Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se. Resultaten jämförs med tidigare forskning på området kring elevers sätt att konstruera argument. Resultaten pekar på att eleverna formulerar enkla vetenskapliga förklaringar på fenomen och ger även hållbara argument i sina formuleringar. Studien pekar dock på att elever, för att formulera starka argument och hållbara vetenskapliga förklaringar, bör tränas i argumentationsteknik. Resultaten bekräftar även vad annan forskning visar kring hur elever konstruerar argument tillsammans. / The purpose of this work is to investigate how high school students in a group formulate explanations of a scientific phenomenon. The structure of the explanations is analyzed using a model for argumentation analysis. The group discussions are studied using the model to investigate how students construct arguments together. Also whether the groups succeed in formulating scientific explanations are examined. The study was conducted using video observations on small groups of students discussing about an experiment with a clearly observable phenomenon they just witnessed. The results are compared with previous research in the area of student’s way of constructing arguments. Results indicate that students formulate simple scientific explanations of phenomena and also provide sound arguments in their formulations. The study, however, suggest that students, in order to formulate strong arguments and sustainable scientific explanations, should be trained in argumentation skills. The results also confirm what other research shows about how students construct arguments together.

Abstract  Children according to children  From a phenomenological perspective of childhood sociological approach I have had interviews with eight children made a qualitative survey. The purpose of which was to seek knowledge about children's views on children, and to explore the essence of the phenomenon of children. What emerges from the interviews is that there is a clear differentiation between children and adults. Children and adults do not according to children do the same things, and it is the size acording to them to see if it is a child or not.  Being a child is a temporary state, but for the children is the beginning and the end difficult to define. Age has a part in it but also how children play.  Based on my interviews I see children describe children as playing thinking phenomena when they analyze children from an outside perspective. / Sammanfattning  Barn enligt barn  Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med barndomssociologiskt synsätt har jag genom intervjuer med åtta barn gjort en kvalitativ undersökning, där syftet varit att söka kunskap om barns syn på barn, samt att utforska essensen i fenomenet barn.  Det som framkommer i intervjuerna är att det finns en tydlig differentiering mellan barn och vuxna. Barn och vuxna gör, enligt barn, inte samma saker och det går på storleken att se om det är ett barn eller ej. Att vara barn är ett temporärt tillstånd men för barnen är början och slutet svåra att definiera. Åldern har med saken att göra men också leken.  Utifrån mina intervjuer ser jag barnen beskriva barnen som lekande tänkande fenomen där de i stort intar en utifrån-position i sina svar på de frågor jag ställer.

Denna empiriska studie syftar till att studera samhandlingar mellan barn och tillgängligt material i förskolans innemiljö. Förskolans pedagogiska verksamhet präglas av ett humanistiskt synsätt som förbigår eller underskattar det icke-mänskliga materialets aktiva roll i leken. Härav ser inte alltid verksam personal att leken formas i ett ömsesidigt samspel där material och barn påverkar varandra. Studien har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv med inriktning mot agentisk realism där ett intra-aktivt analysverktyg har tillämpats för att analysera fram ett resultat. Ett posthumanistiskt perspektiv kan bidra till kunskap som inte kan nås av tidigare forskning som domineras av främst sociokulturellt perspektiv till följd av en alltför människocentrerad föreställning om samspel. Genom ett posthumanistiskt perspektiv kan denna studie bidra till att verksam personal inom förskola ska få fördjupad förståelse och kompetensutveckling om materialets roll och intra-aktioner för att skapa mening i leken. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in via videoobservationer på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studiens resultat och slutsats visar att icke-mänskligt material är betydelsefullt för att skapa mening i leken. Leken blir meningsfull genom att material har agens och är föränderligt i samhandlingar med barnen i en ömsesidig process.

Hösten 2016 uppkom ett fenomen som blev omtalat i svenska morgontidningar, den så kallade “clownhysterin”. Fenomen sattes snabbt på agendan och handlade om clowner som hade attackerat människor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som får synas i artiklarna och hur de representeras. Artiklarna kommer att inhämtas från de två största kvälls- och morgontidningar i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studien använder sig av teorin om medielogiken där begreppen tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, personifiering, konkretion och stereotypisering använts. En kvalitativ textanalys kommer att vara studiens metod. Resultaten som tagits fram visar på att vittnen, clowner och utsatta är underrepresenterade i artiklarna. Poliser och högre uppsatta syns till en större grad. Clownerna representeras som de onda och skräckinjagande medan poliser framställs som tillförlitliga och sakliga. / In the fall of 2016 the words “creepy clown hysteria” or “clown attacks” became regular to the Swedish daily press. The phenomenon of clowns attacking people and scaring people became media's head priority during approximately two weeks. The focus of this thesis is to establish who gets to talk in the articles and how these people are represented. The articles are found in the biggest night and morning newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The theory for this thesis is called media logics and includes seven directions, these are; sharpening, simplification, polarization, intensification, personification, concreteness and stereotyping. A qualitative text analysis is used as method for this thesis regarding text. The results of the thesis are that there is an underrepresentation of witnesses, clowns and victims in the texts and an overrepresentation of people with authority like polices. The clowns are represented as evil and horrifying while the polices are shown as trustworthy and honest people.

Syftet med denna studie har varit att få en förståelse för hur situationerna för äldre i hemlösa situationer kan se ut samt bidragande orsaker till varför de blir kvar i hemlösheten. För att uppfylla syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med organisationer som kommer i kontakt med de äldre i hemlösa situationer. Utifrån deras erfarenheter har det gått att urskilja teman som beskriver den rådande situationen för de äldre i hemlöshet utifrån bidragande orsaker och tillvaron i den hemlösa situationen. Temana beskriver bland annat hur de äldre exkluderas från olika hjälpinsatser och hur det, vi benämner som, slitsamma livet kan se ut men också förslag på förebyggande åtgärder. Temana tolkades utifrån en individuell, en strukturell perspektiv, samt normer, normalisering och kategorisering. Studiens slutsats belyser vikten av vidare studier inom området, specifikt i relation till den biologiska ålderns betydelse i relation till det sociala stödsystemets kategoriseringar. Det är även av vikt att studera förekomsten av skillnader mellan långvarig och kortvarig tid i att vara äldre i en hemlös situation. / The purpose of this study is to develop a thorough understanding of the representation of homeless older people and an insight into contributing factors as to why they remain homeless. To meet the purpose of the study, qualitative interviews have been conducted with organizations that come into contact with older people in homeless situations. Themes have been identified based on the experiences that describe the current situation of the elderly in homeless situations including the contributing factors and the amount of time spent in homelessness. The themes detail how the elderly are excluded from various relief efforts and how the backbreaking life can be, and also suggestions for homelessness preventive measures. These themes were interpreted on an individual basis and a structural approach and standards, normalization, and categorization. The study's conclusion highlights the importance of further study in this area, specifically in relation to the biological age significance in relation to the social support system categorizations. Another important factor is to study the differences between long and short-term homelessness in older people.

Den här studien är gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin består av två intervjuer med två rektorer tillika bildlärare i waldorfskolan och en jämförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar på att waldorf lägger mer tid till bild utöver bildundervisningen. / This study is made to see the difference and similarities within the art teaching between the county driven schools and the waldorf schools. The first part of the material is two interviews with two principals who is teaching art in waldorf schools. The second part is a comparison of the teaching regulating documents for the both school theories. The result is showing that the waldorf schools is using more time for art teaching outside the art subject.

Den vanligaste arbetssjukdomen är idag vibrationsskador där en av de mest utsatta arbetsgrupperna är hantverkare i byggbranschen. Syftet med studien är att ta fram en åtgärdsplan för att minska skaderisken från hand- armvibrationer (HAV) på arbetsplatsen. Undersökningarna har gjorts på Rudsberget, Karlstad där åtta lägenhetshus har varit under konstruktion för byggföretaget NCC. Fem olika arbetsmoment har kontrollerats för att bedöma vibrationsexponeringen som en hantverkare utsätts för under en genomsnittlig arbetsdag. Detta har gjorts med två mätmetoder, manuella beräkningar med tidtagarur samt HealthVib-handskar som använder sig av en sensor i handflatan.Resultatet visade att 6 av 13 mätningar översteg insatsvärdet och 1 av 13 översteg gränsvärdet. Iakttagelser visar att när arbetet har utförts mot moment som innehåller betong har vibrationsmängden ökat i jämförelse med arbete mot trä eller andra mjukare material. Förlängd vibrationsexponering på flera arbetsmoment visar att det finns risk för kärlskada och neurosensorisk skada beroende på intensiteten och längden av arbetet. Studien har avgränsat sig mot NCC:s egna hantverkare, alltså har inga mätningar gjorts på olika underentreprenörer eller betongarbetare på arbetsplatsen.Studiens slutsats framhäver åtgärder i både organisatorisk och teknisk form, som kan genomföras i både tidigt och sent stadie i projektet. Några av de viktigaste åtgärderna är att förmedla till hantverkarna att rotera arbetsuppgifterna mellan varandra, göra en förbättrad riskbedömning, informera hantverkarna om skadeverkningarna och vibrationsnivåer. Utöver det kan vibrationsexponeringen reduceras i planeringsfasen. Till exempel vid köksmontering byggs kök mot en träregelvägg istället för en bärande betongvägg. / The most common occupational disease today is hand-arm vibration syndrome where construction workers are the most exposed group. The purpose of this study was to develop an action plan designed to lower the exposure to hand-arm vibration syndrome (HAVS). The examinations have been carried out at Rudsberget, Karlstad where eight, six to eight stories apartment buildings have been under construction by Nordic Construction Company (NCC). Five different work elements were studied at the construction site to determine the exposure of hand-arm vibration that a construction worker is exposed to during a regular workday. The methods used were manual tests with stopwatches as well as HealthVib-gloves with a sensor that collects data while used during the day.The results showed that 6 out of 13 exceeded the exposure action value (EAV) and 1 out of 13 exceeded the exposure limit value (ELV). Observations showed that work carried out against concrete structures increased vibration levels compared to other softer materials, wood as an example. Prolonged vibration exposure on several work elements show an increased risk of developing both neurological and vascular injuries. Dependent on the length and intensity of the exposure the severity of the damage does vary. This study is limited to examining construction workers contracted by NCC, excluding workers casting concrete as well as sub-contractors.The conclusion highlights solutions that consists of organizational and technical forms. These solutions are then applied at an early or late stage of the project. Some of the key solutions are to convey the importance of rotating work tasks between the construction workers, do a better risk assessment, inform the workers of the harmful effects of vibrations and teach them of the different exposure values. Beyond that can vibration exposure be reduced in the architectural phase. For an example could the kitchen be constructed against a wooden wall frame instead of a load bearing concrete wall.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen. Syftet har operationaliserats ned till följande två forskningsfrågor; Hur beskriver pedagoger sina egna arbetssätt med matematik i förskolan? och Vad uttrycker pedagoger om användandet av utomhusmiljön i matematikundervisningen? Studiens syfte har grundats i problemområdet att undersöka vilka arbetssätt pedagoger använder för att tillämpa matematik i relation till förskolans utomhusmiljö, som tagit avstamp i litteratur som lyfter att det finns pedagoger som inte har tillräckligt med djupgående kunskaper i ämnet matematik för att kunna stötta barn i det, samt att det är få som talar för att använda utomhusmiljön som undervisningsmetod trots de gynnsamma effekter det ger på barns lärande och utveckling. Forskning belyser matematiken som ett fenomen som barn upptäcker med hjälp av kroppen och alla dess sinnen och att matematik är ett sätt för barn att kunna relatera till verkligheten. Studier skriver även fram att elever i bland annat årskurs fyra i Sverige, presterar sämre än andra nordiska länder i ämnet matematik. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt samt metod har inspirerats av hermeneutikens allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som hermeneutisk cirkel, förförståelse och förståelse samt tolkning har använts som analysverktyg. Tio pedagoger från totalt tre förskolor har deltagit i studien, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i föreliggande studie synliggörs utifrån pedagogers utsagor, att pedagoger lyfter att de använder sig av olika arbetssätt, som att tillföra material och använda de naturliga material som utomhusmiljön erbjuder för att närma sig matematiken i förskolan. Pedagoger uttalar sig om att arbetet med matematik i förskolans kontext sker för att förbereda barnen för framtiden och att utomhusmiljön kan bidra till att med fysisk aktivitet upptäcka större matematiska fenomen, som exempelvis kilometer och symmetri i djur och natur.

Fenomenologin har sin grund inom filosofin och intresserar sig för att studera upplevelser och upplevelsen av personens mening, hur personen upplevde en viss händelse och vad personen upplevde. Syftet med den här studien är att studera den versionen av fenomenologi som beskrivs i kurslitteraturen som användes på kandidatprogrammet Socialpsykiatri på Malmö Universitet. Studien är en kvalitativ litteraturstudie. Fenomenologerna är intresserade av att gå tillbaka till själva upplevelsen och studera individens livs erfarenheter av respektive fenomen. Fenomenologin vill studera fenomen och upplevelser för att få ett holistiskt perspektiv av individen. Vid arbete med psykisk ohälsa vill fenomenologerna att den professionella ska ta hänsyn till personens egna livserfarenheter. / Phenomenology is based on philosophy and is interested in studying experiences and the experiences of the person´s meaning, how the person experienced a certain event and what the person experienced. The purpose of this study is to study the version of phenomenology described in the course literature used in the bachelor's program Social Psychiatry at Malmö University. The study is a qualitative literature study. The phenomenologists are interested in going back to the experience itself and studying the individual's life experiences of each phenomenon. Phenomenology wants to study phenomena and experiences in order to get a holistic perspective of the individual. When working with mental illness, the phenomenologists want the professional to take the person's own life experiences into account.

Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan; i kombination med pedagogledda aktiviteter. Detta har vi gjort med hjälp av semistrukturerade intervjuer via de digitala plattformarna Zoom och Microsoft Teams. Totalt deltog tio respondenter i sex olika förskolor i Mellansverige. Vi har analyserat datamaterialet tematiskt med hjälp av de sex stegen i Braun och Clarkes (2006) analysmodell. Vidare har vi analyserat respondenternas svar utifrån sociokulturellt perspektiv genom Vygotskijs teori. Vårt resultat visar att pedagogerna anser att barn lär sig naturvetenskap genom praktiska aktiviteter med hjälp av sinnena, samtliga respondenter lyfter att litteraturen ses som en introduktion till ett tema eller aktivitet, ett hjälpmedel, introduktion och ett komplement till den praktiska aktiviteten som skapar ett intresse hos barnen till att bland annat utföra experiment. Litteratur kan även bidra till ökad förståelse med kombinationen text och bild. Pedagogerna lyfter få begränsningar med litteratur i undervisning av naturvetenskap. Faktaboken ses som för avancerad för barnen och kan behöva förenklas av pedagogen, möjligheten med faktaboken är att den breddar både barnens och pedagogernas kunskap. Den skönlitterära bilderbokens begränsning är dess fiktiva innehåll. Möjligheterna med den skönlitterära bilderboken är att den ses som mer barnanpassad utifrån barnens nivå. Begränsningar med att arbeta med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur är att pedagogerna anser att det är något som framför allt måste upplevas. Då det kan vara svårt för barnen att förstå utifrån en bok i kontrast till djur och natur som anses lättare att läsa om. Möjligheterna med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur anses vara som inspiration till experiment. Den digitala litteraturen ses som mer tillgänglig än den fysiska litteraturen för att den finns till hands i stunden när barnen intresserar sig för något, biblioteket ses som en resurs för att få tag på litteratur inom naturvetenskap. Det framkommer också att naturvetenskapen går att finna i de flesta barnböcker så länge pedagogen använder de naturvetenskapliga glasögonen. Slutsatsen är att litteratur kan användas för att få sammanhang och bli en del i det mångsidiga lärandet tillsammans med den praktiska aktiviteten och boksamtalet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>