Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillväxtnoder. Då fastighetssektorn är så omfattande har vi valt att avgränsa oss till en speciell typ av fastigheter, närmare bestämt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, där vi valt ut en specifik investering i området, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vår data från är Rosersbergs industriområde, även känt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet även skrivit översiktligt om Arenastaden, som är belägen i Solna. En del tidigare forskning har gjort på området Logistik, och somliga av dessa studier har vi även tagit del av för att utvinna information inom ämnet som även kunnat användas i vårt arbete. Dock har den studien vi främst använt oss av varit inriktad på logistik i sin helhet och inte ett specifikt fall. På cirka 9 år har området utanför Rosersberg villastad förvandlats från en skog, inom ett bullerområde utanför en mindre bostadsort, till en logistiknod där ett tiotal stora företag bedriver verksamhet i tusentals kvadratmeter lokaler. Allt detta i något som tros komma att bli ett av de största logistikcentrena i hela Sverige, och med tanke för de framtidsplaner som finns är det inte osannolikt. Den största drivkraften för projektet har varit Kilenkrysset, men detta med hjälp av gott samarbetsvilja från offentlig sektor. Vår studie kretsar kring vilka faktorer som påverkat till att denna investering blivit lyckad, samt vilken typ av företag det är som bedrivit arbetet. Vi har även gått in på hur orten Rosersberg, som tidigare legat i lä, påverkats av detta händelseförlopp. Innan projektet i Rosersberg initierades av Kilenkrysset har många frågor angående området diskuterats inom kommunen under många årtionden, dock har man aldrig kommit till skott på grund av bristande intresse och samhällsnytta. Utifrån det vi kunnat utläsa av den tillgängliga data vi samlat, har vi kunnat dra slutsatsen att utvecklingen bidragit till att göra platsen attraktiv för företag, men likväl för människor att numera bo i. Under arbetet har vi tagit kontakt med fyra respondenter som intervjuats, varav tre av dessa respondenter kommer från koncernen Kilenkrysset. Flera företag, bland annat NCC, har kontribuerat till utvecklingen i Rosersbergs industriområde, men Kilenkrysset är de som varit överlägset störst i området. Vi har även haft kontakt med en före detta anställd på bygg- och trafiknämnden i Sigtuna kommun för att få en objektiv, och mer överskådlig bild över hur samarbetet mellan offentlig sektor och investerare sett ut. För att bättre kunna förstå hur beslutsfattande skötts inom Kilenkrysset, både under och innan projektets fortgående, har vi studerat företaget mer grundligt. Information har framtagits kring företagets uppstart och dess historia, och hur det beslutsfattandet som till sist ledde dem till Rosersberg sett ut. Man kan klart se att både företaget i sin helhet och dess ledning är säregna, vilket man även ur materialet kan observera hur detta gynnat dem under projektets fortlöpande. Men även negativa aspekter har tagits upp angående deras beslutsfattande och tillvägagångssätt. Detta för att ge en rättvisande bild av vilka för- och nackdelar som i realiteten kretsar runt dessa metoder. / This essay revolves around the desicion making process in real estate investments, where the investment contributes to the economic growth of the surrounding area. Due to the sheer size of the sector, we have chosen to limit our study to a specific type of real estate, which we decided to be logistic property. We have also chosen to study a specific case in more detail, to be able to understand how these projects develops. The case we chose was the investment of Rosersbergs Industrial park, also known as Stockholm Nord Logistic Centre. As a point of reference to this project we have chosen to briefly look into another, quite similar in size, project; Arenastaden in Solna. There have been studies made on Logistics in the past, some of which we have chosen to use as sources of information on our study. The study we used as the main source studied logistics on a different scale than ours, where the whole logistics market in Stockholm was studied. In merely 9 years the area surrounding Rosersberg has transformed, from unexploited land suffering from airport noise, into a rapidly growing logistics center where dozens of companies have chosen to exist. All this in an area many believe will be one of the biggest logistic centers in Sweden, which is not unlikely due to the future plans of the area. The company that initiated the project, which also has been the driving force is Kilenkrysset AB, with a lot of assistance from a supportive municipality. Before the company's initiative in the area, the municipality has been contemplating since the 60's what to do with the area, and how to make it grow. The issue before the company came along was almost solely economical; because there was no solid plan or investor to take care of the area and the infrastructure surrounding it. Based on the data we collected the area has improved its attraction both to companies, as well as to the residents in the area. Our study will attempt to determine which of the variables had the greatest importance on the end result of the project. As well as to study which type of company that decides to take on these kinds of projects. We have also studied how the surrounding area in Rosersberg has grown as a result of this specific investment. To gather information on the subject, we have contacted four respondents, which consists of three people from the Kilenkrysset organization. The reason why the majority of the interviewed respondents has been from one single company is because they have by far been the biggest investor in the area. The construction company NCC has also been part of the development in the area, but have sold most of their property to Kilenkrysset. The last respondent is from the building and traffic department within the municipality (Bygg- och trafiknämnden). Since we want to understand how decision making is handled within these types of organizations, we have chosen to study Kilenkrysset more thoroughly. Information about their history and the decision making process that eventually lead them to Rosersberg. From the information collected we can conclude that the company and its management have quite an extraordinary way of doing business. It is also obvious how their way of thinking has benefited them throughout their project in Rosersberg. But every technique has consequences, and we will also enlighten these consequences to try to observe both the pros and the cons about these methods.

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak.

Real estate financing is one of the key figures for financial success and fundamental to a successful business. Funding will come in several different ways , from existing cashflows and assets to new capital requirements which are aimed at different markets. These markets are constantly changing and since the recent financial crisis , there have been adjustments and austerity measures which led to that the banks have become more restrictive in their lending. The real estate industry is characterized by both long-term and short-term thinking that is characterized by a solid continuity. Our thesis discuss how the demand is in the real estate business and how mature the Swedish market is for junior financing with focus around mezzanine debt and where are we headed in the near future. We've reached out to the key players in the industry on both the buy and sell side of real estate financing but also people between lenders and borrowers that handles transaction advice . To have been able to implement the analysis a survey and simulation of an investment calculation was created . This questionnaire was answered by many real estate companies with senior people that had operational positions most associated with corporate commitments. These companies are active in growth areas and especially in the Stockholm area of commercial real estate. After conducting the study , we have determined that the Swedish market is mature and ready for junior financing and it tends to be a gap between the smaller and the larger real estate companies in terms of demand for mezzanine debt . / För fastighetsbolag är tillgång till f inansiering en av nyckelfaktorerna för att uppnå en framgångsrik verksamhet. Finansiering sker på flera olika sätt, allt från befintliga kassaflöden och tillgångar till nytt behov av kapital där man vänder sig till olika marknader. Dessa marknader förändras hela tiden och sedan den senaste finanskrisen har det skett regleringar och åtstramningar vilket lett till att banker blivit mer restriktiva i sin utlåning. Fastighetsbranschen präglas av både långsiktighet och kortsiktighet som kännetecknas av en gedigen kontinuitet och vår uppsats behandlar hur efterfrågan ser ut i fastighetsbranschen och hur mogen den svenska marknaden är för juniorfinansiering med fokusering kring mezzaninekapital och om vi därigenom kan dra någon slutsats vart vi är på väg. Vi har lokaliserat de viktigaste aktörerna i branschen på både köp- och säljsidan vid fastighetsfinansiering men också personer mellan långivare och låntagare som sköter transaktionsrådgivning. För att ha kunnat implementera analysen gjordes en enkät och simulering av en investeringskalkyl. Denna enkät besvarades av flertalet fastighetsbolag med högt uppsatta personer med operativa befattningar samt flertalet bolagsengagemang knutna till sig. Dessa bolag är verksamma i tillväxtorter och framförallt i Stockholmsområdet mot kommersiella fastigheter. Efter att ha genomfört studien har vi fastställt att juniorfinansiering är något den svenska marknaden är mogen för och det tenderar till att uppstå en klyfta mellan de mindre och de större fastighetsbolagen när det gäller efterfrågan på mezzaninekapital.