I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar. I genomförandet av detta tar jag hjälp av semiotisk metod, men även av Erving Goffmans tematiseringar om skillnader i genusframställningar. Jag relaterar även bilderna till Diana Rohlingers 9 manstyper och finner att fyra av dessa är dominerande i mitt material: friluftsmannen, den urbana mannen, den erotiska mannen och den overksamma mannen. Genom att i analysen uppmärksamma betydelsen av kroppspositioner, blickar, omgivningar e t c, framträder i materialet ett mönster av hegemonisk maskulinitet. Där finns en framställning av vithet som norm, samt att genus och sexualitet främst avbildas inom ett heteronormativ, genom ett binärt könstänkande, men med ett utrymme för en maskulinitet med en oklar sexualitet. Även ålder och klass blir urskiljbara komponenter i framställningen av maktpositioner. Allt detta sammantaget innebär att parfymreklamen förmedlar en bild av maskulinitet vilken är avskalad många aspekter av vad som skulle kunna vara delar av en manlig identitet, så som t ex familjära eller professionella sammanhang. De olika manstyperna som förekommer i analysen bär på varierande grader av patriarkala koder, men är alla delar i att reproducera en maktordning.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temana Den kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält. I temat Den kritiska hållningen, utanför terapirummet, samlades tal om dessa områden som kunskap. I Den kliniska hållningen, innanför terapirummet, samlades ambivalent tal om dessa feministiska kunskapsfält; de tillskrivs inte samma tyngd. De subjektspositioner som blir möjliga för dem att inta tycks avhängigt den legitimitet terapeuterna tillskriver de kritiska- och feministiska perspektiven i de två temana. I diskussionen resonerar vi kring vilka konsekvenser detta kan innebära för terapiarbetet samt varför det tycks problematiskt att integrera kritiska- och feministiska perspektiv i psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Vi drar slutsatsen att det behövs en organiserad kritisk rörelse för en etisk utveckling inom psykologi och psykoterapi i Sverige.

Based on the assumption that the work of contemporary Swedish poet Helena Eriksson, in various ways elaborates the inseparable relation between body and language, this study aims to investigate how this view of language comes to expression in her poetry. Stepping from a theoretical background of feminist perspectives on the body, as well as recent theories on poetic materiality, the analysis points out how the concepts of aesthetic and/or linguistic materiality, social and technological materiality, and what can be described as the ethical dimension of materiality, all as termed by Jesper Olsson and Fredrik Hertzberg, take on feminist implications in Eriksson’s poetry. Through the theory of feminist anthropologist Vicki Kirby and her account of Derrida’s general view of writing, the study makes use of a deconstructive approach to the later work of Eriksson. It is shown in the analysis how this poetry can be effectively mirrored against Kirby’s concept of corporeography, in order to make visible the elision of the breach between meaning and materiality. In this respect, Kirby’s theoretical device ”The body as the scene of writing” in particular, is vastly adapted. Arriving at its conclusion, the study suggests that by engaging the body in the writing of poetry, allowing it to re-inscribe the scripture already made upon it by culture, the poet as woman can preserve her subjectivity and her sense of corporeality.

Den här uppsatsen har till syfte att belysa hur heteronormativitet kan ta sig uttryck i förskolan, och vad några femåringar säger om hur de ser på familjebildning och kärleksrelationer. Undersökningen bygger på intervjuer om familjeformer med åtta femåringar. Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt i ett antal bilder föreställande människor i olika familjekonstellationer. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är en normkritisk pedagogik, med rötter i feministisk poststrukturalism och queerteori. Resultatet av undersökningen visar att barnen i studien hade ett starkt heteronormativt sätt att prata om familjebildning. I ljuset av den tidigare forskning som redovisas i uppsatsen, blir det tydligt att förskolans sätt att arbeta med frågor om sexuell läggning inte lever upp till de krav som läroplanen ställer.

Bakgrund: Relationsvåld riktat mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem med många negativa hälsokonsekvenser. Våld i nära relationer sägs vara vanligt och kulturellt accepterat i Ghana trots införandet av Domestic Violence Act år 2007 som gör relationsvåld illegalt. Forskning har visat att sjuksköterskor besitter en nyckelposition för att arbeta mot relationsvåld men att många sjuksköterskor saknar beredskap. Sjuksköterskeutbildningen har visat sig vara otillräcklig vad gäller relationsvåld. Syfte: Att beskriva Ghananska sjuksköterskestudenters attityder till relationsvåld och hur ämnet berörs i utbildningen. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie som baseras på data från sex semistrukturerade intervjuer med Ghananska sjuksköterskestudenter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskestudenterna kände sig förberedda för att möta kvinnor utsatta för relationsvåld och ansåg att sjuksköterskan hade en viktig roll. Studenterna tyckte att relationsvåld var ett problem som skulle lösas inom familjen och sjuksköterskan beskrevs ha en roll som rådgivare. Ingen av studenterna tyckte att relationsvåld var acceptabelt. De pratade om könsroller, mannens överordnade position i familjen och att våld uppstod när rollerna inte upprätthölls. Låg utbildningsnivå sågs som en orsak till att relationsvåld uppstår och utbildning föreslogs vara en nyckel till att eliminera relationsvåld. Slutsats: En förbättrad sjuksköterskeutbildning som problematiserar relationsvåld ur ett genusperspektiv behövs för att påverka blivande sjuksköterskors attityder och möjliggöra en professionell vård av utsatta patienter världen över. Klinisk betydelse: För att förbättra sjuksköterskeutbildningar borde relationsvåld och dess samband med den könsbestämda maktstrukturen uppmärksammas i större utsträckning. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a global public health problem with many negative health consequences. IPV is said to be common and culturally accepted in Ghana despite the introduction of The Domestic Violence Act 2007 that prohibits IPV. Research has shown that nurses are in a key position to handle IPV though many nurses are unprepared. A lack of IPV education for nursing students has been identified. Aim: To describe Ghanaian nursing students’ attitudes toward IPV and how it is addressed in their education. Method: A descriptive qualitative study based on data from six semi-structured interviews with Ghanaian nursing students. Interviews were recorded, transcribed and analysed with content analysis. Results: Ghanaian nursing students felt prepared to meet IPV and they thought that nurse’s role was of importance. Students advocated for a domestic handling of IPV and described the nurse’s role as a counsellor. None of the students found IPV acceptable. Students spoke about the gender roles and illuminated the view of the man as superior and that lack of role performance might lead to IPV. Low educational level was spoken of as a reason for the prevalence of IPV and suggested as a key to the elimination of IPV. Conclusion: To affect nurses’ attitudes and enable professional handling of IPV we suggest more IPV education that problematizes IPV from a gender perspective in nursing programmes globally. Clinical significance: To improve nursing educations concerning IPV more attention needs to be given IPV and the correlation between IPV and the gendered power structure.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras.   Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism.   Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se. Böckerna som barn kommer i kontakt med i sin vardag är väldigt viktiga när det handlar om hur de lär sig se på genusfrågor och därför är det viktigt att vuxna har en djupare förståelse kring hur de pratar om sådana frågor.   Aspekter på kön och genus är med det feministiska poststrukturalistiska synsättet något som ligger mer eller mindre dolt i hur människor förhåller sig till varandra. Strukturer och handlingsmönster tas för givna och risken finns att de återupprepas och normaliseras om man inte närmare studerar dem. Med en textanalys som den som gjorts i denna text kan man kritiskt granska företeelser som förekommer i böckerna. Genom att se på hur och varför saker presenteras som de gör kan man lättare få diskussionen till ytan. / The purpose of this thesis is to study how boys and girls are described regarding actions in children’s literature through a gender perspective, in order to observe whether the characters are passive or active when it comes to actions. To further deepen the reasoning and to problematize gender stereotypes a feministic poststructuralistic perspective has been applied to observe how the characters are being presented.   The method being used is a feministic poststructuralistic text analysis where focus has been on how text cooperates with pictures. Eleven books has been analyzed based on Maria Nikolajeva’s theories on children’s literature and Hillevi Lenz Taguchi’s research on feministic poststructuralism   The result shows that even though themes and stories seems to be gender neutral at first glance a deeper analysis shows that hidden gender roles are present. The conclusion in this thesis is that some gender roles are so deeply rooted in our society that they might be hard to perceive. Books that children come in contact with during a day are very important when it comes to how they learn about gender issues and therefor it is important that adults have a deeper understanding on how to talk about such issues.   Aspects on sexuality and gender are with the feministic poststructuralistic point of view something that lies more or less hidden when it comes to how people interact. Structures and action patterns are being taken for granted and there is therefore a risk that they are being repeated and normalized if not being studied. With a text analysis such as the one being done in this thesis one can critically study phenomena being present in books. By studying how and why things are presented the way they are one can easier move the discussion to the surface.

No description available.

The aim of this study is to further the theoretical understanding of gender harassment. I suggest an approach and a theoretical model that answers the question of how to understand and describe gender harassment both in terms of specific actions taken against an individual because of gender and the combined actions that constitute a gender harassment process. Due to the fact that gender harassment takes place in a structure and that the perpetrator needs structural support to be able to harass, the model considers existing power relationships at the workplace, i.e. how gender harassment reflects the distribution of power and structural behaviour of men and women. As my empirical material indicate aggressive behaviour and fear it is crucial to raise the issue of violence and to consider to what extent gender harassment is expressed av violence in the workplace. The empirical material contains broad-based and in-depth narratives about a kind of situation that is not well defined in the extant literature or elsewhere. It is essentially unknown whether gender harassment takes place to the same extent as sexual harassment. Even though quite a few narratives about daily working life bear witness of such situations they have remained largely undefined and little understood. In the present study, a combination of feministic organization theory about powerstructures at the workplace and violence theory is used to broaden the picture and to develop an instrument for understanding narratives about gender harassment. The results from the analysis, drawing upon material from practical gender equality work at a university and four in-depth interviews with victims of gender harassment, suggest that a combination of feministic organization theory and violence theory is fruitful for understanding the phenomenon of gender harassment. It is suggested that the proposed theoretical model offers a first but important step towards identifying and preventing gender harassment at the workplace.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.