydlig och ges kontinuerligt. Respondenterna upplevde att bemötandet de fått under intensivvårdtiden både varit positivt och negativt. Slutsats: Positiva korrelationer har påvisats mellan information och bemötande, förtroende, stöd och delaktighet. Studien belyser även att närståendes upplevelse av omhändertagandet kan påverkas både positivt och negativt av information och bemötande. Kännedom om detta samt med hjälp av en familjefokuserad omvårdnad kan möjliggöra för intensivvårdssjuksköterskan att främja närståendes upplevelse och uppfattning under vårdtiden. / Background: Relatives to a person who is cared for in a critical care unit fill an important function for the patient’s disease progression, outcome and rehabilitation. Relatives themselves have needs during this period and it is important that also their needs are met by nurses. The need to receive information has been shown to be the most meaningful to relatives. Aim: The aim of the study was to examine whether relatives’ perception of information correlated with their perception of treatment, trust, support and participation. Furthermore, the aim was to highlight the way in which relative’s experience care at a critical care unit. Method: The study was conducted as a mixed method survey. Results: 206 surveys were sent out and 47% (n=97) of the respondents chose to participate. The result indicated that there are weak to strong correlation between information and treatment/trust/support/participation. The strongest correlation was observed between the variables information and trust, as well as information and participation. The respondents’ experiences resulted in two themes; information and treatment. Relatives perceived information as fundamental within critical care and preferred it to be honest, clear and continuous. The respondents had experienced the treatment they received during the critical care period as both positive and negative. Conclusion: Positive correlations has been found between information and treatment, trust, support and participation. The study also highlight that a relative’s experience of the care is impacted both positively and negatively by information and treatment. Knowledge about this and with help from a family focused care can make it possible for critical care nurses to encourage relative’s experience and perception about the time of care.

Bakgrund Vårdnadshavarens delaktighet i deras barns vård är idag en självklarhet, både för barnsjuksköterskan och samhället men även för familjen själva. Inte minst i samband med pediatrisk palliativ vård, delaktighet i vården har påvisats bidra till en positiv bearbetning av den svåra sorgen som ett barns död innebär. I begreppet familj inkluderas även syskon och andra närstående, men de är inte lika självklara att vara delaktiga i den pediatriska palliativa vården. Familjefokuserad omvårdnad syftar till att inkludera alla familjemedlemmar med beaktande till deras egna önskemål, eftersom familjen är en enhet som ständigt påverkar varandra. Syskon som har en bror eller syster som dör under barndomen har en ökad dödlighet, detta bör barnsjuksköterskan ta till beaktning under och efter den pediatriska palliativa vården. Syfte Att beskriva syskons upplevelser av pediatrisk palliativ vård i samband med en brors eller systers död. Metod En litteraturstudie baserad på 16 stycken kvalitativa studier av hög och medelhög kvalitet. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats tillämpades som dataanalys. Resultat I resultatet framkom huvudkategorierna behovet av information, behovet av delaktighet, behovet av stöd och livet efter döden med subkategorier, utifrån dessa framkom den övergripande kategorin vara delaktig i mitt syskons liv och död. Slutsats Syskon är unika individer med behov av att vara delaktiga i den pediatriska palliativa vården och vid en brors eller systers död. Genom att tillämpa familjefokuserad omvårdnad kan hälso- och sjukvården möjliggöra en inkluderande miljö för syskonen och bidra till en bättre förberedelse och bearbetning av sorgen. / Background It is important that guardians are included in the care of their child. This is essential in the pediatric palliative care, participation has been shown to contribute to a positive treatment of the severe grief with a child's death. A family includes siblings and other relatives, but they are not as self-evident as to be involved in the pediatric palliative care. Family-focused nursing aims to include all family members with due regard to their own wishes, as the family is a unit that constantly affects each other. Siblings who have a brother or sister who dies during childhood have an increased mortality, which the pediatric-nurse should consider during and after the pediatric palliative care. Aim To describe siblings’ experiences of pediatric palliative care in connection with the death of a brother or sister. Method A literature study based on 16 qualitative studies of high and medium quality. Qualitative content analysis with inductive approaches were used to analyse the data. Results The generic categories that emerged from the results were the need for information, the need for participation, the need for support and life after death with sub-categories, from which the main category appeared to be involved in the life and death of my sibling. Conclusion Siblings are unique individuals who need to be involved in the pediatric palliative care and at the death of a brother or sister. By applying family-focused nursing, healthcare can provide an inclusive environment for the siblings and contribute to better preparation and treatment of grief.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 25 700 personer i Sverige och med varje drabbad person drabbas också anhöriga. Inläggningstiden på sjukhus för en hjärtinfarkt är kortare än vad den tidigare varit och förväntas bli ännu kortare i framtiden. Anhöriga får då ett större ansvar i att stödja den drabbade. Familjefokuserad omvårdnad synliggör hela familjens gemensamma resurser och behov.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse, då en närstående drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturöversikt med induktiv design. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på 10 artiklar med kvalitativ design. Resultatet genererade totalt sju subkategorier som sedermera grupperades i tre huvudkategorier, vilka var: förändrade familjeförhållanden, skapa delaktighet och egna hälsoeffekter. Resultatet visade att anhörigas upplever en ny rollfördelning inom familjen, ett behov av att göras delaktig i vården av både vårdpersonal och den drabbade närstående. Dessutom förekom påverkan på deras egen hälsa utifrån både positiva och negativa upplevelser.Slutsats: Situationen för den anhöriga är komplext betingad och individuell. Således krävs ett individanpassat bemötande från vårdpersonal för att synliggöra anhörigas individuella och unika behov. Detta möjliggörs för sjuksköterskor genom tillämpning av familjefokuserad omvårdnad då hela familjen synliggörs. / Background: Myocardial infarction affect approximately 25 700 people annually in Sweden, and with every affected person is also relatives affected by the disease. The hospitalization period for a myocardial infarction is shorter than it used to be and is expected to be even shorter in the future. Relatives then get more responsibility in supporting the sufferer. Family focused nursing reveal the entire family's common resources and needs.Aim: To describe the relative’s experience when a family member suffered from myocardial infarction.Method: Literature overview with inductive design. The search was made in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed.Results: The results were based on 10 articles with qualitative design. The result generated a total of seven subcategories, which were subsequently grouped into three main categories, which were: changing family relationships, creating participation and own health effects. The result showed that relatives perceive a new distribution of roles within the family, a need to be involved in the care from both healthcare professionals and the affected relatives. In addition, there was an impact on their own health based on both positive and negative experiences.Conclusion: The situation of the relatives is complex and individual. Thus, individualized care from healthcare professionals is required to visualize the relative’s individual needs. This is made possible for nurses through the application of family-focused care when the whole family is visualized.

No description available.

Bakgrund: Allvarliga suicidtankar är vanligt förekommande. Närstående till person med suicidtankar riskerar att sätta egna behov i andra hand med försämrad livskvalitet och försämrad psykisk hälsa som följd. Det är av vikt att närstående som ger stöd till psykiskt sjuka personer själva får lämpligt stöd från vårdgivarna för att inte bränna ut sig. Genom att som sjuksköterska vara medveten om hur det kan upplevas att vara närstående till en person med suicidtankar kan förutsättningarna för att ge rätt stöd till dessa individer öka. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelse av att leva nära en person med suicidtankar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier framkom: Ett ofrånkomligt lidande och en önskan om både närhet och distans. Fem underkategorier framkom: Upplevelse av att suicidaliteten inverkar på individen, upplevelse av att suicidaliteten inverkar på familjen, upplevelse av skam gentemot omgivningen, upplevelse av att behöva bli sedd som resurs, upplevelse av att behöva ta avstånd. Diskussion: Närstående vill bli sedda som resurs och det finns både för- och nackdelar med detta. Mer forskning behövs för att möjliggöra bedömning kring hur mycket de närstående bör involveras. Hela familjen lider av att ha en person med suicidtankar i sin närhet. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjens lidande minska. Det finns ett stigma i samhället kring psykisk ohälsa. Sjuksköterskor kan verka som motkraft genom att skapa öppenhet inom drabbade familjer. Sådan öppenhet har visat sig spridas till familjens omgivning.

Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga.

Bakgrund: Hela familjen påverkas när en av familjemedlemmarna drabbas av en sjukdom, vilket leder till en påfrestning för alla inblandade. Vardagen förändras för de anhöriga när deras delaktighet i sjukdomen blir central och behovet av stöd och hjälp ökar för den som har diabetes typ 1. Vid diabetes typ 1 finns det många komplikationer och sjukdomen ställer höga krav på att vardagen ska anpassas efter sjukdomen. Detta innebär att även anhöriga behöver anpassa sig efter sjukdomen, vilket kan vara påfrestande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en vuxen person med diabetes typ 1.  Metod: En allmän litteraturöversiktmed en kvalitativ ansats, baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med hjälp av en femstegsmodell beskriven av Friberg. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem teman: Psykiskt påfrestande situation för anhöriga, En förändrad vardag, Förändrade relationer, En underliggande rädslaoch Ett behov av stöd och information.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat beskriver hur anhöriga upplever begränsningar i vardagen samt oro för den vuxne anhörige med diabetes typ 1. Även relationerna påverkas av sjukdomen. De upplevde också att anhörigstödet från vården var bristfälligt. Vikten av att inkludera de anhöriga i vårdprocessen framkom. Familjefokuserad omvårdnad kan användas för att underlätta för vården att uppmärksamma och stödja alla i familjen.

Bakgrund: Med ökande medelålder i befolkningen ökar också förekomsten av hjärtsvikt. Internationella studier har visat att gruppen patienter med hjärtsvikt ökar globalt och beskrivs mer eller mindre som en “epidemi”, som tycks fortsätta öka. Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som visat sig vara både progressiv och fysiskt diskvalificerande för patienten. Att kunna erbjuda god vård i hemmet som ökar och optimerar hälsan för patienten ter sig vara en stor utmaning för sjukvårdspersonal då hjärtsvikt är en oförutsägbar sjukdom.  Motiv:  Hjärtsvikt är komplext, problematiskt och det kräver stor kompetens av sjukvårdspersonal. Genom att tillvarata sjuksköterskors erfarenheter av att vårda denna patientgrupp i hemmet kan ökad kunskap erhållas som förhoppningsvis kan bidra till ökad livskvalitet för patienter med hjärtsvikt som vårdas i hemmet.   Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och behandla patienter med hjärtsvikt i hemmet. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade med hemsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjutexten.  Resultat: Fyra  huvudteman med 12 understödjande subteman framkom i resultatet. Tema 1: Att ha ett ansvarsfullt och meningsfullt arbete. Tema 2: Att sträva efter att möjliggöra att leva sitt liv hemma trots hjärtsvikt. Tema 3: Att ha bristande förutsättningar för sitt arbete. Tema 4: Att arbeta i team  Konklusion: Att arbeta med hjärtsviktspatienten i hemmet visar vara både utmanande och svårt då sjukdomen är komplex och snabbt kan förändras och försämras. Dock finns en mängd omvårdnadsåtgärder som kan förbättra patientens livskvalitet och upplevelse av hälsa trots sjukdom. Att inkludera familjen som en enhet visade sig vara av stor vikt för patientens livskvalitet. Sjuksköterskor känner stor tillfredsställelse i sitt arbete genom att göra gott för patienten. / Background: With increasing average age in the population, the incidence of heart failure also increases. International studies have shown that the group of patients with heart failure is increasing globally and describes more or less as an "epidemic", which seems to continue increasing. Living with heart failure is a clinical syndrome that has been shown to be both progressive and physically disqualifying for the patient. Being able to offer good care that increases the health of the patient seems to be a challenge for healthcare professionals, as heart failure is an unpredictable disease. Motive: Heart failure is complex, problematic and requires a great deal of expertise from healthcare professionals. By utilizing nurses' experiences of caring for this group of patients, increased knowledge can be available and can hopefully contribute to an increased quality of life for patients with heart failure in homecare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experiences of caring for and treating patients with heart failure at home. Methods: Eight semi-structured interviews were conducted with nurses who worked with home health care. A qualitative content analysis was chosen to analyze the interview texts.  Result: Four main themes with 12 supporting sub-themes appeared in the results. Theme 1: Having a responsible and meaningful job. Theme 2: To strive to make it possible to live one's life at home despite heart failure. Theme 3: Having lack of conditions for their work. Theme 4: Working in teams Conclusion: Working with heart failure patient at home proves to be both challenging and difficult as the disease is complex and can quickly change and deteriorate. However, there are a number of nursing measures that can improve the patient's quality of life and experience of health despite illness. Working to include the family as a unit proved to be of great importance for the patient's quality of life. Nurses feel great satisfaction in their work by doing good for the patient.

Introduktion: I Sverige föds det varje år cirka 120 000 barn, där 10% är i behov av vård på en neonatalavdelning. Orsaken till inläggning är många, och vårdtiden kan sträcka sig från ett par dagar upp till månader. För föräldrarna kan tiden mellan förlossning till utskrivning från neonatalavdelningen vara påfrestande, och många föräldrar upplever både fysisk och psykisk ohälsa. Föräldrarnas hälsa och behov kan tillgodoses med en familjefokuserad omvårdnad.  Syfte: Syftet med arbetet var att utforska föräldrars omvårdnadsbehov i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning, och hur omvårdnadspersonal kan tillgodose dessa med hjälp av familjefokuserad omvårdnad.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design. Litteratursökningen genomfördes via databaserna PubMed och CINAHL. Studiens resultat baseras på en analys av tio kvalitativa originalartiklar. I analysprocessen utformades meningsbärande enheter från artiklarnas resultat, som sedan grupperades i koder, subkategorier och kategorier. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och var av hög- eller medelhög kvalitet.  Resultat: Studiens resultat är utformat efter sex kategorier: 1) ny situation skapar osäkerhet och behov av stöd, 2) familjefokuserad omvårdnad och sätt som främjar den, 3) förbättringspotential och försvårande omständigheter, 4) att vara far på en neonatalavdelning, 5) informationsbehov från olika kanaler och 6) brister i vården som påverkar föräldrarnas delaktighet och engagemang.  Slutsats: När vårdpersonal gav föräldrarna anpassad information och ett bra bemötande, samt inkluderade dem i barnets omvårdnad blev upplevelsen av den familjefokuserade omvårdnaden bra. Familjerna lyfte även aspekter som kunde försvåra den familjecentrerade omvårdnaden, och som påverkade deras upplevelse. / Background: In Sweden, 12 000 newborn children need care at a neonatal intensive care unit (NICU) each year. There are many reasons for a child to be placed in a NICU, and the length of stay can vary from days to months. Parents can experience both physical and mental illness during the hospitalization. Family nursing is used to cater the parents needs.  Aim: The aim of this study was to investigate parents' needs of nursing care when their newborn child is hospitalized in a NICU. The study also examines how nursing staff can use family nursing to meet the parent’s needs.  Method: A qualitative literature review with descriptive design. The results are based on an analysis of ten original articles, found on the databases PubMed and CINAHL. In the data analysis, relevant findings from each study were designed into data units. The data units were synthesized into codes, subcategories and categories. The quality of the included articles was examined.  Result: The result is based on six categories: 1) need of support in a new setting, 2) family nursing and ways to enhance, 3) difficult situations and suggestions for improvement, 4) to be a father, 5) information from different sources and 6) the shortcomings of healthcare and its effect on participation.  Conclusion: Parents’ experience of family nursing was seen as positive when healthcare professionals had a good approach, gave them adapted information and included them in their child’s care. Parents also reported aspects that made the hospitalization more challenging.

No description available.