Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 rapporter.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

This essay sets out to compare and understand the development of the political representation in two Swedish municipalities during the feminist wave in the 1980’s and 1990’s. The main question of the essay concerns how the development of female representation in municipal council can be understood in regards to this feminist wave. It also seeks out to understand what similarities and diffrences that can be identified in the two municipilaties. The motivation of the essay is based upon understanding if some municipalities are more receptive by outside pressure and if some are less receptive. This outside pressure in this case is limited to the feminist wave during the 1980’s and the 1990’s. The method in use is a comparative cross-sectional study with a "most diffrent research design". The selection of the two municipalities is based upon that they are as different as possible according to the "local gender contract". Which means a traditional municipality and a more modernistic. The empirical material of the essay includes protocol that shows every councilor that has been elected in the municipalities during the feminist wave. Using the protocols a study has been conducted researching if the modernistic or the traditional municipality has been more or less receptive of the feminist wave. The result shows that both municipalities has been receptive of the feminist wave, although the traditional municipality has been receptive in the form of a late response. Furthermore the results show that both the parties in the municipalities and the municipalities as a whole has given different response to the feminist wave which can be understood through formal and informal political institutions.

No description available.

Den kvalitativa studiens syfte är att uppmärksamma några föräldrars berättelser om hur de upplever sina könsöverskridande barns möjlighetsvillkor i förskolan. Frågeställningar som studien vill besvara är vilka möjligheter till lek, kamratrelationer och inkludering föräldrarna uppger att deras könsöverskridande barn har i förskolan, samt hur de beskrivningar föräldrarna ger av pedagogernas bemötande av deras barn förhåller sig till gällande styrdokument. För att besvara studiens frågeställningar gjordes semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna beskrev alla föräldrarna att de upplevt sina barns möjligheter till lek och kamratrelationer i förskolan som goda. Uppgifterna om barnens inkludering var mer motstridiga. Alla barnen uppgavs regelbundet utsättas för ifrågasättande och/eller kränkningar av andra barn med anledning av sina könsöverskridande uttryck. Alla föräldrarna var nöjda med förskolans pedagoger. Studiens slutsats är att föräldrarna i studien beskriver att barnens möjligheter till lek, kamratrelationer och inkludering i många avseenden är goda, men att villkoren för barnens könsöverskridande medför upprepat ifrågasättande och risk för könsattributsrelaterade kränkningar från andra barn. Vad gäller föräldrarnas berättelser om barnens pedagoger beskrivs dessa leva upp till de läroplansdirektiv som fokuserats i studien. En utmaning som identifierats i studien är de svårigheter pedagogerna verkar ha när det gäller att förankra läroplanens värdegrund hos de barn som kommer till förskolan med normer som inte överensstämmer med förskolans. Ett bekymmer svårigheterna leder till är de kränkningar som sker till följd av barns försök att upprätthålla dessa normer som de håller för sanningar. Studien har lett till konstaterandet att tvåkönsmodellen och dess prägling på läroplanen (se Skolverket 2016:4-5) bidrar till att osynliggöra och exkludera barn med överskridande könsidentiteter vilket därmed innebär att läroplanen kommer i konflikt med diskrimineringslagen (se SFS 2008:567). Fastslås i studien görs även att förskolebarn med könsöverskridande identiteter exkluderats i den utredning av transpersoners livsvillkor som tillsatts på uppdrag av regeringen (SOU, 2017:92).

Syftet med denna uppsats är att undersöka unga vuxnas platsanknytning till den glesbygdskommun där de vuxit upp. Tolkning av platsanknytning och annan teoribildning har genomförts med ett humanistiskt synsätt och en fenomenologisk utgångspunkt. Den metod som använts i fältarbetet är semi-strukturerade intervjuer. Metoden utformades och genomfördes baserade på principer och värdegrund hämtade ur feministisk metodologi. Totalt har sex intervjuer genomförts, två i var och en av orterna Sveg, Hede och Funäsdalen, de tre största orterna i Härjedalens kommun. Från varje ort intervjuades en kvinna och en man. Studiens resultat indikerar att maskulina attribut och egenskaper tar mycket utrymme i de berörda orterna. Omvandlingen från att vara en jord- och skogsbrukskommun till besöksnäringskommun skapar en situation där identiteter ifrågasätts. Som en påföljd av detta indikerar studiens resultat att det saknas mötesplatser för ett bredare utrymme av åsikter och värdering och preferenser inom vissa berörda orter. Vilket kan leda till en mindre förankrad relation till platsens människor och kultur.

Forskning visar att förskolan fortfarande är en plats som präglas av könade förväntningar. Syftet med denna studie är att synliggöra könskonstruktioner i förskollärares samtal och vilken betydelse diskurser om kön har för beskrivningen av jämställdhetsarbete. De forskningsfrågor som studien ger svar på är: Vilka könskonstruktioner framträder i förskollärares samtal? Vilken betydelse har könskonstruktioner för hur jämställdhetsarbete konstrueras? En feministisk poststrukturell teori har använts för att analysera hur kön och jämställdhetsarbete konstrueras i fokussamtal med förskollärare. I resultatet framträder tre teman som behandlar könskonstruktioner, subjektspositioner och jämställdhetsvisioner. I studiens slutsats beskrivs varför konflikter uppstår mellan fria val och styrning, vad en kvalitativ respektive kvantitativ ingång i jämställdhetsarbetet är, och mot vad fokus behöver riktas i jämställdhetsarbetet.

In this study, four informants who identify themselves as anti-racists and feminists were interviewed using a feminist interview method to find out how they build their identities via feminist and anti-racist movements in contemporary Sweden. The purpose was to see which factors they themselves describe affect their identity. The results of the study show that the informants describe and explain how big themes like relationships, social environment and time are factors that have contributed. Minor sub-themes have also been found, such as collective identity, authenticity, diaspora, ethnicity and resistance. Using a thematic analysis, these themes have been developed from the transcribed interviews. The study has assumed an inductive approach but through the theoretical framework which includes Stuart Hall, Linda Martin Alcoff, Sirma Bilge and Patricia Hill Collins this has been analyzed.

Studien har syftet att undersöka hur barnen använder sig av byggmaterialet på en förskola samt hur det blir en del av barnens subjektskapande. Studien använder sig av feministisk poststrukturalism som teori, en annan del av teorin är begreppet diskurs där ”det kompetenta barnet” dyker upp i mina observationer. Genom observationer av en grupp barn i åldern tre till fyra år på en förskola under sammanlagt fem timmar har jag analyserat om det finns eller inte finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor använder sig av byggmaterial. Det framkom ganska snabbt att det finns vissa skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till byggmaterial samt hur de väljer att bygga med byggmaterial. Pedagogerna har en stor påverkan vad gäller hur barnen använder sig av material eftersom det är de som bestämmer vad som skall erbjudas barnen.