Redovisningskonsultens framtid har, med tanke på digitaliseringen inom yrket, under de senaste åren debatterats både av organisationer och yrkesverksamma inom redovisningsbranschen. Tidigare forskningsstudier uppmärksammar digitala fenomen såsom big data, molntjänster, blockchain, artificiell intelligens, maskininlärning, data mining samt robotic process automation och utforskar hur dessa påverkar redovisningskonsulten. Något som oss veterligen inte är beforskat är vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder för att hantera dessa digitala fenomen. Denna studie syftar till att, utifrån ovanstående digitala fenomen, undersöka vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder i sin yrkesroll samt hur denna användning påverkar arbetssättet och kompetensbehovet. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika redovisningskonsulter, som är fördelade på fyra olika revisions- och redovisningsbyråer. Resultatet av denna studie indikerar på att redovisningskonsulter använder sig av ett flertal olika digitala verktyg i sitt arbete för att hantera många av de ovanstående digitala fenomenen, men även potentiella kopplingar hur digitala fenomen kan hanteras uppmärksammas. Studien bidrar med en mer positiv inställning till hur arbetssättet förändras samt att det inte alls krävs lika stor kompetensutveckling som tidigare studier visat. / Due to the digitalization within the profession, the future of accounting consultants has been discussed from both organizations and professionals within the branch of accounting the last couple of years. Previous research studies illuminate digital phenomena such as big data, cloud, blockchain, artificial intelligence, machine learning, data mining and robotic process automation and investigate how they affect the accountant. We do not know any previous research studies about which digital tools that can be used by the accounting consultant to deal with the digital phenomena. This study aims to, based on the digital phenomena mentioned above, investigate which digital tools that accounting consultants use in their profession and how it affects their ways of working and competence needs. The study has a qualitative approach and is accomplished through semi-structured interviews with six accounting consultants, from four different auditing and accounting firms. The findings of the study indicate that accounting consultants use several various digital tools in their work to manage many of the digital phenomena mentioned above, but it also pays attention to potential connections of how digital phenomena could be managed. The study contributes a more positive attitude to how the ways of working changes and that the required competence development is not as big as previous research studies have shown.

Conception of the complicated international question of the poor communities in the context of the Southamerican favelas.Urbanisation / suburbanisation with the accent to the concrete architectonic detail.

Ämnet astronomi upplevs ofta som svårt och abstrakt för de flesta människor och därför är det ett komplext ämne att undervisa om, i synnerhet för yngre elever. Det ställer höga krav på svenska lågstadielärares ämneskunskaper och även deras didaktiska kompetenser. Syftet med studien är att synliggöra vilka metoder lärare använder sig av i astronomiundervisningen för att gynna elevers förståelse för astronomiska fenomen och begrepp. Studiens forskningsfrågor lämpar sig väl för att få fördjupade beskrivningar av hur dessa lärare undervisar i astronomi och vilka utmaningar de anser finns i astronomiundervisningen. Därav användes semi-strukturerade intervjuer och totalt deltog fem lärare i studien. Den tematiska analys som tillämpats i studien framhäver tre teman som svarar på forskningsfråga ett, olika metoder: modellering, sång och rörelse samt ämnesövergripande arbete. Samtliga lärare använde sig av dessa metoder och undervisar varierande-och konkretiserande i astronomiämnet samt att det teoretiska måste kombineras med det praktiska innehållet. Vidare ledde analysen till fyra teman som svarar på forskningsfråga två: lärarutbildningens brister, lära ut det abstrakta, förväntningar och tidens begränsningar. Lärarna beskrev en bristande utbildning som i sin tur ledde till sämre ämneskunskaper och sämre kvalité på astronomiundervisningen. Därav står lärare ensamma i sökandet efter ämneskunskaper och den senaste forskningen trots den enorma tidsbrist som redan florerar i skolan. Samtidigt måste lärarna leva upp till elevernas förväntningar på ämnet som ofta möter ämnet i skolan för en första gång med glädje. Det är av yttersta vikt att eleverna erbjuds en korrekt vetenskaplig utbildning vilket gör hela situationen komplex i och med att resultatet indikerar på att lärarna varken erbjuds undervisning inom lärarutbildningen eller någon vidareutbildning i den verksamma skolan de arbetar på. Studien bidrar med att synliggöra några metoder som lärare kan tillämpa i astronomiundervisningen och den effekt metoderna har på elevernas förståelse för astronomiska fenomen och begrepp. Vidare bidrar studien med didaktisk relevans för lärarutbildningens utformning och utveckling så att lärare kan uppnå den trygghet och kunskap som krävs för att undervisa i astronomi med en hög kvalité.

Syftet är att undersöka 62 stycken vårdnadshavares beskrivning av hur de motiverar val av förskola med religiös profil utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Vår frågeställning är: Hur beskriver vårdnadshavarna sitt val av förskola? Hur beskriver vårdnadshavarna sina upplevelser av en förskola med religiös profil? Tillsammans med fenomenologi och begreppen fenomen, förförståelse och livsvärld så kom vi till resultatet att det var väldigt individbaserat men att det fanns flera sammanhängande teman. De beskrev valet av förskolan utifrån rekommendationer, personligt besök av förskolan och dess närhet till hemmet. Flera tog upp den religiösa profilen som anledning för val av förskola samt att flera valde förskolan utöver den religiösa profilen. Vi har funnit att vårdnadshavare ser förskolor med specifik profil som ett komplement till barnens utveckling och att det beror mera på deras egen syn på vad förskolan kan bidra till deras barn.

Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande. Detta görs genom att tillämpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar. Den öppnar således upp förståelsen för varför känslor och emotioner anses vara grundläggande för reklamskapande. Utifrån en fenomenologisk förståelse för känslor och emotioner diskuteras sedan reklamens roll i samhället i helhet. / This study is based on interviews that took place in an advertising agency. The purpose of the study is to explore the meaning of 'creativity' in the world of advertising. In the interviews, the interviewees especially pointed out the importance of feelings and emotions as a means for communication in advertisement. This thesis provides a closer view of the significance feelings and emotions are considered to have in advertising. This is done by ways of phenomenological theory. The phenomenological analysis provides us with a deeper and more far-reaching understanding of the intuitive knowledge that is brought forth by the interviewees. It opens up an understanding of why feelings and emotions are considered to play a fundamental part in the creation of advertisement. Based on a phenomenological understanding of feelings and emotions I will then discuss what part advertising plays in society as a whole.

I ett försök att identifiera hur social förändring kan ske i ett samhälle så har den här uppsatsen undersökt fenomenet utbrändhet, dess förändringsprocess i svensk massmedia och de faktorer som skapar dess plats i en social struktur. Den här uppsatsen argumenterar för att (1) Det i massmedia sker en aktiv och passiv förhandling kring vad utbrändhet är/bör vara och vad det betyder för samhället, och (2) Den förhandlingen kan förstås genom att se diskursen kring utbrändhet i massmedia som ett emergent fenomen vars egenskaper aktivt och kontinuerligt förändras i en process som drivs av individers reaktioner på avvikanden och överträdelser i deras sociala system. Detta har åstadkommits genom att med ett kvalitativt arbetssätt identifiera, tematisera och analysera artiklar i populära svenska dagstidningar där ”utbrändhet” samt liknande nyckelord använts över en period på 10 år. Materialet har sedan analyserats ur ett strukturalistiskt perspektiv med fokus på en modern och sekulär tolkning av Mary Douglas’ koncept kring smuts vilket i uppsatsen benämnts avvikelser. Genom att göra detta vill uppsatsen öppna för att renhetsperspektiv kan vara ett relevant perspektiv att använda för att förstå både moderna samhällen och förändringsprocesser. Uppsatsen argumenterar utöver detta även att det förstå förändringsprocesser är relevant för antropologin.

Denna studie är en del av det VR-finansierade forskningsprojektet ”Lärares autonomi i Sverige, Finland, Irland, England och Tyskland” och undersöker hur lärare i tre svenska kommuner upplever sin professionella autonomi i termer av kontroll och beslutsfattning. Autonomi betraktas vidare i denna studie som ett komplext och flerdimensionellt fenomen som kan ta olika form beroende på vilken del av lärarens arbete som berörs. Med hjälp av Wermke, Olason Rick och Salokangas analytiska modell, som delar upp lärares autonomi utifrån olika aspekter av arbetet, undersöks lärares autonomi inom de två nivåerna klassrum och skola samt de fyra domänerna utbildning, social, utveckling och administration. Studien baseras på en enkätundersökning som besvarats av 615 svenska lärare. Resultatet av studiens statistiska analyser visar hur lärares uppfattade autonomi skiljer sig mellan de tre kommunerna. Samtidigt varierar graden av autonomi mellan de olika nivåerna och domänerna på ett liknande sätt i samtliga kommuner, vilket skapar en bild över hur lärare i den svenska nationella kontexten uppfattar sin professionella autonomi. Högst autonomi tycks lärarna uppleva i utbildningsfrågor, medan de upplever att de har lägst autonomi i frågor gällande deras professionella utveckling. / This study is written as a part of the research project ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, Ireland, England and Germany” and examines how teachers in three Swedish municipalities perceive their professional autonomy in terms of decision-making and control. In this study autonomy is seen as a complex and multidimensional phenomenon, that can take different forms in different aspects of teachers’ work. By using Wermke, Olason Rick and Salokangas’ analytical device, which sorts teacher autonomy into different aspects of work, teacher autonomy is examined in two levels, classroom and school, and in four domains, education, social, development and administration. The study is based on a survey taken by 615 Swedish teachers. The results show how teachers’ perceived autonomy differs between the three municipalities. The results also show how the degree of autonomy varies between the levels and domains in a similar manner across all three municipalities, which paints a picture of how teachers in the Swedish national context perceive their professional autonomy. The teachers perceive themselves as most autonomous in educational decisions and least autonomous in decisions regarding their professional development.

Ljud har en förmåga att påverka våra känslor. Begreppet ljudwebb är framtaget till denna undersökning och syftar på de ljudlagda applikationer som, i och med den tekniska utvecklingen, har börjat dyka upp inom webben. Ljudwebben har fått sitt namn från ljudfilmen, de filmer som började experimentera med ljud under filmindustrins tekniska revolution runt 1930-talet. Syftet med denna undersökning är att utforska vad ljudets känslopåverkande egenskaper kan bidra med inom webben. Genom att utgå från fysiker-filosofen Karen Barads tankar om det ständigt rekonstruerande fenomenet samt filosofen Sarah Ahmeds kritik mot den fenomenologiska orienteringen lyder undersökningens frågeställning. “Hur kan fenomenet ljudwebb gestalta tillstånden orientering och desorientering? De insikter som uppkom under undersökningens teoretiska fördjupning har resulterat i den webb-baserade ljudinstallationen Fenomenofonen. Utöver ljudatmosfärer gestaltar Fenomenofonen intra-aktion, orientering och desorientering. Undersökningen bevisar att ljud kan användas som verktyg inom webbproduktion för att påverka användarens känslor. I och med marknadens efterfrågan på sinnesupplevelser inom webben kommer ljudwebben med stor sannolikhet att fortsätta expandera. Det kommer att leda till ett ännu mer påfrestat ljudlandskap, men även en rikare kultur och många arbetsmöjligheter för ljud-designers, programmerare och kompositörer. / Sound has a strong potential to influence our feelings. The concept of sound-web is developed for this study and refers to the sound-designed applications which have started to appear at the web due to new technological possibilities. Its name is inspired by the concept of sound film, the category of movies that began experimenting with sound, due to their technical film revolution back around the 1930´s. The purpose of this study is to explore what sound, with its possiblility to affect human emotions, can contribute within the web. This investigations survey question was produced by applying theories from physicist-philosophist Karen Barad's thoughts about the constantly reconstructive phenomenon and from the philosopher Sarah Ahmed's criticism of the phenomenological orientation and is as follows: How can the phenomenon of sound-web produce orientation and disorientation?. The insights that arose during the theoretical investigation resulted in a web-based sound installation named the Phenomenophone. In addition to generate sound atmospheres, the Phenomenophone, produces intra-action, orientation and disorientation in a way that make these specific subjects more understandable in a psycological way. The survey proves that the sound can be used as a tool in web production to affect the users feelings. The sound-web will most probably expand even more in the future. It will lead to a more contaminated soundscape but a richer cultural environment and many job opportunities for sound-designers, programmers and composers.

The aim of this study was to examine the legal guardians' view on their children’s curiosity and interests towards physical phenomena. The study was carried out by the help of surveys that were sent to the legal guardians in both paper and digital form. The questions that were answered brings up children’s questions and interests towards physics, factors that encourage curiosities and interests, as well as the legal guardians'  view on what knowledge they find the most important for their children to have. The surveys were collected and compilated using bar charts. The result of this study shows that children in preschool age show an interest and curiosity towards physics. It also appeared that the teachers' engagements as well as an encouraging environment with accessible material are important factors, according to the legal guardian’s view, when it comes to encouraging their children´s curiosity and interests towards physics. The legal guardians consider that it is important that their children are being taught physics in preschool. / Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavarnas syn på deras barns nyfikenhet och intresse för fysikaliska fenomen. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som skickades ut till vårdnadshavarna både i pappersform och som webbenkät. Frågorna som besvarades tar upp barns frågor och intresse för fysik, vad som främjar barns nyfikenhet och intresse samt vad vårdnadshavarna upplever är viktigt att barnen får kunskaper om. Enkäterna samlades in och sammanställdes i form av stapeldiagram. Resultatet av denna undersökning visar att barn i förskoleåldern visar ett intresse och en nyfikenhet för fysik. Det framkom också att pedagogernas engagemang samt en uppmuntrande miljö med tillgängligt material är viktiga faktorer enligt vårdnadshavarna när det gäller att främja barns nyfikenhet och intresse för fysik. Vårdnadshavarna lyfter att det är viktigt att deras barn får med sig kunskaper inom fysik från förskolan.

<p>Pojam scenskog dizajna označava oblast<br />profesionalnog, umetničkog, kustoskog,<br />teorijsko-kritičkog i edukativnog delovanja<br />koja je nastala pro&scaron;irenjem pojma i oblasti<br />scenografije. Kao polje profesionalnog<br />delovanja u pozori&scaron;tu, scenski dizajn<br />obuhvata različte oblasti scenskog<br />stvarala&scaron;tva, objedinjenih u procesu<br />nastanka prostora pozori&scaron;ne predstave.<br />Kao kompleksna umetnička i kustoska<br />disciplina, scenski dizajn pripada polju<br />ukr&scaron;tanja pozori&scaron;ta, arhitekture i vizuelne<br />umetnosti u interdisciplinarnu umetnost.<br />Osvajanjem prostora &bdquo;između&ldquo; uspostavljen<br />je otvoreni model umetničkog istraživanja i<br />delovanja, pa ovakvu vrstu pro&scaron;irenja<br />možemo smatrati pokretačem velikog broja<br />novih ili transformisanih stvaralačkih praksi.<br />Delo scenskog dizajna može nastati u<br />svakom stvaralačkom procesu koji<br />podrazumeva scenski način mi&scaron;ljenja i<br />upotrebu scenskih sredstava, a koji za cilj<br />ima realizaciju prostora scenskog<br />događaja. U radu je prikazano, analizirano i<br />vrednovano deset studija slučaja<br />umetničkih i kustoskih praksi u oblasti<br />scenskog dizajna, čime je ukazano na<br />raznovrsnost ishoda, umetničkih formi i<br />sredstava, različitost ambijenata u kojima<br />su dela izvedena, vrste publike i javnosti<br />kojima se obraćaju, kao i specifičnosti<br />načina njihovog nastanka i raznovrsnost<br />upotrebe medijskih linija. Takođe, prikaz<br />razvoja scenskog dizajna van prostora<br />pozori&scaron;ta omogućio je ustanovljavanje tri<br />njegove ključne karakteristike &ndash;<br />vi&scaron;emedijsku prirodu scenskog dizajna,<br />posebnu ulogu prostora u delima scenskog<br />dizajna i uspostavljanje specifičnog odnosa<br />između izvođača i publike.</p> / <p>Term scene design relates to professional,<br />artistic, curatorial, theoretical and<br />educational practices developed from the<br />expanded meaning of scenography &ndash; as<br />semantic category and artistic discipline. In<br />professional theatre practice, scene design<br />connects several artistic disciplines, joint<br />together in the process of creating a space<br />for theatre performance. As a complex<br />artistic and curatorial practice, scene design<br />stands at the crossroads of theatre,<br />architecture and visual arts, united in the<br />field of interdisciplinary art. By taking the<br />space &ldquo;in between&rdquo; disciplines, scene<br />design becomes an open model for artistic<br />research and practice, serving as a core<br />drive for a large number of new or<br />transformed artistic and curatorial works.<br />Every creative process which includes<br />scenic way of thinking and scenographic<br />means of expression, and aims at<br />realisation of performing space, can be<br />defined as scene design artwork. The<br />research included presentation, analysis<br />and evaluation of ten case studies of artistic<br />and curatorial practices of scene design.<br />The analysis aimed at showcasing diversity<br />of artistic outcomes, forms and means of<br />expression, variety of performing<br />environments and types of audience, as<br />well as specific circumstances in which<br />works were created or diversity of media<br />used. At the same time, insight into<br />development of scene design works outside<br />theatre practice resulted in establishing<br />three of its key characteristics &ndash; multimedia<br />nature of scene design, essential role of<br />space in scene design works and specific<br />relation between performer and audience.</p>