Syftet med denna fenomenografiska studie är att undersöka konflikt som fenomen på förskolan genom samtal med barn i åldrarna 3-5. Problematiken med tidigare forskning kring barn och konflikter är att fokus ofta ligger på att titta på barn samt att testa barn för att bedöma deras beteendereaktioner. Denna studie ämnar gå direkt till källan - nämligen 3-5-åriga barns egna uppfattningar av konflikt baserat på intervjuer och utgår från forskningsfrågan: Vilka varierande uppfattningar av konflikt ger förskolebarnen uttryck för?   Studien utgår från en fenomenografisk ansats, vilket innebär att varierande uppfattningar av konflikt som fenomen är av intresse. För att besvara syfte och forskningsfråga har intervjuer med barn i åldrarna 3-5 utförts.   Resultatet visar, genom fyra beskrivningskategorier, att barnen uppger varierande uppfattningar av konflikt som innebär att det rör sig om oenighet i leksituationer eller kring material. Det framkommer även att det är individuellt vilket material som är betydelsefullt och därför skiljer sig uppfattningarna av vilka material som ger upphov till konflikt. Det framkommer även att barnen sårar varandra verbalt, genom exkludering och nedvärderande ord samt att det framkommer upplevelser av att lekar blir hårdhänta då regler inte följs, eller för att barn genom våld provocerar varandra.

No description available.

Flertalet av de studier vi läst inför detta examensarbete har riktat sig icke ämnesspecifikt mot de digitala verktygens användande. Forskning kring elevernas uppfattningar av sitt lärande saknas i Sverige, vilket efterfrågas från flera håll. I vår studie har vi intervjuat elever och genomfört digitala enkäter, så kallad mixed methods, med elever från grundskolans årskurser 4, 5 och 6. Totalt har 53 elever deltagit på ett eller annat sätt. Riksdagen ger uttryck för att ytterligare forskning behövs för att säkerställa på vilket sätt de digitala verktygen påverkar elevernas inlärning och framförallt hur de (eleverna) själva kan se detta (Utbildningsutskottet 2015/16:RFR18). Befintlig forskning visar att motivationen till skolarbetet höjs vid användandet av digitala verktyg, vilket i slutändan kan påverka elevernas resultat positivt (Kvarnsell et al 2015, Blomgren 2016, Cunska et al 2012). I grundskolans senare år minskar intresset för de naturvetenskapliga ämnena vilket enligt flera forskare kan bero på att ämnena upplevs som opersonliga, verklighetsfrånkopplade och faktatyngda med få inslag av fenomenförstärkande illustrationer som gör det abstrakta greppbart (Ottander 2015, Kvarnsell 2012, PISA 2015). Med fenomenförstärkande illustrationer avses här till exempel att animationer eller filmer kan belysa naturvetenskapliga fenomen. Elevernas förståelse för abstrakta fenomen kan på så vis underlättas vid användandet av digitala verktyg (Cunska & Savicka, 2012). Resultatet i vår studie talar för att eleverna uppfattar att de lär sig lättare och mer med hjälp av digitala verktyg. Eleverna uttrycker också att de får ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena beroende på i vilken utsträckning läraren kan fungera som den guidande pedagogen och även i vilken utsträckning eleverna får dela sina upplevelser med andra i ett sociokulturellt lärande. Studien kan bidra till att bringa mer ljus på möjligheterna att använda digitala verktyg i olika former i undervisningen i naturvetenskap. Syftet möter också de frågeställningar som utbildningsutskottet (2015/16 RFR) efterfrågar, att undersöka elevernas uppfattningar om sitt eget lärande med hjälp av digitala verktyg i grundskolans mellanår inom det naturvetenskapliga området.

No description available.

Barns föreställningar kring naturens olika fenomen är många. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation. Hur dessa objekt roterar ute i rymden varierade i svaren hos eleverna. Slutsatsen av detta arbete blir att elevernas föreställningar kring fenomenet dag och natt kan kopplas samman med de vetenskapliga förklaringarna samt att de hade förståelse för att olika objekt i rymden ständigt roterar på olika sätt. / Children's conceptions are several about different natural phenomenon. One phenomenon that every child comes in contact with every day is the transition from day to night and vice versa. To be able to give children explanations about thing that happens and how they are connected to each other, it is important to listen to what conceptions they have and then explain on the basis from their conceptions. Individual semi constructed interviews have been made with pupils in 3rd grade to find out what conceptions they have. The results show that the pupils were certain that the sun, the moon, the earth and other planets are rotating out in space varied. The conclusion of this work is that the pupils conceptions about the phenomenon day and night can be connected with the scientific explanations and that they also had understanding about how different objects are rotating in space.

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan. I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5. Fysik förklarar många fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn. Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och fenomen. Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet. Nyckelord: fysikaliska fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet / Abstract The purpose of the study is to examine the attitude of parents towards the subject of Physics in preschool. Based on the answers received on my questionnaire, I have concluded that parents believe that children’s spontaneous and curious questioning is of great value and will encourage the will and joy of learning. Furthermore, parents believe it is important to have educationalists who are sharp and who, as a base of their teaching, include play and joyful experiences when teaching the subject of Physics, all while reaching the goals set for the 5th grade. There are many phenomena that are explained in Physics, such as sound, light, energy, magnetism etc. According to the curriculum of preschool, all children should be challenged in their scientific thinking and the teaching should be relevant to children their age. The scientific subject of Physics exists in preschool, although it is not known as Physics. Preschool teachers help to develop children’s curiosity and encourage them to seek answers around everyday questions in Physics and the meaning of its phenomena. In conclusion, it is showed that parents do believe that children ought to develop what they feel is fun within the subject of Physics. Keywords: attitude of parents, physical phenomena, curiosity

Bakgrund: Inom sjukvården uppstår det ständigt situationer där patienters rädsla hamnar i fokus och vårdpersonalens förmåga att lindra rädsla behöver förbättras. Genom att ha en förståelse för fenomenet rädsla skapas goda förutsättningar för att kunna lindra rädslan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om hur patienters rädsla kan lindras. Metod: Studien genomfördes på sjuksköterskestudenter och data insamlades från fyra fokussamtal. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; ”Att identifiera rädslan hos patienten”,” Att vara i mötet med den som är rädd” och ”Att överblicka det som skall hända tillsammans med patienten”. Diskussion: För att kunna lindra rädsla måste den först identifieras vilket kan göras i ett bra möte där vårdpersonalens känslighet är av stor vikt. I mötet har vårdpersonalen möjlighet att rusta patienten för att han eller hon ska kunna bemästra sin situation. Slutsats: Vårdpersonalen behöver ha känsligheten som förmåga för att kunna identifiera och lindra rädslan som patienten upplever. / Background: Within healthcare situations constantly occurs situations where patients' fear is in focus, and the ability to ease fear need to be improved. To create more favorable conditions to ease the fear it is important to understand the base of the phenomenon. Aim: The aim was to describe nursing students´ perception of how patients' fears can be eased. Method: The study was conducted on nursing students and data were collected from four focus interviews. The material was analyzed by a content analysis. Results: The results are presented on three themes: "Identifying the fear of the patient", "To face those who are afraid" and "Overview of what is happening together with the patient." Discussion: In order to ease the fear, the fear must be identified which can be done in a good meeting where health professionals´ sensitivity is of great importance. In the meeting, the nursing staff have the opportunity to prepare the patient so that he or she should be able to cope with their situation. Conclusion: Health professionals need to have the sensitivity and the ability to identify and ease the fear that the patient experience.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Omformuleringen gav förhoppningar om att begreppens innebörd skulle konkretiseras för förskolläraren och på så vis underlätta förutsättningarna för att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Resultatet visade att revideringen av begreppet naturvetenskapliga fenomen har inneburit ett förtydligande i att även kemi och fysik ingår och ska beröras i aktiviteter inom naturvetenskap. Vi uppmärksammade två övergripande mönster i respondenternas uttryck kring kemi och fysik under intervjuerna. Ämnena valdes antingen bort medvetet på grund av för lite ämneskunskap eller glömdes bort i förhållande till delen med natur och biologi. Förskollärarna insåg mestadels att de arbetat med kemi och fysik efter att aktiviteten genomförts. Om delen med kemiska processer och fysikaliska fenomen inte är ett medvetet centralt val att beröra innan aktiviteten påbörjats ställde vi oss frågan om målet kan uppnås när man inte varit aktivt medveten om ämnena under aktiviteten? Dock ansåg majoriteten av förskollärarna att de uppnådde målet men ifrågasätta under intervjun när de egentligen kan säga att ett mål är uppnått. Studien visar att det har blivit tydligare för förskollärarna att kemi och fysik ingår i begreppet naturvetenskap men ett nytt problem har uppstått, nämligen är att de inte anser sig förstå innebörden av de nya begreppen. Respondenterna uttryckte en önskan om förtydligande av begreppen samt kompetensutveckling inom området för att kunna arbeta med kemi och fysik i större utsträckning.

Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar om fenomenet förskolans gård med dess miljö och lekredskap, samt hur gården kan utvecklas. Frågorna som undersöktes var “hur uppfattar barn gården på sin förskola?” samt “hur uppfattar barn att gården på deras förskola kan utvecklas?”. Studiens metodologi är förankrad i barndomssociologin och en fenomenografisk forskningsansats, där fenomenografin används för att ta reda på barns uppfattningar. Data samlades in genom videoinspelningar av semistrukturerade intervjuer samt the Mosaic approach. Resultatet visar på att barn uppfattar gårdens utbud som otillräckligt, icke estetiskt tilltalande och i vissa aspekter som mångsidigt. Dessutom uppfattas gården kunna utvecklas genom försköning, fler utmaningar, samt höjd- och fartupplevelser. Metoden har varit användbar i att ta reda på barns perspektiv på sin gård på förskolan och resultatet visar att barn har uppfattningar de vill dela med sig av. Förhoppningen är att studie inspirerar förskolor att involvera barn i utformningen av utomhusmiljön för att stärka barns inflytande i förskolan.