No description available.

No description available.

No description available.

Barn som far illa i hemmet kan innebära både fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och omsorgssvikt vilket kan leda till att barnets utveckling tar skada, både psykiskt och fysiskt. Skolsköterskan har här en viktig roll genom att identifiera och se till att barnen och eleverna får stöd och hjälp. 1 av 10 barn i Sverige utsätts regelbundet för fysiskt och/eller psykiskt våld från föräldrar eller annan vårdnadshavare i åldern 0–18 år. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans upplevelse av att möta barn, 6–18 år som far illa i hemmet. En litteraturöversikt med en deskriptiv design gjordes. Metod utefter Bettany-Saltikov har använts för dataanalys. Dataanalysen har utförts i nio steg. Resultatet visade att skolsköterskorna hamnade ibland i svåra situationer som kunde beröra dem. De kände ofta en frustration över ensamarbete vilket kunde bidra till sårbarhet. Dåligt samvete tyngde ofta skolsköterskorna vid misstanke om att ett barn for illa. De visste att enligt lag skulle en anmälan göras, men då det var brister i samarbetet till socialtjänsten gjordes inte alltid anmälningarna. För att kunna hjälpa barnen på bästa sätt krävdes att samarbetet mellan de olika professionerna inom skola och socialtjänst fungerade Skolsköterskan upplevde att yrkeserfarenhet var en tillgång för att uppmärksamma de barn som på något sätt for illa i hemmet. Hälsosamtalen var en viktig del i när skolsköterskan identifierade ett barn som for illa. Det framkom att skolsköterskan arbetade hälsofrämjande och förebyggande vilket bidrog till att hållbar utveckling främjades och att elevernas trygghet och säkerhet tillgodosågs. / Children who get hurt at home can involve both physical and psychological violence, sexual abuse and neglect, which can lead to damage to the child's development, both psychologically and physically. The school nurse has an important role here by identifying and ensuring that the children and students receive support and help. 1 in 10 children in Sweden are regularly exposed to physical and/or psychological violence from parents or other guardians aged 0–18. The purpose of the study is to describe the school nurse's experience of meeting children, aged 6–18, who are having trouble at home. A literature review with a descriptive design was done. The Bettany-Saltikov method has been used for data analysis. The data analysis has been carried out in nine steps. The results showed that the school nurses sometimes ended up in difficult situations that could affect them. They often felt a frustration with working alone, which could contribute to vulnerability. A bad conscience often weighed on the school nurses when they suspected that a child was ill. They knew that according to law a report had to be made, but when there were shortcomings in the cooperation with the social service, the reports were not always made. To be able to help the children in the best way, it was required that the cooperation between the various professions within school and social services worked. The school nurse felt that professional experience was an asset to pay attention to the children who were in some way bad at home. The health talks were an important part of when the school nurse identified a child who was unwell. It emerged that the school nurse worked in health promotion and prevention, which contributed to sustainable development being promoted and the pupils' safety and security being catered for.

Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården är skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten genast då de i sin verksamhet fattar misstanke om eller får kännedom om att ett barn far illa. Det är känt att trots att det finns misstanke om att ett barn far illa så är det vanligt att det inte anmäls till socialtjänsten. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovården av att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Deltagarna bestod av nio sjuksköterskor verksamma vid barnhälsovården i norra och mellersta Sverige. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier. Resultatet visade att sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården upplevde svårigheter att identifiera att ett barn far illa och att de vanligtvis använde stödjande åtgärder i första hand. De uppgav att en god relation med familjen var mycket betydelsefull och viktig för samarbetet med familjen. Sjuksköterskor försökte arbeta familjecentrerat, men brist på tid gjorde att de inte alltid kände att de gjorde ett tillräckligt arbete. Samtliga sjuksköterskor önskade ett bättre samarbete med socialtjänsten. Studien visar på brister i sjuksköterskornas stöd för att kunna ta beslut om anmälan och brister i kommunikation mellan sjuksköterskor och socialtjänsten.

This study aimed to investigate primary school teachers' experiences of mandatory reporting and the need for support in the reporting situation. The study was based on semi-structured interviews with seven professional primary school teachers which were qualitatively analyzed using thematic analysis. The results showed that primary school teachers experienced mandatory reporting as a self-evident legal obligation, but which in practice was perceived to have an unclear application. Furthermore, the primary school teachers experienced a lack of cooperation with the social service, which negatively affected the work with mandatory reporting, while solidarity in the workplace had a positive impact. The results were discussed based on developmental ecological systems theory and highlighted the importance of the interaction between different system levels for teachers' experiences and handling of mandatory reporting. / Studiens syfte var att undersöka lågstadielärares upplevelser av anmälningsplikten och stödbehov i anmälningssituationen. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma lågstadielärare som analyserades kvalitativt med tematisk analysmetod. Resultaten visade att lågstadielärare upplevde anmälningsplikten som en självklar legal skyldighet men att dess tillämpning i praktiken upplevdes oklar. Vidare framkom att lågstadielärare upplevde en bristfällig samverkan med socialtjänsten som påverkade arbetet med anmälningsplikten negativt, medan stöd och gemenskap på den egna arbetsplatsen upplevdes viktig för förmågan att hantera anmälningsplikten. Resultaten diskuterades utifrån utvecklingsekologisk systemteori och belyste betydelsen av samspelet mellan olika systemnivåer för lärares upplevelser och hantering av anmälningsplikten.

Turbulent wakes generated from an aircraft or submarine vehicles has been of main interest to researchers due to the broad band noise associated with such wakes. One such case is the noise generated by spiral vortices shed of from one blade interacting with another oncoming blade of helicopter rotor. Consequently, researchers have been trying to understand the basic physics and evolution of such wakes. Although there has been numerous studies done on plane wakes, there has been little research being done on laterally curved wakes. Single and two-point velocity measurements were taken on a plane and laterally curved turbulent wakes to understand the evolution and effect of lateral curvature into the far wake region. The analyses provide useful information in modeling curved or spiral wakes such as turbulence field surrounding tip vortices shed from a wing. In order to achieve our objectives, the Virginia Tech 3’ x 2’ subsonic wind tunnel was used to take velocity measurements of toroidal ring model and a straight cylinder as a control case. Velocity measurements were done using four sensor hot-wire anemometers, to obtain all mean velocity, Reynolds stress, triple product components of the turbulence field. Single point, spectra and two-point measurements of the wakes were performed throughout the development into the far wake region. The single point results reveal the universality of the mean axial velocity, however the Reynolds stresses and triple products were not universal illustrating that the turbulence field has its own length and velocity scales different from that of the mean flow. The effect of lateral curvature is mainly evidenced in the early development of the curved ring wake. The turbulent energy budget reveals similar trend for both wakes and plane wake achieves approximate equilibrium. The spectra result reveals for the plane wake that self-preservation is achieved for all scales of motion, while the ring wake does not achieve such a state. While the longitudinal correlations of both wakes are similar in form, in general difference in form and orientation prevailed over all indicating the difference in the turbulent structure of both wakes. Linear stochastic estimation reveals the presence of spanwise and double-roller eddy structures in the plane wake and only spanwise eddies were detected for the ring wake. / Master of Science

Bakgrund: Barn har rätt till en trygg uppväxt. Att befinna sig i en utsatt miljö som barn kan innebära både fysiska och psykiska konsekvenser i framtiden. Det finns en möjlighet att specialistsjuksköterskan kan upptäcka dessa barn. Syfte: Var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer inom barnhälsovården där barnet misstänks befinna sig i en utsatt miljö.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialistsjuksköterskor som arbetat inom barnhälsovården i minst ett år. Kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes i analysen. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Betydelsen av kompetens och erfarenhet, Möjligheten att både ge och få stöd samt En känslomässig påfrestning. Erfarenheter beskrevs av att identifiera tecken på barnet, att vara uppmärksam på föräldrarna samt att vara observant i familjens hemmiljö. Det var viktigt att erbjuda stöd till familjen samt att erhålla stöd i sin yrkesroll. Att bli emotionellt berörd i mötet med barnet, att kunna härbärgera olika slags känsloyttringar samt att det fanns en önskan om återkoppling. Slutsats: Det är svårt att identifiera tecken på utsatthet. Stöd till familjen ansågs viktigt i förebyggande syfte, men även stöd till specialistsjuksköterskan för att bidra till att fler orosanmälningar genomförs. / Background: Children have the right to a safe childhood. Being in a vulnerable environment as a child can have both physical and psychological consequences in the future. There is an opportunity for the specialist nurse to recognise these children.  Purpose: The aim was to describe the specialist nurse's experiences of meeting families in child health care where the child is suspected of being in a vulnerable environment.  Method: A qualitative method with an inductive approach was applied. Individual semi-structured interviews were conducted with specialist nurses who had worked in child health care for at least one year. Qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used in the analysis.  Results: The analysis generated three main categories: The importance of skills and experience, The ability to both give and receive support, and An emotional strain. Experiences of recognising signs of the child, being attentive to the parents and being observant in the family home environment were described. It was important to offer support to the family and to receive support in their professional role. Being emotionally involved in the meeting with the child, being able to harbour different kinds of emotional expressions and a desire for feedback.  Conclusion: It is difficult to identify signs of vulnerability. Support for the family was seen as important for prevention, but also support for the specialist nurse to help ensure that more concerns are reported.

The year 2024 started with newspapers filled with articles on farmers taking over European cities. In Germany, the farmers protested the recently announced tax break reduction on agricultural diesel. The protests were quickly instrumentalized by various political actors, which made them highly controversial. This thesis explores how two actors, the German radical right AfD and the center-right CDU, discursively construct climate change within the debates surrounding the farmers’ protests. The focus lies on their use of populism as a strategic communication tool and legitimation strategies that politicize climate change. As such, climate change and environmental discourses are critically reviewed and contextualized, and theories on populism and politicization are presented. The thesis applies a discourse-historical approach (DHA) based on the analytical tools of nomination, predication, and legitimation. The findings conclude that discourses of climate policy conservatism, green patriotism, and climate elitism are applied to re-politicize climate change according to the right-wing agenda. As expected, the AfD mainly applied green patriotism, whereas the CDU applied climate policy conservatism. Both also relied on a newly identified discourse of climate elitism, highlighting the protest dynamics.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskolepedagoger beskriver sina förutsättningar att identifiera och agera i situationer där barn misstänks fara illa. Att lyfta pedagogers uppfattningar och erfarenheter av deras förutsättningar att hantera situationer där barn misstänks fara illa är centralt i och med att förskolan spelar en viktig roll i att rapportera misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Med anmälningsplikten (SFS 2001:453) som utgångspunkt är det grundläggande att pedagoger känner sig förberedda och rustade med de rätta förutsättningarna för att kunna identifiera och agera kring barn som misstänks fara illa. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, där fokus ligger på att förstå hur människor uppfattar världen genom att studera deras levda erfarenheter. I föreliggande studie lyfts förskolepedagogers uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet förutsättningar i förskolans verksamhet. Metoden i studien utgår från både kvantitativa och kvalitativa aspekter för att ge en helhetsbild av ämnet. För datainsamling används en webbaserad enkät som består av öppna och slutna frågor. I resultatet framkommer att en majoritet av pedagogerna uppger att de fått tillräcklig information för att identifiera barn som misstänks fara illa, men en betydande andel av pedagogerna upplever att de endast delvis eller inte alls har fått denna nödvändiga information. Resultatet lyfter även fram förutsättningar som pedagogerna beskriver som viktiga för att kunna hantera svåra situationer där barn misstänks fara illa, vilka bland annat är kontinuerlig kompetensutveckling, tid att dokumentera misstankar och samtala med kollegor samt rutiner och handlingsplaner för att agera effektivt och säkert. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of howpreschool educators describe their prerequisties for identifying and acting insituations where children are suspected of being harmed. Highlightingeducators' perceptions and experiences of their prerequisties to handlesituations where children are suspected of being harmed is crucial, aspreschools play an important role in reporting suspicions of childendangerment to social services. Given the mandatory reporting requirement(SFS 2001:453), it is essential that educators feel prepared and equipped withthe necessary conditions to identify and act upon such suspicions. This studyadopts a phenomenological approach, focusing on understanding howindividuals perceive the world through their lived experiences. The studyemphasizes preschool educators' perceptions and experiences regarding thephenomenon of prerequisites in preschool operations. The methodologyincorporates both quantitative and qualitative aspects to provide acomprehensive view of the subject. Data collection is carried out using aweb-based survey comprising both open-ended and closed-ended questions.The results indicate that the majority of educators report having receivedsufficient information to identify children suspected of being harmed, but asignificant proportion of educators feel they have only partially or not at allreceived this essential information. The findings also highlight the conditionsthat educators describe as important for managing challenging situationswhere children are suspected of being harmed, including continuousprofessional development, time to document suspicions and discuss withcolleagues, and established routines and action plans to act effectively andsafely.