I följande studie förklaras och motiverars intresset utifrån ett visst samhälleligt perspektiv, undervisning i läsinlärning i årskurs 1 med en didaktisk aspekt. En uppfattning beskrivs att det har skett en svag utveckling av läsundervisningen och att denna skett först de senaste åren då skolan brottats med mångåriga traditioner och vanor. Därefter beskrivs en övergripande bakgrund med litteratur och tidigare forskning. Inledningsvis beskrivs didaktiken som kunskapsområde och forskningsfält och de teoretiska grunderna förklaras utifrån både ett allmändidaktiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Betydelsen av en didaktisk kompetens hos lärare förs även fram. Bedömningens syfte och funktion i skolan beskrivs därefter då den ligger som grund för den efterföljande analysen av elevresultat.  Där framförs grundtankar kring vad ett systematiskt kvalitetsarbete med en resultatanalys har för betydelse i skolan idag. Här problematiseras även lärares förmåga att arbeta med analys. Bakgrunden kring införandet av ett obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1 redovisas. Den studie som följde utgick ifrån en kvalitativ forskningsansats med en fenomenografisk utgångspunkt då fokus låg i att söka kunskap om lärares uppfattningar om analys som skolfenomen. Kunskap om detta samlades in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer med undervisande lärare i årskurs 1. Resultatet analyserades och redovisas i fem olika kategorier och lärare visade tydliga uppfattningar om bedömningsstödets syfte. Lärarna kunde även redogöra för en betydelse av resultatanalys men studien fann brister i hur arbetet med detta organiserats på skolorna. Stödet visade sig vara otillräckligt och lärarna berättade om en stor osäkerhet i sitt arbete med resultatanalys. Slutsatsen är att ett påbörjat arbete finns på skolorna men att det finns en hel del kvar att göra och för att nå framgång krävs kollegialt samarbete och ett större engagemang från rektorer och huvudmän.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de skapar gynnsamma och främjande miljöer utifrån olika storlekar på barngruppen. Vidare är syftet att ta reda på uppfattningarna från förskollärarna och ställa det mot tidigare forskning. Den metod som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i fem olika kommuner. Studiens resultat visar på att det finns både likheter och skillnader i arbetssätten med olika stora barngrupper. Vi kan dra slutsatsen att det är fördelningen mellan antalet barn och antalet pedagoger som styr arbetet och indelningen av barngruppen, men även hur miljön är utformad. Detta belyser vilka konsekvenser det kan bli för barns lärande och utveckling i förskolan.

Syftet med studien är att närma oss förskollärares livsvärld och upplevelser kring arbetet med vila för de äldre barnen i förskolan, samt ta reda på vad vila betyder för förskolebarnen enligt förskollärarna, utifrån ett barnperspektiv. Studien utgår främst från en fenomenologisk vetenskapsteori med viss anknytning till barndomssociologin och omsorgsbegreppet. En kvalitativ metod har använts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan har bearbetats och analyserats med hjälp av Giorgis analysmetod. I resultatet kom vi fram till fyra teman som utgör essensen av fenomenet vila, där en essens bland annat var att alla förskollärare upplever att vilan är viktig och bidrar till barns välmående i förskolan. Den fungerar som en stund där barn ges möjlighet att bara få vara och ta en paus från alla de intryck som en dag i förskolan för med sig. Det framkommer tydliga exempel från respondenternas utsagor gällande hur vi kan implementera en vila i förskolan som på bästa sätt främjar barns utveckling samtidigt som den inverkar positivt för barn fysiska och mentala välmående. Slutsatsen för studien är att vila som rutin enligt förskollärarna är komplex då de upplever att vilostunden innefattar flera lärandemoment som är av betydelse för barns utveckling och välmående. Upptäckten att alla barn inte kan eller vill vila på samma sätt visar att vuxnas stöd och vägledning i förskolan är oerhört viktig eftersom det tar olika lång tid för barn att befinna sig i ett tillstånd av att bara vara och lära sig tyda när det är dags att vila.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen ochvad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studienssyfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttrycknär barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använtkvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri.Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektivpresenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även frambarns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer,antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången föratt sedan utgöra en grund i analysdelen.I vår studie kan vi dra flera slutsatser. Studien visar bland annat att barnens uttryck avnaturvetenskapliga fenomen kan förklaras och beskrivas med hjälp av begreppenantropomorfism, animism, artificialism och metaforer. Vår studie visar även att barnenstal om sitt lärande går att sammanfatta genom tre teman: barn lär tillsammans, miljön talaroch vägledning för lärandet. Barns tal om sitt lärande ger uttryck för att de har lärt sig påett sätt som bekräftar det sociokulturella perspektivet på lärande. / This study aims to examine how children talk about scientific phenomena and what appears to be central to children's speech about scientific phenomena. This study also aims to examine the view of knowledge and learning as expressed when children talk about their learning. Our study is qualitative which means that we have usedqualitative interviews when we gathered empirical study . Since we have chosen to primarily analyze our material from a socio -cultural perspectivewe present it in our literature review . In our literature review we highlight in the futurechild's perspective, which also provides a foundation in the study. The concepts of metaphors, anthropomorphism , animism and artificialism are also highlighted in the literature review for then form the basis of the analysis part .In our study , we can draw several conclusions . The study shows that the children's expressions of scientific phenomena can be explained and described by means of the concepts anthropomorphism , animism , artificialism and metaphors . Our study also shows that childrens speaking about their learning can be summed up by three themes: children learn together, environment speaks and guidance for learning. Children's speech about their learning reflects the fact that they have learned ina way that confirms the socio-cultural perspective on learning .

The purpose of this study was to examine how preschool children, 4-5 years, think, reason and explain an everyday physical phenomena. The phenomenon’s that was chosen for this study is the Archimedes principle and density. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews that took place while the experiments were carried out by the children. This method was chosen to make it possible to follow the children´s reasoning about the subject of physics in preschool and to let them lead the conversation and let them explain the result. The result shows that children in the study have experience and knowledge about the phenomenon of why objects float or sink. Even if they don’t have knowledge of Archimedes´ principle or density, they can come up with their own conclusions of why objects float or sink, based on their past experiences and knowledge. Some of the children approach an explanation of these phenomena, without using the scientific concepts. / Syftet med studien är att undersöka hur förskolebarn, 4-5 år, tänker, resonerar och förklarar vardagliga fysikaliska fenomen. Fenomenen som valts till denna studie är Arkimedes princip och densitet. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes i samband med att experimentet utfördes. Metoden valdes för att undvika att barnen bara svarade ja eller nej på frågorna, utan det skulle finnas utrymme och möjlighet för barnen att förklara sina tankar och idéer. I denna studie var barnens tankar det viktiga och intressanta, hur de resonerade och förklarade fenomenet. Resultatet visar att barnen i studien har erfarenhet och kunskap om fenomenet varför föremål flyter eller sjunker. Även om de inte har kunskap om Arkimedes princip eller densitet kan de komma med egna slutsatser till varför föremål flyter eller sjunker, baserat på deras tidigare erfarenheter och kunskaper, och några barn närmar sig en förklaring av dessa fenomen, utan att använda sig av de vetenskapliga begreppen.

No description available.

<p>Abstract</p><p> </p><p>The aim of this study was to explore and describe the pupils' thoughts on seed and its development into seedling. Twenty nine Swedish pupils at the age of 7 and 10 years old were interviewed about their knowledge of seeds.</p><p>It turned out that pupils often have so-called everyday belief to describe the natural science phenomenon by connecting their explanations to phenomena in everyday life to which they are familiar. To describe the process of seed developing into seedling is something that most of the pupils believe to be difficult and this resulted mostly in the answer ‘it is growing.’ Children have some knowledge about what seeds need in order to germinate but they do not mention the importance of oxygen as a component of seed to be able to germinate and grow. They mean instead that it is sufficient with soil, water and sun.</p><p>The older pupils, however, are more often than the younger pupils able to connect their reflections to a more scientifically correct description based on terms belonging to the phenomena, though these terms sometimes are wrongly used.    The conclusion is that pupils have lots of thoughts about science phenomena, and in this case about seed these conceptions are not entirely scientifically accurate, but instead often based upon experiences from their everyday life or their conceptual world. In addition they often use elements of anthropomorphic, animistic and teleological interpretations in their explanations of natural science phenomena.</p>

Abstract   The aim of this study was to explore and describe the pupils' thoughts on seed and its development into seedling. Twenty nine Swedish pupils at the age of 7 and 10 years old were interviewed about their knowledge of seeds. It turned out that pupils often have so-called everyday belief to describe the natural science phenomenon by connecting their explanations to phenomena in everyday life to which they are familiar. To describe the process of seed developing into seedling is something that most of the pupils believe to be difficult and this resulted mostly in the answer ‘it is growing.’ Children have some knowledge about what seeds need in order to germinate but they do not mention the importance of oxygen as a component of seed to be able to germinate and grow. They mean instead that it is sufficient with soil, water and sun. The older pupils, however, are more often than the younger pupils able to connect their reflections to a more scientifically correct description based on terms belonging to the phenomena, though these terms sometimes are wrongly used.    The conclusion is that pupils have lots of thoughts about science phenomena, and in this case about seed these conceptions are not entirely scientifically accurate, but instead often based upon experiences from their everyday life or their conceptual world. In addition they often use elements of anthropomorphic, animistic and teleological interpretations in their explanations of natural science phenomena.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ”metod” som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då. Det analyserade materialet består av text, och videos, från tre olika webbsidor samt texter från Skolverket, bland annat läroplanen Gy11. Webbsidorna har analyserats för att hitta den diskurs som finns kring ”formativ bedömning”. Textanalysen leder fram till kunskap om att diskursen i dessa forum är att formativ bedömning skall ses som ett verktyg, en undervisningssyn, som är till för att kunna utveckla elever inlärning genom att synliggöra lärande. Lärare skall också kontinuerligt utvärdera sin undervisning, för att kunna anpassa sig så att alla elever får samma möjligheter till framsteg.

No description available.