No description available.

<p>I denna uppsats gör jag en feministisk, samhällsvetenskaplig analys av 98 stycken reklambilder för parfym riktade till herrar, varav jag djupanalyserar 9 stycken med syftet att se på vilken bild av maskulinitet som de förmedlar. Bilderna är hämtade ur tre svenska herrmodemagasin från år 2008 och jag genomför analysen med utgångspunkten att genus, sexualitet och makt är socialt konstruerade. Till min hjälp använder jag mig av tidigare forskning kring genus, maskulinitet och media, men även en del feministisk teoribildning. Feminismen utgår från att män innehar en överordnad position i samhället som reproduceras på en strukturell nivå, och i uppsatsen undersöker jag huruvida detta är något vi kan se sker i parfymreklamen. I sitt meningsskapande använder sig reklamen av stereotyper och olika koder för att fixera innebörd och genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar jag i reklamen olika tecken, vilka kan ses som makt-positioneringar. I genomförandet av detta tar jag hjälp av semiotisk metod, men även av Erving Goffmans tematiseringar om skillnader i genusframställningar. Jag relaterar även bilderna till Diana Rohlingers 9 manstyper och finner att fyra av dessa är dominerande i mitt material: friluftsmannen, den urbana mannen, den erotiska mannen och den overksamma mannen. Genom att i analysen uppmärksamma betydelsen av kroppspositioner, blickar, omgivningar e t c, framträder i materialet ett mönster av hegemonisk maskulinitet. Där finns en framställning av vithet som norm, samt att genus och sexualitet främst avbildas inom ett heteronormativ, genom ett binärt könstänkande, men med ett utrymme för en maskulinitet med en oklar sexualitet. Även ålder och klass blir urskiljbara komponenter i framställningen av maktpositioner. Allt detta sammantaget innebär att parfymreklamen förmedlar en bild av maskulinitet vilken är avskalad många aspekter av vad som skulle kunna vara delar av en manlig identitet, så som t ex familjära eller professionella sammanhang. De olika manstyperna som förekommer i analysen bär på varierande grader av patriarkala koder, men är alla delar i att reproducera en maktordning.</p>

<p>Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.</p>

<p><strong><em>Abstract </em></strong><em>: Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.</em><p><em>Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.</em></p><p> </p></p><p> </p>

<p>Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.</p><p>I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.</p>

<p>Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen.</p>

<p>The idea of this paper is to try to give the novel of Gerd Brantenberg, Egalias döttrar, another profundity. To take the book to another dimension, by using the theory of Judith Butler, queer, and her criticism of the Monique Wittig’s earlier theories of the subject queer. I examine how the language is used through a queer analysis by performing a closely reading. My position is that the language assumes a heterosexual norm, which is unveiled by queer. Further I analyse the impor-tance of penetration in the heterosexual society.</p>

Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet.

Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.

The aim of this dissertation is to analyse the relationship between women’s organising and established politics in three Swedish municipalities, and by way of this analysis study the construction of gender power orders. In the analysis, special emphasis is put on women’s agency. By posing questions to activists and local politicians concerning their opinions about women’s organising, the positions of women in established politics, and the concept of gender-equality, the ambition is to illuminate constructions of local gender power orders. The analysis is mainly based on interviews with activists, local politicians, and local administrators in the municipalities of Berg, Kiruna, and Robertsfors. Theoretically, the dissertation is influenced mainly by feminist theory of gender power relations and women’s agency, for example the work of Maud Eduards, and the theories about power and resistance developed by Michel Foucault. Carol Bacchi’s “What’s the problem?” approach is used when analysing the opinions of activists and politicians regarding the issue of gender-equality. In this approach, the way of constructing problems is the key, not “the problem” as such. The point is to constantly question phenomena that are defined as natural or self-evident, or, in other words, to deconstruct dominating discourses. When the interviews with the politicians were analysed with the ambition of discerning a dominant discourse of gender power, five limiting principles became visible; essential (in biological terms) differences between women and men, figures and complementarity, reduction, voluntariness, and co-operation. The principle of differences appears to be central, and all the principles place questions of gender-equality on the labour market. The “gap” between activists and politicians regarding the way in which gender is constructed is put forward as the main reason why women’s organising meets resistance from the sphere of local, established politics. This gap is also the central ingredient in the construction of the three local gender power orders, even if there are also other differences between the three. Key words: Women’s organising, women’s movement, gender-equality, rural areas, local politics, gender and politics, feminist theory