Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / S. 298-311: Bibliografi.

Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2005.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005.

Diss. Stockholm : Kungl. Tekniska högskolan, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006. / S. 285-296: Bibliografi.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie är att med feministisk kritisk teori belysa hur flickors sexualitet konstrueras som en del av en problembild i förvaltningsrättsliga domar vid beslut om tvångsvård enligt §3 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och specifikt enligt rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende. Studiens empiri består av domskälen i 17 rättsfall i första instans där flickorna i domarna är 15–18 år gamla. Genom att studera domskälen vid tillämpandet av rekvisitet så kan vi synliggöra vad förvaltningsrätten tar fasta på som skäl för tvångsvård vid flickans egna beteende när det inte primärt handlar om kriminalitet eller missbruk. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på feministisk kritisk teori och teorin om sexuella script. Analysen har genomförts med hjälp av Carol Lee Bacchis diskursanalytiska verktyg ”What’s the problem represented to be?” där vi använt fem av de sex frågor som ingår i verktyget och formulerat om dessa för att passa vårt syfte. Dessa frågor lyder; 1) Hur framställs flickors sexualitet som ett problem?, 2) Vad underförstås och impliceras kring flickors sexualitet?, 3) Vilka följder får problemframställningarna och vilka subjekt konstrueras?, 4) Vad lämnas oproblematiserat när flickors sexualitet konstrueras som ett problem? samt 5) Hur skulle lösningen skilja sig om flickors sexualitet framställdes annorlunda? Den första och andra frågeställningen besvarade vi genom att kategorisera fram tre teman vilka innehöll tre framträdande diskurser; 1) Den vagabonderande flickan som ljuger, 2) Den sexuellt utåtagerande flickan och 3) Flickan som utsätter sig för risker. Med hjälp av dessa teman har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Studiens resultat visar bland annat att problembilden som presenteras om flickorna handlar om att de frångår samhällets grundläggande normer genom att befinna sig i miljöer som inte anses lämpliga, att de har ett normbrytande sätt att uttrycka sin sexualitet på samt genom att ljuga och avvika från hemmet eller placeringar. Vi menar att detta konstruerande av flicknormen innebär ett begränsat handlingsutrymme och aktörskap för flickor att uttrycka sin sexualitet och ha rätt till självbestämmande. Tidigare studier visar att den vård som flickor många gånger hamnar i efter ett beslut om tvångsvård enligt LVU dessutom sällan har kunskaper för att hjälpa flickorna med de problem som antingen de själva eller samhället anser att de har.

Denna kvalitativa studie syftar till att försöka synliggöra lärares interaktion med flickor och pojkar i en matematikundervisningssituation genom att observera interaktionen som sker mellan lärare-flickor och lärare-pojkar med syfte att synliggöra likheter och skillnader i interaktionen. Studien syftar även till att försöka synliggöra hur flickor och pojkar talar om matematik och om någon som är matematisk genom att intervjua elever och ställa det i relation till hur eleverna talar om sig själva som matematiker. För att svara på studiens första frågeställning användes ett observationsschema, och för att svara på studiens andra frågeställning användes en intervjuguide. Studiens teoretiska utgångspunkter har använts för att skapa både observationsschema och intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna är symbolisk interaktionism, diskursanalys och feministisk teori. Dessa teoretiska utgångspunkter utgör centrala delar av såväl analys av empiri som av diskussionen. För att analysera empirin konstruerades en analysmodell som är baserad på begrepp från diskursanalys och symbolisk interaktionism.  Utifrån resultatet framgick att pojkar överlag gavs mest utrymme av lärare i matematikundervisningssituationerna. Flickor och pojkar beskriver den som är matematisk med tre huvuddrag; snabb, har rätt och förstår. Flickor och pojkar verkar i studien överens om att pojkar passar mer in på bilden av vem som är matematisk då pojkar beskrivs mer som beskrivningen av huvuddragen än vad flickor gör.

Syftet med uppsatsen var att undersöka gestaltningen av manliga och kvinnliga stereotyper, samt genusordningen i den populära ungdomstrilogin Divergent (2012–2014), skriven av Veronica Roth. Det är viktigt att undersöka hur litteraturen förmedlar kulturella förställningar om manliga och kvinnliga stereotyper för att kunna problematisera och bearbeta innehållet i litteraturundervisningen. För att analysera materialet valdes en kvalitativ narratologisk textanalys med fokus på berättarperspektivet. För att strukturera upp materialet användes Maria Nikolajeva (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotyper. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av feministisk och genusteoretisk forskning, samt feministisk litteraturteori. Tidigare forskning visar att protagonisten Tris anses vara normbrytande genom att tillskrivas manliga stereotypa drag, t.ex. tävlingslystnad och mod. Det framgick av analysen att författaren Veronica Roth maskerar genus stereotyper i falangtillhörigheterna. Vidare framkommer att manliga karaktäriserande drag gestaltade hos en kvinnlig karaktär framträder som något positivt, medan typiskt kvinnliga karaktäriserande egenskaper gestaltade hos en manlig karaktär förefaller som något negativt. På så vis kan man se att genusordningen trots allt upprätthålls i det berättade då kvinnliga egenskaper ses som sämre än de manliga och blir på så vis underordnade i hierarkin. / This essay examines the representation of male and female stereotypes and gender-based social structures in the young adult fiction novel, Divergent (2012-2014), written by Veronica Roth. It is important to examine how popular literature discloses cultural expressions of male and female stereotypes to challenge and process content when teaching literature in upper secondary school. A qualitative, narrative text method is used to analyze the material with a focus on the narrative's point of view. The analysis is based on attributes of male and female stereotypes established by Maria Nikolajeva (2017). Feminist and gender research as well as feminist literary theory inform the theoretical background. According to research results, Tris, the female protagonist, breaks gender norms by acting strongly competitive and dauntless. These qualities are usually considered male attributes. Conclusions from the analysis are that author Veronica Roth masks gender stereotypes through the so-called fractions. Furthermore, it appears that typical male characteristics featured in a female character are positive, whereas typical female characteristics expressed through a male character are somewhat negative. Thus, the gender-based social structures of female subordination and male dominance are preserved in this narrative because of the portrayal of female characteristics as inferior to the male characteristics.