This essay aims to investigate the teacher trainees’ relation to gender equality and gender in education. The studie is based on surveys and interviews, where the results will be problematized based on feminist and gender theory.  The essay relies on three questions. The first question deals with how teacher trainees estimate their opportunity to work with gender equality and gender issues in their teaching, in accordance with the Swedish curriculum. The second and third question focuses on how teacher trainees believe they are given the right tools to work with issues of gender equality, as well if their personal opinions and interests effect their teaching about gender equality and gender.  The results show, that according to teaching trainees, the curriculum tends to provide opportunity for using an equality perspective in teaching. Furthermore it is revealed that the education has resulted in some tools for dealing with gender equality and gender issues. However it appears that they wish to have more tools which they can use to work with gender equality in their teaching. The final question deals with how teacher trainees’ own interests and personal opinions appear in their teaching. The analysis reveals that their own opinions could affect their teaching but that they always try to base their teaching on the values of the Swedish curriculum

Denna studie undersöker om empowerment som metod för flyktning-, asyl- och migrantkvinnor kan vara nyckeln och ge bättre förutsättningar till lokal och social integration. Detta har undersökts genom en kvalitativ fallstudie på ett integrationsprojekt för enbart kvinnor. Utifrån intervjuer och deltagande observation har empowermentprocessens verktyg identifierats samt på vilket sätt det kan främja kvinnornas förutsättningar för integration. Studien visar att empowermentrelaterade metoder i en miljö med endast kvinnor haft en positiv verkan för empowerment av kvinnorna och vidare underlättat deras förutsättningar för integration. Detta förklaras utifrån att empowerment ökar självkänslan och självförtroendet hos kvinnorna vilket kan resultera i förbättrad svenskinlärning och mottagligheten för samhälls- och kulturell kunskap. Det kan främja förmågan att definiera nya mål och framtidsplaner. Empowerment av kvinnorna kan således ge bättre förutsättningar och bidra till kvinnornas vilja och mod att ta del av det nya samhället.

Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter. Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet. Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen. I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv. Resultaten pekar på att hen i första hand används som personligt köns­neutralt pronomen för både generisk och unik referens samt för personer med en problem­atiserad köns­identitet. En ytterligare funktion är att hen kan fungera person­ifi­erande för djur, väsen och inanimata samt användas i överförd betydelse för att beteckna köns­neutralitet eller genusmedvetenhet. Resultaten tyder också på att hen används i tid­nings­texter och bloggar även utanför en uttalat feministisk och politisk kontext. Detta tolkar jag som att den starka politiska laddning som präglat hen börjar försvagas och att pronomenet rör sig mot en mer allmänspråkligt och neutral användning.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer. Resultaten visade att det nya bruket av en förekommer både i informella och mer formella texter, och att bruket grundar sig i ett feministiskt ställningstagande då centrala aktörer använder en för att frångå mannen som norm. Vidare framgick att flera av studenterna hade uppmärksammat bruket av en och var relativt positivt inställda till att använda pronomenet. Dock uppfattade studenterna en som neutralt, dialektalt eller värdeladdat. Slutsatser som drogs av uppsatsen var att en är feministisk språkplanering som syftar till att synliggöra och medvetandegöra språklig sexism samt skapa ett könsneutralt och inkluderade språk. Pronomenet en kan också ses som ett feministiskt symbolord som förmedlar en genusmedvetenhet.

This student thesis examines what discourses exist within Libresse's advertising for sanitary products and if these have evolved over time. To examine this, two epochs have been selected; the first epoch covers the years 1990 to 2003 and the latter epoch covering 2014 to 2017. The purpose of this study has been to probe whether factors such as new media development and increased involvement in feminist issues can interact with the possible development of Libresse advertising. The purpose has also been to study how the taboo discourse around menstruation is managed by the company as well as if they have changed between the two epochs. The thesis is based on intersectionality and feminist media theory as the theoretical base. In order to answer the study's proposal, the method used was a critical discourse analysis combined with a semiotic analysis. To create a pre-understanding of the subject, the reader starts with a description of the company Libresse, to give examples of how women stereotyped, how feminism has developed over the last decades and what existing discourse there is about menstruation. This is due to a deeper insight into what previous feminist researchers said about advertising and marketing, new media and girls' potential, definition of the third wave feminism, social media and cyber-feminism. The study has been based on these research questions: - Has the discourse in Libresse’s advertising for sanitary products changed over time? - If so, how have these discourses changed and has the development of media and feminism have a significant role? The results show that a change between these epochs can be distinguished. Libresse has adapted their communication techniques to a modern society and the feminist commitment that prevails. The taboo discourse about menstruation still exists within Libresse commercials, but more subtle in the later era. The woman is made in today's commercials in a more positive and beneficial way. Keywords: Libresse, discourse, feminism, menstruation

Syftet med denna studie är att utifrån en multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) undersöka hur feministiska grundidéer, såsom jämställdhet och kvinnlig frigörelse, utnyttjas av företag i kommersiella syften. Med utgångspunkt i feministisk teori, postfeministisk teori och commodity feminism undersöks hur femvertising, det vill säga marknadsföring som hyllar kvinnor och flickor snarare än att objektifiera dem, används i ett antal sektioner av intimhygienföretaget DeoDocs webbplats. Studiens resultat påvisar att DeoDoc genom en medicinsk diskurs framställs som experter. DeoDoc betonar att företaget är grundat av kvinnor som vill empower, utbilda och höja andra kvinnor. Uttryck för female empowerment återfinns i form av uppmaningar till kvinnor om att älska sina kroppar och sig själva samt en överlexikalisering kring kvinnliga läkare, kvinnliga grundare och kvinnliga entreprenörer. Normbrytande och systerskap är feministiska grundidéer som existerar i materialet från DeoDoc. Även element av postfeminism återfinns, där commodity feminism, empowerment, självförverkligande och individualism är återkommande. Slutligen påträffas tre dominerande diskurser – en medicinsk diskurs, en feministisk diskurs och en postfeministisk diskurs. Användandet av feministiska grundidéer i marknadsföringssyfte kan uppfattas som positivt då femvertising bidrar till brytande av normer men samtidigt går det att argumentera för att femvertising riskerar att bidra till en stagnation av jämställdhetsutvecklingen i samhället och att feminismen avpolitiseras.

The purpose is to determine and clarify if today's society (2009 to 2019) in Sweden is currently undergoing the fourth wave of feminism by studying the three historical waves of feminism with the main question, ‘Is the society in the fourth wave of feminism?’ The theoretical review is based on several theories about the definition of waves of feminism and social movements. The concepts and theories are operationalized into the factors: actors, results, focus areas and political participation. The selected method consists of a study with descriptive case with a qualitative character based on a literature study. The analysis of the similarities of the historical waves of feminism applied to todays feminism movement prove similarities about the results, but in a smaller scale today. The focus areas have strong similarities to the historical waves and the political participation have strong similarities too, apart from the role of social media today. About the actors, the similarity is strong but todays feminism consists of a large role of individual actors on social media. The conclusion it that the society today is perceived to have clear similarities to the historical waves and can because of that represent the fourth wave of feminism.

The research question is as follows: Have Gillette chosen to market their products from a gender perspective and if so, what are those differences?   The purpose of the study is to compare the ways in which Gillette portrays the individual in their respective gender presentation. The theories used in this analysis come under the heading of  'gender theory' alongside 'feminist theory'. With these theories as a foundation this essay explores the differences between each Instagram account.   In order to depict a fair and balanced overview, a systematic random selection has been used for each account type. The sample for this study included 100 images from the female account and 100 images from the male account. The research question has been analyzed using specific variables with associative values, all of which are directly based on previous research and are linked to the original question. When the study was completed, a large portion of the results were consistent with existing research, with some exceptions.   In conclusion, the answer to the research question was; Yes, the individual accounts differ depending on which marketing group was targeted and it could be argued that Gillettes marketing is consistent with existing gender-related stereotypes of today’s society. However it is worth nothing that there were some occasions when the representations break from gender norms.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader på hur personer med olika könsidentiteter ser på fenomenet våld i nära relation. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Vad är våld enligt människor som identifierar sig med olika kön och i vilken utsträckning är människor med olika könsidentiteter utsatta för våld i nära relation. Tidigare studier visar att det finns en utsatthet för våld i nära relation bland både kvinnor och män och att utsattheten mellan könen ser olika ut. Teoretiskt utgår studien från ett feministiskt och intersektionellt perspektiv. Studien är gjord med en kvantitativ metod där en digital enkät besvarats av 136 personer. I enkäten gavs möjlighet för respondenterna att ge mer utvecklade svar i en del öppna frågor för att tillföra en del kvalitativt material till studien. Resultatet visar att det finns skillnader både i vad man anser är våld och hur utsattheten ser ut mellan olika könsidentiteter. Studiens slutsats är att det finns en utsatthets bland respondenterna och det framkommer vad de anser ska definieras som våld i nära relation. Respondenterna tycker det är ett problem som borde uppmärksammas mer och att det inte finns tillräckligt med hjälp att få om man är utsatt.