A high spatial resolution acoustic directivity acquisition system (ADAS) has been developed to acquire anechoic measurements of the far field radiation of musical instruments that are either remote controlled or played by musicians. Building upon work performed by the BYU Acoustic Research Group in the characterization of loudspeaker directivity, one can rotate a musical instrument with sequential azimuthal angle increments under a fixed semicircular array of microphones while recording repeated notes or sequences of notes. This results in highly detailed and instructive directivity data presented in the form of high-resolution balloon plots. The directivity data and corresponding balloon plots may be shown to vary as functions of time or frequency. This thesis outlines the development of a prototype ADAS and its application to different sources including loudspeakers, a concert grand piano, trombone, flute, and violin. The development of a method of compensating for variations in the played amplitude at subsequent measurement positions using a near-field reference microphone and Frequency Response Functions (FRF) is presented along with the results of its experimental validation. This validation involves a loudspeaker, with known directivity, to simulate a live musician. It radiates both idealized signals and anechoic recordings of musical instruments with random variations in amplitude. The concept of coherence balloon maps and surface averaged coherence are introduced as tools to establish directivity confidence. The method of creating composite directivities for musical instruments is also introduced. A composite directivity comes from combining the directivities of all played partials to approximate what the equivalent directivity from a musical instrument would be if full spectral excitation could be used. The composite directivities are derived from an iterative averaging process that uses coherence as an inclusion criterion. Sample directivity results and discussions of experimental considerations of the piano, trombone, flute, and violin are presented. The research conducted is preliminary and will be further developed by future students to expand and refine the methods presented here.

Professionella som möter barn i sitt arbete har en absolut anmälningsplikt att orosanmäla vid misstanke om att ett barn far eller riskerar att fara illa enligt 14:1 SoL. Syftet med studien är att undersöka hinder och möjligheter för anmälningspliktiga att göra en orosanmälan, undersöka hur de skattar sin kunskap kring anmälningsplikten och samarbetet med socialtjänsten. Föreliggande studie är en kvantitativ studie baserad på en webbenkät där 66 respondenter som lyder under anmälningsplikten fått svara på frågor och påståenden gällande lagen om anmälningsplikt och orosanmälan. I studien ingick yrkesverksamma från för- grund- och gymnasieskola, polis, fritidsgård samt socialtjänst från Trollhättans kommun. Resultat för studien bygger på statistiska analyser och pekar på att det finns påverkningsfaktorer som gör att professionella med anmälningsplikt väljer att göra eller inte göra en orosanmälan trots att lagen menar att inga övervägningar ska göras av den anmälningsskyldige. 13,6% av respondenterna håller inte alls med eller tar delvis avstånd från att de skulle ha goda kunskaper om vad deras anmälningsplikt innebär. Respondenter med erfarenhet av samverkan med socialtjänst är inte helt nöjda med tidigare erfarenhet av samverkan samtidigt skattar de effekten av samverkan som positiv. Resultatet visar på att utökad kunskap behövs om utsatthet hos barn, om anmälningsplikten generellt samt förståelse för att anmälningsplikten är absolut hos anmälningspliktiga

There is currently a demand of mm‑wave on‑chip antennas to enable all kinds of new applications in several different areas. But the development requires, among other things, special equipment used during the measurement phase due to the small dimensions and the high frequencies. In this project a robotic measurement system, SAX (Single Arm eXtra), was designed and constructed at Micro and Nanosystems (MST) department at KTH Royal Institute of Technology (Sweden). The purpose of the SAX is to enable radiation pattern measurements of on‑chip antennas ( 140 GHz to 325 GHz ), whether the boresight is vertical or horizontal along with other requirements, by moving a converter with the measurement antenna around the antenna in question. Several alternative designs for the basic construction, both from other works and invented by the author, were analyzed based on the requirements for this project and other limitations. The chosen unique design, the SAX, is very compact and uses only one stepper motor. Several parts have been developed in this project to ensure the proper functionality of the SAX. That includes a main operator program, a motor input signal generating program, a motor input signal executing system, a security system, and a system for controlled rotation of the SAX. For the input signal to the motor two different algorithms to generate the time delays were developed and tested. They were adapted to make the motor manage the sweeps of an ever‑changing load with high inertia during acceleration and deceleration. One of them was developed to make the time delay array generation much more efficient albeit with larger approximation error. The SAX worked well and should be rather easy‑to‑use regarding the operation of the system, from the physical maneuvering to utilizing the sub‑systems to the running of the main operator program. It fulfilled the specific requirements by enable a cross pattern measurement from  -60° to +60°  both from above and from the side, adjustment of the radius between 15cm to 45cm , adjustment 10cm in height, to be rotated along the floor in steps of 1°, measurement steps of 1° with an accuracy of less than 0,5° (the largest error was measured to be ≤ 0,461°). However, some calibration work needs to be done before the optimal performance of the system is reached. As a verification of the operation of the system data from measurements of open‑ended waveguides was presented. / Det finns en efterfrågan på chipantenner för millimetervågor eftersom de kan möjliggöra allehanda produkter inom flera olika områden. Forskningen på dessa ställer dock bl.a. speciella krav på utrustning som används under testmätningsfasen p.g.a. de små dimensionerna och den höga frekvensen. I detta projekt har ett robotsystem, SAX (Single Arm eXtra), utformats och konstruerats på avdelningen för Mikro- och nanosystem på KTH. Syftet med SAX är att mäta högfrekventa chipantenner ( 140 GHz till 325 GHz ) genom att förflytta en frekvensomvandlare med tillhörande mätantenn i en cirkulär bana runt antennen ifråga, oavsett om den är riktad vertikalt eller horisontellt och givet andra kravspecifikationer. Flera designalternativ för den grundläggande konstruktionen, både från andras arbeten och framtagna av författaren själv, har analyserats utifrån kravspecifikation för detta projekt och andra begränsningar. Den valda unika designen, SAX, är väldigt kompakt och använder sig bara av en stegmotor. För att möjliggöra funktionen i den slutgiltiga produkten har flera delar tagits fram vilka inkluderar ett operatörsprogram, ett program för genererandet av motorstyrsignaler, ett program för motorstyrning, ett säkerhetssystem och ett rotationssystem för kontrollerad rotation av SAX. För genererandet av motorstyrsignaler i form av tidsfördröjda pulser framtogs två olika algoritmer. De ger anpassade accelerations- och retardationssignaler för att motorn ska klara av att förflytta en föränderlig last med stor tröghet. En av dessa framtogs med syfte att mycket effektivt generera pulstiderna om än med större approximationsfel. SAX fungerade tillfredsställande och torde vara ganska lättanvänd med tanke på vad systemet kräver av operatören, från att fysiskt manövrera systemet till att använda delsystemen till att använda operatörsprogrammet. Systemet uppfyllde de givna specifika kraven genom att möjliggöra mätningar i form av ett kryssmönster från -60° till +60°  både ovanifrån och från sidan, radiejustering från 15cm till 45cm , höjdjustering över 10cm , rotation över golvet i steg om 1° , mätningar i steg om 1° med en noggrannhet på 0,5° (den största avvikelsen uppmättes till ≤ 0,461°). Vidare kalibrering behöver dock utföras för att utnyttja den fulla potentialen hos konstruktionen. För att verifiera funktionsdugligheten för systemet presenterades data från mätningar gjorda på öppna vågledare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl rustade förskolepersonal känner sig i arbetet med barn som far illa, deras upplevelser av tillgängliga verktyg för detta arbete samt vad de efterfrågar för stöd. Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju respondenter och analyserats utifrån ett fenomenologiskt-hermeneutiskt perspektiv. Kombinationen av det fenomenologiska och hermeneutiska perspektivet harmonierar väl med syftet och används i denna studie både som teori och metodologi. Resultatet visar att samtliga respondenter uppgav sig vara väl rustade i att arbeta med barn som far illa. Däremot varierar definitionen av begreppet mellan pedagoger, förskolor och områden. Samtliga respondenter uppgav även att nästintill all kunskap om att arbeta med barn som far illa har erhållits på arbetsplatsen. Studiens resultat visar att rektorsrollen och förskolans område är viktiga faktorer för vilket fokus arbetsplatsen har på dessa frågor. Förskolepersonalens beredskap för arbetet med barn som far illa, visar denna studie, är helt avgörande vilket område förskolan är belägen i.

Studiens syfte är att belysa och undersöka hur förskolepersonal upplever att barns mående och beteende påverkas när de växer upp under missförhållanden i hemmet. Vi vill undersöka på vilket sätt personalen på förskolan uppmärksammar barnets mående och beteende. Studiens frågeställningar fokuserar på hur förskolepersonalen uppmärksammar barnets mående. De teorier som används i studien är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Anknytningsteorin som utvecklades av John Bowlby och Broberg som förklarar vilka anknytningsmönster barn utvecklar. Resultatet av studien har påvisat att barn som växer upp under missförhållanden i hemmet uttrycker särskilda beteenden och måenden på förskolan. För att besvara syftet och frågeställningen gjordes sex semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar på förskola i Malmö och två andra närliggande kommuner.  Det resultatet som belyses är att personal på förskolan uppmärksammar olika signaler hos barnet som kan vara tecken på att barnet far illa i hemmet samt hur barnet utvecklas. Förskollärare kan bidra till att ett barn får stöd och hjälp utifrån att personalen uppmärksammar barnets beteende och kan göra en orosanmälan som kan leda till att barnet får stöd och hjälp. Resultatet belyser även att personal på förskolan upplever att det är svårt när en ska göra en orosanmälan på grund av att det är svårt att avgöra om barnet far illa och vilka konsekvenser det får om de väljer att genomföra en orosanmälan eller inte. / The purpose of this study is to highlight and investigate how preschool staff experience how children's attitude and behavior are affected when they grow up under abusive conditions at home. We want to investigate how the teachers at the preschool pay attention to the child's attitude and behavior. The study's questions focus on how the preschool staff pay attention to the child's well-being. The theories used in the study are Bronfenbrenner's developmental ecology theory and the attachment theory developed by John Bowlby and Broberg which explains which attachment patterns children develop. The results of the study have shown that children who grow up under abusive conditions at home are shown through certain behaviors and attitudes at the preschool. To answer the purpose and the question, six semi-structured interviews were conducted with six informants who work at preschools in Malmö, Svedala and Trelleborg. The result that is highlighted is that staff at the preschool pay attention to various signals in the child that may be signs that the child live under abusive conditions at home and are at risk för adverse growth. Preschool teachers can contribute to a child receiving support and help based on the staff paying attention to the child's behavior. They can make a report of concern that can result in the child receiving support and help. The results also highlight that staff at the preschool experience that it is difficult to know when to make a report of concern because it is difficult to determine if the child is in danger.

There has been a rise in Right-wing extremism (RWE) mobilizing within what is known as the setter-colonial state of Canada, with some groups espousing values and narratives grounded in White nationalist ideology which have led to instances of violence and harm against community members. These incidents of harm and violence occur in the context of the Canadian state's claims to inclusive multiculturalism, civility and benevolence. While there are many looking into the presence of RWE groups to document their existence, mobilizing patterns and tactics, very little analysis exists that offers a deep analysis into these groups and situates their political ideology within the broader context of the Canadian state’s governance logics. Therefore, to push the discussion on this topic further, this project looks at the specific case of the Canadian Nationalist Front's (CNF), a White nationalist group in Canada, and unpacks the discourse shared on their blog. Through dissecting the CNF's blogpost with a theoretical framework of analysis that moves beyond understanding this group as merely a fringe group which holds fundamentally different values than the Canadian state, I make links to the existing literature that demonstrates the parallels between the two. I argue that the racialized governance logics of White nationalist groups, like the CNF, are also shared in the settler-colonial logics of the Canadian state's border governance strategies. Further, I highlight the ways in which groups like the CNF ground their movements in the superiority of Whiteness, while using the state's claims of inclusivity and multiculturalism to justify their entitlement to hold these exclusionary ideologies while presenting themselves as victims of those that they "Other". Finally, I contextualize their discourse within the context of neoliberalism, which has intensified the harms of racial capitalism in a way that has also impacted the White working class and allowed groups like the CNF to use economic grievances to mobilize their movements.

Sammanfattning  Bakgrund:Att fara illa som barn leder till negativa konsekvenser både på kort och lång sikt. Därför måste dessa barn tillkännages socialtjänsen av anmälningsskyldiga. Specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och elevhälsan har denna skyldighet men forskning visar att en anmälan inte alltid görs trots oro för barnet.  Syfte: Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av att arbeta med barn som far illa eller misstänks fara illa inom barnhälsovården och elevhälsan.  Metod:En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 12 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården och elevhälsan. Data analyserades med konventionell innehållsanalys.  Resultat:Arbetet med barn som far illa beskrevs som komplext. Anmälningsskyldigheten var en viktig men svår uppgift. Att bedöma var gränsen går för när ett barn far illa samt bristande samarbete med socialtjänsten var svårigheter som framkom, en anmälan kunde av den anledningen ibland dröja eller utebli. Flera strategier användes i arbetet där relationen med barnet och familjen var av stor betydelse.  Konklusion: Ämnet är komplext. Specialistsjuksköterskor beskriver att de saknar metoder och arbetssätt för att på bästa sätt hantera arbetet med barn som far illa. Specialistsjuksköterskorna har utarbetat egna strategier för att hjälpa barnet eller familjen på andra sätt först, innan en anmälan skrivs. / Abstract Background:Child maltreatment can have negative consequences in both the short and long term. Therefore, these children must be reported to the social services by persons liable to report. Specialist nurses in child health care and student health have this obligation, but research shows that a report is not always made despite concerns for the child.  Aim:The aim of the study was to describe the specialist nurse's experience of working with children who are maltreated or suspected of being maltreated in child health care and school.  Method:A qualitative interview study was conducted with 12 specialist nurses in child health care and school. Data were analyzed using conventional content analysis.  Results:The work with maltreated children was described as complex. The reporting obligation was an important but difficult task. Assessing where the limit is for when a child becomes maltreated as well as a lack of cooperation with social services were difficulties that emerged, for which reason a report could sometimes be delayed or absent. Several strategies were used in the work where the relationship with the child and the family was of great importance.  Conclusion:The subject is complex. The specialist nurses describe a lack of methods and working methods to best manage work with maltreated children. The specialist nurses have developed their own strategies to help the child or the family in other ways first, before a report is written.

Bakgrund: Barn som far illa är ett ökande samhällsproblem som kan ge konsekvenser för barns hälsa. BHV-sjuksköterskan har möjlighet att upptäcka barn som far illa. Enligt socialtjänstlagen finns en skyldighet att anmäla, trots det visar tidigare forskning att det kan upplevas svårt och att riktlinjer kan behöva förtydligas. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio BHV-sjuksköterskor i Halland. Dataanalysen utgick från Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: BHV-sjuksköterskornas erfarenheter kategoriserades i tre huvudkategorier; Att ta beslutet, Organisatorisk påverkan, Föräldrarnas påverkan. Konklusion: Studien belyser beslutet kring en orosanmälan som komplext och känsloladdat. Rutiner, riktlinjer, teamarbete och stöd från chefen beskrevs vara viktigt. Förbättrade rutiner skulle kunna leda till att fler barn som far illa upptäcks. Brister i samarbetet med socialtjänsten framkom som försvårande. Bemötandet av föräldrarna var viktigt för relationen och negativa reaktioner från föräldrarna kunde försvåra att göra orosanmälningar. Vidare forskning från föräldrarnas perspektiv samt djupare undersökning av samverkan med socialtjänsten skulle behövas. / Background: Children who are victims of maltreatment is an increasing society problem, which can have consequences for children’s health. Pediatric primary nurses have an opportunity to detect these children. According to the law there is an obligation to report when maltreatment is suspected. Research has shown that it can be difficult and that improved guidelines is needed. Aim: The aim of this study was to describe pediatric primary nurses’ experience of mandatory reports if children are suspected to be victims of maltreatment. Method: Semi-structured interviews have been conducted with nine pediatric primary nurses in Halland. The data analysis was based on Qualitative content analysis (Graneheim and Lundman, 2017). Results: Three main categories were identified; To make the decision, Organisational involvement, The parents’ involvement. Conclusion: The study highlights the decision regarding a mandatory report as complex and emotional. Routines, guidelines, teamwork and support from the employer are described as important. Improved routines could make it easier discovering child maltreatment. Shortcomings in the cooperation with social services emerged as obstructing. The reception of the parents was important and negative reactions could make mandatory reports difficult. Research of the parent’s perspective, and investigation into the cooperation with the social services, is needed.

Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem där barn orsakas kroppskada, lidande, vanmakt eller sjukdom vilket ger konsekvenser för barnet både kortsiktigt och långsiktigt. Att växa upp i trygghet är en rättighet för alla barn. Skolsköterskan träffar barn regelbundet och har en unik position att identifiera barn som riskerar att fara illa eller far illa. Syftet med magisteruppsatsen var att skapa en övergripande sammanställning om skolsköterskors upplevelser av att möta barn där farhågor finns att barnet far illa. Metoden som användes var en systematisk och integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och genererade i totalt 363 träffar. Efter kvalitetsgranskning och en systematisk urvalsprocess inkluderades tio artiklar, två med kvantitativ ansats, två med mixad metod och sex med kvalitativ ansats. Tematisk analys användes till dataanalysen. Under analysen växte två huvudteman och fem underteman fram. Det första huvudtemat var Ett möte som innefattar ett ansvar att se och handla – Att ha erfarenhet att och våga fråga, Att samverkamed andra och Att uppleva behov av kunskap och handledning. Det andra huvudtemat var Ett möte som väcker starka känslor – Att balansera mellan känslor och Att skapa relationer och tillit. Som en del av hållbar utveckling kan skolsköterskans kunskap och erfarenhet bidra till en tidig identifiering av barn som far illa, vilket kan skydda barn från onödigt lidande. / Child abuse is a global public health problem where children are caused bodily harm, suffering, powerlessness or illness, which has consequences for the child both in the short term and in the long term. Growing up in safety is a right for all children. The school nurse sees children regularly and is in a unique position to identify children who are at risk of harm or harm. The purpose of the master's thesis was to create an overall compilation of school nurses' experiences of meeting children where there are fears that the child will be harmed. The method used was a systematic and integrative literature review. The literature searches were carried out in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and generated a total of 363 hits. After quality review and a systematic selection process, 10 articles with a quantitative approach, 2 with a mixed method and 6 with a qualitative approach were included. Thematic analysis was used for the data analysis. During the analysis, two main themes and five sub-themes emerged. The first main theme was A meeting that includes a responsibility to see and act - To have experience and dare to ask, To collaborate with others and To experience the need for knowledge and guidance. The second main theme was A meeting that evokes strong emotions - Balancing emotions and Creating relationships and trust. As part of sustainable development, the school nurse's knowledge and experience can contribute to the early identification of children who are in harm's way, which can protect children from unnecessary suffering.

Abstrakt Bakgrund: Vid misstanke eller kännedom om att barn far illa ska sjuksköterskor enligt lag göra en orosanmälan till socialnämnden (SFS 2001:453). Tusentals barn far illa i Sverige varje år. De utsätts för fysiskt eller psykiskt våld eller lever i missförhållanden. I vården möter sjuksköterskor barn på olika sätt och har möjlighet att fånga upp dessa barn. Sjuksköterskor har med andra ord goda förutsättningar att hjälpa barn som far illa. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka erfarenheter som hindrar sjuksköterskan att göra en orosanmälan. Metod: En litteraturstudie har genomförts och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. Resultat: Det framkom olika faktorer som påverkar sjuksköterskors beslut och dessa faktorer redovisas i två huvudteman och tre underteman. Huvudteman: Kunskapsbrist och Bristande samverkan. Underteman: Osäkerhet, kommunikation och samverkan. Nyutexaminerade sjuksköterskor saknar kunskap om barn som far illa. Även arbetslivserfarenhet, ålder, att ha egna barn och personliga egenskaper påverkar anmälningsbenägenhet. Misstron till myndigheter var även en bidragande faktor till att avstå från att anmäla. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer utbildning rörande barn som far illa. Bättre samverkan i team och även reflektion på arbetsplatsen efterfrågas. Återkoppling från socialtjänsten var också något flertalet av sjuksköterskor hade uppskattat. Detta på grund av oron över barnets situation, men även kring beslutet att anmäla. Bättre samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att öka anmälningsfrekvensen behövs. / Abstract Background: In case of suspicion or knowledge that a child is in danger, a nurse must, according to law, make a report of concern to the social services committee (SFS 2001: 453). Children suffer badly all over the world every year; they are exposed to physical and psychological violence, or live in abusive conditions. In care, the nurse meets children in different ways, and has the opportunity to acknowledge these children. In other words, the nurse is well suited to help these children. Aim: The aim of the literature study is to investigate experiences that prevent the nurse from reporting a concern. Method: A literature study has been conducted and 12 scientific articles with a qualitative approach have been analyzed. Result: Various factors emerged that influenced the nurse when making a decision about a report of concern, and these factors are presented two main themes and three sub-themes. Main themes: Lack of knowledge and lack of cooperation. Subthemes: Uncertainty, communication and cooperation. Newly graduated nurses lack knowledge about children who are being abused. Work experience, age, having children of your own, and personal characteristics also affect the propensity to report concern. Distrust of authorities was also a contributing factor in refraining from reporting. Conclusion: Nurses are in need of further education about children in abusive environments. Better collaboration in teams and reflection in the workplace are suggested. Feedback from the social services was also something most of the nurses would have appreciated. This is due to concerns about the child's situation but also about the decision to report. Better cooperation between the social services and the healthcare system is needed to increase the reporting frequency.