Four years after the Swedish MeToo-movement, ten women who publicly accused men of sexual violence have been convicted of the crime defamation. Framed as realizing questions of truth, sexual violence and the roles victim and perpetrator, the convictions have caused an extensive and polarized debate in Swedish news media. Based on a data-sample of newspaper articles from four of the major daily newspapers in Sweden, this study uses feminist critical discourse analysis to study the news media coverage of these defamation cases with the aim of investigating if patriarchal structures are reproduced in Swedish news media discourse on defamation in the wake of MeToo. The results show that patriarchal structures are in fact being reproduced – in three main ways. First of all, patriarchal structures are reproduced through the construction of truth as a subjective, internal and individual reality that gives men as a group an interpretative prerogative and privilege in making truth-claims, compared to women. Secondly, patriarchal structures are reproduced through the construction of sexual violence as a subjective experience rather than a fact. Men’s sexual violence towards women is depoliticized and de-gendered, rendering the gendered asymmetry of the violence invisible. Thirdly, patriarchal structures are reproduced through assigned roles of victim and perpetrator. Women who testify about rape are constructed as perpetrators of defamation rather than as victims of rape, while men are constructed as victims of defamation rather than as perpetrators of rape. The credibility of women who testify about rape is questioned as well as their legitimacy as victims of sexual violence. To conclude, the study shows that the news media discourse on defamation in the wake of MeToo reproduce patriarchal structures as it contributes to a systematic privileging of men as a group, and to a systematic disadvantaging of women as a group. / Fyra år efter den svenska MeToo-rörelsen har tio kvinnor som offentligt anklagade män för sexuellt våld blivit dömda för brottet förtal. Förtalsdomarna har fått omfattande medialt utrymme i svensk nyhetsmedia och har väckt en polariserad debatt. Domarna har i nyhetsrapporteringen framställts realisera frågor om sanning och sexuellt våld, samt frågor om vem som egentligen är offer och förövare i fallen. Baserat på ett material av nyhetsartiklar från fyra av de största rikstäckande tidningarna i Sverige studerar denna studie nyhetsrapporteringen om dessa förtalsdomar i syfte att undersöka om patriarkala strukturer reproduceras i den mediala diskursen om förtal i kölvattnet av MeToo. Resultaten visar att patriarkala strukturer reproduceras på tre olika sätt. För det första genom att sanning konstrueras diskursivt som en subjektiv och inre individuell verklighet, vilket ger män som grupp ett tolkningsföreträde och privilegium i att leverera sannings-utsagor jämfört med kvinnor. För det andra så reproduceras patriarkala strukturer genom att sexuellt våld konstrueras diskursivt som en subjektiv upplevelse snarare än en sanning. Mäns sexuella våld mot kvinnor avpolitiseras och avkönas vilket gör att den könsasymmetriska aspekten av våldet osynliggörs. För det tredje så reproduceras patriarkala strukturer genom hur rollerna offer och förövare tillskrivs. Kvinnor som vittnar om våldtäkt framställs som förövare av förtal snarare än som våldtäktsoffer, medan män konstrueras som offer för förtal snarare än som våldtäktsmän och förövare. Trovärdigheten hos kvinnor som vittnar om våldtäkt ifrågasätts liksom deras legitimitet som offer för sexuellt våld. Sammanfattningsvis visar studien att mediediskursen om förtal reproducerar patriarkala strukturer genom att den bidrar till ett systematiskt gynnande av män som grupp och missgynnande av kvinnor som grupp.

AbstraktDenna uppsats ger en inblick i hur myter görs aktuella för kvinnor i nutid med hjälp av feministisk teori. Myterna som introduceras är de om Medusa och Lilith, två kvinnliga monster som förstenar människor eller dödar barn, den ena från grekiska mytologin och den andra från judisk folktro. Uppsatsen är en kvalitativ studie av hur feminister tolkat dessa myter och hur dessa tolkningar sedan använts i kvinnors identitetsskapande. Tolkningarna presenteras utifrån teman konstruerade utifrån feminism och feministisk teori. Det visade sig att Medusa och Lilith har mer gemensamt än att bara vara monster. De ses båda som uttryck för antiroller i sina respektive samtider, de är båda upprätthållare av samhälleliga ideal och normer och de kan båda ses som uttryck för kvinnohat.

Den här studien identifierar brytpunkter inom feministisk korantolkning och belyser dem ur postkoloniala perspektiv. Aysha A. Hidayatullah har efter mångåriga studier av Amina Waduds och Asma Barlas feministiska korantolkningar utvecklat en kritik mot dem som hon menar pekar ut en ny inriktning för islamisk feminism. Den här studien kartlägger och jämför arbeten av dessa tre forskare för att identifiera och belysa funna brytpunkter ur två postkoloniala teo-retiska perspektiv formulerade av Allison Weir respektive Judith Butler.Wadud och Barlas tolkar Koranen som en tidlös radikal impuls för social rättvisa och absolut jämlikhet mellan könen. Även om den ibland uttrycker en patriarkal maktordning så uppmanar de att utifrån tron på Koranen som Guds fullkomliga uppenbarelse söka djupare. Hidayatullah kritiserar deras tolkningar som inkonsekventa, fundamentalistiska och anakronistiska. Hon fin-ner istället att Koranens syn på könsrelationer inte fullt ut är förenlig med hennes feministiska anspråk. Hon vill därför ompröva dogmen om Koranen som Guds ofelbara uppenbarelse.De postkoloniala perspektiven identifierar att deras olika ställningstaganden har kopplingar till koloniala och imperialistiska maktförhållanden där ”islamiskt” och ”sekulärt” blivit anta-gonister. Butlers och Weirs perspektiv belyser det antagonistiska läget i relation till väster-ländska, sekulära och hegemoniska narrativ om temporalitet och frihet. De två menar att skill-naderna mellan deras ställningstaganden inte är så stora som det kan verka och efterfrågar al-ternativa koncept om frihet och temporalitet för att öppna upp det låsta positionerna. De menar att det sekulära inte är den enda källan till kritik och ser det religiösa som ett diskursivt öppet fält för ifrågasättande och strider.

Målet med min studie är att undersöka hur pedagoger förstår begreppet utmanande beteende och genom ett genusperspektiv undersöka hur pedagoger bemöter utmanande beteenden hos barn i förskolan. Studien består av en kvantitativ studie i form av en enkät. Studien består även av en kvalitativ fokusgruppsintervju som ligger till grund för min studie. Intervjuerna har analyserats med en innehållsanalys och analysen är gjord med hjälp av ett genusperspektiv och ett maktperspektiv. Studiens resultat visar att hur en ser på ett utmanande beteende är relativt generellt med undantag för några enskilda tolkningar som framkommit genom enkät och fokusgruppintervju. I resultatet synliggjordes även givna normer kring hur skillnader i utmanande beteende syns i förhållande till kön och genus, dessa skillnader är av stor vikt i de åsikter som synliggjorts i enkäten. Deltagarna i intervjun var medvetna om normerna och har reflekterat över de likheter som finns mellan könen när det gäller utmanande beteende. Majoriteten av deltagarna i enkäten svarade att fler pojkar än flickor utmanar, svaren kan tolkas på två sätt. Första tolkningen är att deltagarna formats av normen i sina svar, andra tolkningen är att deltagarna observerat och reflekterat över att det är fler pojkar som utmanar.

Syftet med denna studie är att få reda på mer kring hur pedagoger ser på genus som aspekt i förskolepedagogiken i sitt arbete med barnen. Frågeställningarna berör pedagogers uppfattningar av genus och genusperspektiv i förskolans pedagogik, samt vad pedagoger uppfattar som möjliga verktyg och metoder för att arbeta genusmedvetet i förskolans verksamhet. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ studie med intervjuer med verksamma pedagoger. Vi intervjuade totalt åtta pedagoger i detta arbete. Vi använde oss sedan av tematisk analys vilket är en kvalitativ metod för att bearbeta data. Resultatet i denna studie visade på delvis en osäkerhet kring hur vi kan arbeta med genus i pedagogiken då ämnet genus i sig handlar om att dels ständigt ifrågasätta och dels att synliggöra skillnader som skapats angående könen. Flera olika förhållningssätt beskrivs av pedagogerna kring vikten av att arbeta med genus och hur detta görs, användandet av normkreativ barnlitteratur lyftes som framgångsrikt i arbetet. Överlag visades en stor självsäkerhet enligt vissa pedagoger inom ämnet medan andra menade att ämnet i sig var så stort att det aktivt och ständigt måste arbetas på och är långt ifrån att uppnås i verksamheten, och vi drar slutsatsen att genusarbetet i förskolan kräver kontinuerlig fortbildning. / <p>2020-06-08</p>

Studien tar sin utgångspunkt i den breda frågan om normativa ställningstaganden i staters utrikespolitik. Studiens syfte är att skapa en förståelse för vikten av att studera normer i kopplat till utrikespolitik, i studier som ämnar öka förståelsen för på vilket sätt normer påverkar staters utrikespolitisk. Feministisk IR och Naila Kabeers teori om stärkt egenmakt ligger till grund för teoridelen och belyser vikten av begreppen moral, genus, makt och egenmakt kopplat till utrikespolitik. Studiens resultat har påvisat att det finns ett behov av att studera normer kopplat till staters utrikespolitiska handlingsplan för att skapa en djupare förståelse för staters utrikespolitik. Genom att studera egenmakt i relation till Sveriges feministiska utrikespolitik synliggörs ett behov av att studera normativa ställningstaganden kopplat till utrikespolitiken. Detta eftersom att Sveriges utrikespolitiska handlingsplan bygger på analys och lösningar utifrån feministisk teori. Studiens påvisar ett behov av vidare studier av normers påverkan på staters utrikespolitik för att få mer kunskap om på vilket sätt normativa ställningstaganden påverkar staters utrikespolitiska analys, beteenden och beslut. / The study is based on the broad issue of normative positions in state foreign policy. The purpose of the study is to create an understanding of the importance of studying norms related to foreign policy, in studies aim at increasing an understanding of how norms affect the state's foreign policy. Feminist IR and Naila Kabeer's theory of strengthened empowerment forms the basis of the theory aspect, and highlights the importance of the concepts of morality, gender, power and empowerment linked to foreign policy. The study's findings have shown that there is a need to study norms linked to state's foreign policy action plan to create a deeper understanding of state's foreign policy. By studying empowerment in relation to Sweden's feminist foreign policy, there is a need to study normative positions related to foreign policy. This is because Sweden's foreign policy action plan is based on analysis and solutions based on feminist theory. The study demonstrates the need for further studies of the impact of norms on the state's foreign policy to gain more knowledge of how normative positions affect the state's foreign policy analysis, behavior and decision making.

Syftet med denna uppsats är att belysa värdet av en genusmedveten asylpolitik och asyllagstiftning. Genom att använda mig utav feministiska teorier och tankar om asyllagstiftning kommer jag att visa hur lagar är skrivna av mansperspektiv. Vilket i sin tur har lett oss till att glömma bort kvinnan och fråga oss ”the women question”. Genom att ställa ”the women question” kommer jag att belysa de punkter som kan komma diskriminera kvinnor. Det är utav stort värde att vi diskuterar de erfarenheter kvinnor har i en asylprocess för att kunna ha en genusmedveten asylpolitik och asyllagstiftning. / The aim of this paper is to highlight the importance of a gendered approach on an asylum law. By using the feminist science theory on the law I will point out that the standars and laws are written in a manly perspectiv. This leads us to forget about women and not asking the women question. By asking the women question I will highlight the points where the women are discriminated. It is of high value that we dicuss the experiences women have in an asylumprocess and their refugee struggles.

Både i och utanför förskolan möts barn av normer kring vad som anses normalt för pojkar respektive flickor. Detta sker bland annat genom böcker, kläder och leksaker. Denna studies syfte är att undersöka hur barn i förskolan (1-5 år) skapar och utmanar genus i spontana egeninitierade literacyaktiviteter. De frågeställningar vi valt att använda är: Genom vilka attribut skapar barn genus i olika literacyaktiviteter? Hur skapar barn genus genom det verbala och kroppsliga språket i dessa aktiviteter? Studien har feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv och vi har använt Butlers tankar om kön och genus som socialt konstruerade i analysen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt deltagande observation som metod. Observationerna är dokumenterade med hjälp av filmkamera och fältanteckningar. Studiens resultat visar hur utseende, färger, kläder och leksaker används som attribut i barns skapande av genus men också hur kroppsrörelser, gester och ord används. Resultaten visar också att barnen till stor del, genom attribut och språkliga handlingar, upprätthåller gränserna mellan manligt och kvinnligt men också utmanar dem.

Uppsatsens syfte är att studera kvinnors upplevelser av otrygghet i Karlstads stadskärna och hur otryggheten kommer till uttryck. Studiens frågeställningar är avsedda att besvaras av kvinnorna som deltar i denna studie, och de frågor som besvaras är: Vilka platser anser kvinnor vara otrygga och hur kan platserna tolkas/förstås ur ett feministiskt geografiskt perspektiv, och vilka faktorer har bidragit till att dessa platser upplevs som otrygga?, Hur påverkas kvinnors rörelsemönster under kvällstid av vardagsrädslor?, Har kvinnornas upplevda otrygghet resulterat i att de utvecklat några strategier för att känna sig mer trygga? Denna studie utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, vilket betyder att kvinnors erfarenheter och upplevelser av det offentliga är i fokus i denna studie. Samtidigt används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer kombinerad med en så kallad kartmetod. Tre fokusgrupper bildades, vardera med tre kvinnor som deltog, och diskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens tidigare forskning bygger på olika relevanta studier och teorier såsom feministisk teori. I analysen kopplas empirin det vill säga kartmetoden och diskussionerna från fokusgrupperna till studiens tidigare forskning.  Studiens slutsatser har bland annat visat att rädsla verkar handla om män snarare än platser, och mer om områden än platser, det visar till exempel att rädsla för män kvarstår även när man exempelvis tillämpar fysiska planeringsåtgärder, detta beror på samhället består av både fysiska och sociala strukturer. Dessutom visar analysen att platserna Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parker, Klara, busstationen, upplevs som otrygga enligt fokusgrupperna. Faktorer som mörkt/dålig belysning, folktomt/rörelse, sociala faktorer och öppna platser/svåra att se, har nämnts som bidragande faktorer till otryggheten. En annan slutsats är att tid på dygnet är en av de viktigaste faktorerna till varför kvinnor upplever otrygghet i offentliga rum, samt att alla individer inte har samma mobilitetsmöjligheter, vilket kan bero på tid på dygnet. En ytterligare slutsats är att kvinnor använder sig av olika strategier för att exempelvis undvika otrygga platser. Kvinnornas strategier kan delas in i två kategorier defensiva (undvikande) respektive offensiva strategier (anpassade). Defensiva strategier (undvikande) handlar om att undvika vissa platser som anses vara otrygga. Offensiva strategier (anpassade), går ut på att kvinnor bär på ett defensivt föremål eller försöker undvika att dra till sig så mycket uppmärksamhet genom att klä sig mindre feminint. / The purpose of the essay is to study women's experiences of unsafety in Karlstad's city center and how it is expressed. The study's questions are intended to be answered by the women who participate in this study, and the questions that are answered are: Which places do women consider unsafe and how can the places be interpreted/understood from a feminist geographical perspective, and what factors have contributed to these places being experienced as insecure ?, How are women's movement patterns affected in the evening by everyday fears ?, Have the women's perceived insecurity resulted in them developing some strategies for feeling more secure? This study is based on a social constructionist theoretical theory, which means that women's experiences in the public sector are in focus of this study. At the same time, a qualitative method is used in the form of focus group interviews combined with a so-called map method. Three focus groups were formed, each with three women who participated, and the discussions took place in the form of semi-structured interviews. The study's previous research is based on various relevant studies and theories such as feminist theory. In the analysis, the empirical data, i.e. the map method and the discussions from the focus groups, are linked to the study's previous research. The study's conclusions have shown that fear seems to be about men rather than places, and more about areas than places. It shows for example that fear of men remains even when for example applying physical planning measures, this is because society consists of both physical and social structures. In addition, the analysis shows that the places Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parks, Klara, and the bus station, are perceived as unsafe according to the focus groups. Factors such as dark/poor lighting, vacancy/movement, social factors and open spaces/difficulty to see, have been mentioned as contributing factors to insecurity. Another conclusion is that time of day is one of the most important factors for why women experience insecurity in public spaces, and that not all individuals have the same mobility opportunities, which may be due to time of day. A further conclusion is that women use different strategies to, for example, avoid unsafe places. Women's strategies can be divided into two categories of defensive (avoidant) and offensive strategies (adapted). Defensive strategies (avoidance) are about avoiding certain places that are considered unsafe. Offensive strategies (adapted), involve women carrying a defensive object or trying to avoid attracting as much attention by dressing less feminine.

The object of this investigation is KVINNSAM, a Swedish bibliographic gender research database. KVINNSAM is at once a counter archive – founded to make accessible previously marginalized research by/about women – and a sub-database of Libris, the Swedish national bibliography in which such research has historically been marginalized. Previous investigations into KVINNSAM and its subject headings have neglected the perspective of the end users. Based on an anonymous questionnaire completed by 73 respondents, I find that 1) today’s KVINNSAM-users are largely satisfied with the contents of the database, but 2) consist of a heterogeneous group with conflicting standpoints regarding integral aspects such as whether KVINNSAM should strive for feminism or political neutrality. Using Gayatri Spivak’s ideas about sanctioned ignorance and strategic essentialism, I analyze the quantitative and qualitative data provided by the respondents. I conclude that the principal problem of KVINNSAM today consists of the fact that the female perspective adopted by the list of subject headings adheres to a traditional binary view of gender. The gender binary is perceived by the users as reactionary, and as risking to further marginalize already structurally subordinate groups such as queer and non-binary subjects. Based on Hope A. Olson’s suggestions that feminist knowledge organization be based on flexibility, connectedness and inclusivity, I suggest that the problem might be ameliorated by rethinking gender, from norm to filter. I further conclude that the next logical evolutionary leap for KVINNSAM is a shift in format to linked open data.