<p>This report is based on a field study that was carried out in India. The aim of this field study is to find out how the religious education is carried out at Jiva Public School in Faridabad. The questions that are tried to be answered are if the teachers at this school integrate religious education in some of their subjects, if they see any problems performing this kind of education and what attitudes teachers’ have towards religious education.</p><p>In the presentation of previous research, opinions of several international researchers regarding religious education and their thoughts about how a good religious education can be designed will be made.</p><p>The empirical material has been assembled by doing qualitative semi-structured interviews with teachers at the school mentioned above. This kind of method suits well the aim and questions since the focus will be on trying to understand these teachers way to reason and act. When describing the methods, other problems that can occur during a field study are presented.</p><p>The results are presented in text but also in diagrams, so that the reader can get a good overview. In the analysis and discussion the results will refer to the previous research.</p><p>While analysing the empirical material a result was that a majority of the teachers did not integrate religious education in some of their subjects. They did not see it as their task and they meant that it is less important to get absorbed about people’s different beliefs since India is a secular state. You should not give any religion preference so why should you discuss about religions in your teaching? The focus should instead be on acceptance and to teach the pupils to respect each other no matter what. The teachers that did integrate religion in their subjects did this by celebrating religious festivals within the school. Only two teachers practised “ordinary” lessons when teaching about religions.</p> / <p>Denna uppsats baseras på en fältstudie som har utförts i Indien. Syftet med fältstudien är att undersöka hur religionsundervisningen ser ut på Jiva Public School i Faridabad. Frågeställningarna som ska försöka besvaras är hur lärare på denna skola integrerar religionsundervisning i något av sina ämnen, om de kan se några problem med att utföra denna typ av undervisning och hur lärarnas inställning till religionsundervisning ser ut.</p><p>I avsnittet Tidigare forskning redovisas flera internationella forskares syn på just religionsundervisning och hur de tycker att bra religionsundervisning kan vara utformad.</p><p>Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på ovannämnda skola. Denna metod passar syftet och frågeställningarna bäst eftersom fokus kommer att ligga på att försöka förstå dessa lärares sätt att diskutera och agera. I metodavsnittet kommer också andra relevanta problem man som forskare kan ställas inför då en fältstudie skall utföras att tas upp.</p><p>Resultatet presenteras i löpande text, men också med diagram för att göra det hela mer överskådligt samt lättförståeligt. I analys- och diskussionsavsnittet kommer resultatet att knytas till den tidigare forskningen.</p><p>Vid analysen av det empiriska materialet visade det sig att de flesta lärare inte integrerar religion i något av sina ämnen. Detta på grund av att de ansåg att det inte var deras uppgift. De menade också att det var mindre viktigt att fördjupa sig i vad andra människor har för trosuppfattning eftersom Indien är en sekulär stat. Ingen religion skall ha företräde och varför skall man då diskutera religion i sin undervisning? Istället borde fokus ligga på acceptans och att lära eleverna att bara respektera varandra utan vidare. De lärare som däremot integrerade religion i sina ämnen gjorde detta genom att fira olika religiösa högtider på skolan. Endast två lärare använde sig av ”traditionella” lektioner då de undervisade om religion.</p>

The objective with this final thesis is to show how to work and help as an engineer by an ecological planning for building and landscape in an Asian and Muslim country like Indonesia. The qualitative working method that was used highlights the importance of field trips and free structured interviews. Talking to the people involved and seeing the specific areas gives understanding you can not get by studying literature.   The importance of all the work areas in the process of exploiting an area formulates the problem. This is later investigated and practiced in Yogyakarta, Indonesia and was encourage by the SIDA scholarship “MFS”. Indonesia is a big country divided in 17500 islands but there are more that are different to Sweden. The author describes the unwritten rules, religions and the climate difference and also the working process for work and study on Java in Indonesia. The main part shows and explains the result; a proposal on how an existing student accommodation in the city Yogyakarta in Indonesia could be renewed with an ecological plan for its building and landscape. Conclusions and thoughts are made by the author about the possibilities for the future. Potential exchange of knowledge, labor and other services should be made between schools in Sweden and Indonesia and also help-organizations. / Detta examensarbete syftar till att visa hur man kan arbeta och hjälpa till som byggingenjör genom ett ekologiskt plannerande för byggande och landskap i ett land som Indonesien. Vikten av alla arbetsområden i processen för att exploatera ett område formulerade problemmet. Detta undersöktes och prövades sen i Yogyakarta, Indonesien och uppmuntrades av SIDA stipendiet "MFS". Den kvalitativa arbetsmetoden som använts belyser vikten av studie resor och fristrukturerade intervjuer. Att prata med människorna som är involverade och se platserna ger en förståelse som inte är möjlig att få om det enbart görs literatur studie. Indonesien är stort land och är uppdelat i 17500st öar men det är mer som är olikt från Sverige. Författaren beskriver de annorlunda oskrivna regler, religioner och klimat och även arbets processen för att jobba eller studera på Java i Indonesien. Huvudelen visar och förklarar resultatet; ett förslag till hur ett befintligt student boende i staden Yogyakarta i Indonesien kan förnyas med en ekologisk plann för byggnad och landskap. Slutsattser och tankar är slutnligen formulerade av författaren om möjligheter i framtiden. Utbytte av kunskap, arbete och andra tjänster bör utövas mellan skolor i Sverigeoch Indonesien men även hjälporganisationer.

Denna uppsats baseras på en fältstudie genomförd i Faridabad, Indien våren 2007. Syftet är att undersöka vilken roll hinduiska gudinnor spelar för kvinnor. För att uppfylla det syftet studeras också de intervjuade kvinnornas underliggande uppfattningar om jämställdhet. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har en kvalitativ metod använts och 19 intervjuer har genomförts. Informanterna har fått svara på frågor som handlar om att vara kvinna i det hinduiska samhället och deras åsikter om hur kvinnors situation bör ändras. När resultaten från intervjuerna analyserats har jag inspirerats av tidigare forskning om genus och Hinduism. I den hinduiska mytologin finns både gudar och gudinnor. Att dyrka gudinnor kan ses som en källa till makt och inspiration för kvinnor. Därför har jag studerat om informanterna ser på gudinnorna som förebilder. Resultaten visar att det är svårt att avgöra om så är fallet. Ungefär hälften av informanterna sade att det ser gudinnorna som förebilder. I motsats till tidigare forskning nämnde inte informanterna de gudinnor som representerar de egenskaper som den ideala hustrun ska besitta, istället nämndes stridsgudinnan Durga. Tidigare forskning visar dock att även de självständiga gudinnorna som beskrevs av informanterna som förebilder är en del av den patriarkala strukturen. Under intervjuerna framgick att rollen att vara en bra hustru och mor värdesätts högt av informanterna. Detta kan, enligt mig, kopplas till det mest framträdande resultatet som framkom i synen på vad jämställdhetsuppfattningen baseras på. Det gäller uppfattningen om att män och kvinnor föds med olika egenskaper. I motsats till genusteori förstås inte skillnader mellan män och kvinnor som främst socialt konstruerade. / This report is based on a field study that was carried out in Faridabad, India in the spring of 2007. The aim is to study what role the Hindu goddesses play for Hindu women. To fulfil this purpose I am also studying the interviewed women’s underlying understanding regarding gender equality. To fulfil the aim a qualitative method was chosen and 19 interviews were completed. The informants answered questions about being a woman in the Hindu society and their opinions on how to change women’s situation. While analysing the results I was inspired by previous research on gender and Hinduism. In the Hindu mythology there are both gods and goddesses. Worshipping goddesses can be seen as a source of power and inspiration for women. Therefore I wanted to study if the informants look at the goddesses as role models. The results show that it is difficult to determine whether or not that is the case. Approximately half of the informants said that they looked at the goddesses as role models. In contrast to previous research the informants did not mention the goddesses that are represented with qualities that the ideal wife should posses, instead Durga, the fight goddess, was mentioned. However, previous research also shows that the independent goddesses that were described as role models by the informants are a part of a patriarchal structure. During the interviews the role of being a good wife and a mother is described as the most important thing for the informants. This can, according to me, be related to the most significant result on what the understanding of gender equality is based on. This is the opinion that men and women are born with different qualities. In contrast to the gender theory, the differences between men and women are not understood as primarily socially constructed.

The family is the first and oldest provider of social welfare in the West African country of Ghana. However, colonisation and urbanisation has changed that role and today additional providers of social welfare can be found; the government, religious organisations (churches etc), non-religious organisations and Non Governmental Organisations (NGOs). This study will confirm the claim that the church takes on a role as a surrogate family and that it steps in where the government is not present, doing social work which is intended for the government. The study will also investigate what kind of social work the churches carry out (including what they put their focus on, which is dependent on their finance and location) and how these different projects are financed. The study was conducted during a six week period in Accra, capital of Ghana. Representatives from three Christian congregations (Presbyterian Church of Ghana in Kaneshie, Global Evangelical Church in Kotobabi and International Central Gospel Church in Teshie) were interviewed, as was Dr. Ayidiya at the Department of Social Work, University of Ghana, in order to get background information on the present social welfare system in Ghana.

This report is based on a field study that was carried out in India. The aim of this field study is to find out how the religious education is carried out at Jiva Public School in Faridabad. The questions that are tried to be answered are if the teachers at this school integrate religious education in some of their subjects, if they see any problems performing this kind of education and what attitudes teachers’ have towards religious education. In the presentation of previous research, opinions of several international researchers regarding religious education and their thoughts about how a good religious education can be designed will be made. The empirical material has been assembled by doing qualitative semi-structured interviews with teachers at the school mentioned above. This kind of method suits well the aim and questions since the focus will be on trying to understand these teachers way to reason and act. When describing the methods, other problems that can occur during a field study are presented. The results are presented in text but also in diagrams, so that the reader can get a good overview. In the analysis and discussion the results will refer to the previous research. While analysing the empirical material a result was that a majority of the teachers did not integrate religious education in some of their subjects. They did not see it as their task and they meant that it is less important to get absorbed about people’s different beliefs since India is a secular state. You should not give any religion preference so why should you discuss about religions in your teaching? The focus should instead be on acceptance and to teach the pupils to respect each other no matter what. The teachers that did integrate religion in their subjects did this by celebrating religious festivals within the school. Only two teachers practised “ordinary” lessons when teaching about religions. / Denna uppsats baseras på en fältstudie som har utförts i Indien. Syftet med fältstudien är att undersöka hur religionsundervisningen ser ut på Jiva Public School i Faridabad. Frågeställningarna som ska försöka besvaras är hur lärare på denna skola integrerar religionsundervisning i något av sina ämnen, om de kan se några problem med att utföra denna typ av undervisning och hur lärarnas inställning till religionsundervisning ser ut. I avsnittet Tidigare forskning redovisas flera internationella forskares syn på just religionsundervisning och hur de tycker att bra religionsundervisning kan vara utformad. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på ovannämnda skola. Denna metod passar syftet och frågeställningarna bäst eftersom fokus kommer att ligga på att försöka förstå dessa lärares sätt att diskutera och agera. I metodavsnittet kommer också andra relevanta problem man som forskare kan ställas inför då en fältstudie skall utföras att tas upp. Resultatet presenteras i löpande text, men också med diagram för att göra det hela mer överskådligt samt lättförståeligt. I analys- och diskussionsavsnittet kommer resultatet att knytas till den tidigare forskningen. Vid analysen av det empiriska materialet visade det sig att de flesta lärare inte integrerar religion i något av sina ämnen. Detta på grund av att de ansåg att det inte var deras uppgift. De menade också att det var mindre viktigt att fördjupa sig i vad andra människor har för trosuppfattning eftersom Indien är en sekulär stat. Ingen religion skall ha företräde och varför skall man då diskutera religion i sin undervisning? Istället borde fokus ligga på acceptans och att lära eleverna att bara respektera varandra utan vidare. De lärare som däremot integrerade religion i sina ämnen gjorde detta genom att fira olika religiösa högtider på skolan. Endast två lärare använde sig av ”traditionella” lektioner då de undervisade om religion.

The aim of this thesis is to examine and analyze different components of the Civil Society in Argentina. Predominantly, two components are at focus: the monitoring process and the vitalization of democracy through the Civil Society. The method conducted to fulfill the purpose of this thesis has been a qualitative approach. Furthermore, primary and secondary sources are used. Primary sources were established through the field study conducted in Argentina, where in-depth interviews with several of NGOs were assembled. Secondary sources were used in order to establish the theoretical approach but also to complement the primary sources in the analytical part. The conclusion in this study is that the component regarding the monitoring process conducted by Civil Society organizations are partially functional, however with several incapacities. Factors explaining the incapacities are due to lack of leverage and resources. The component regarding the vitalization process through the Civil Society has been significant throughout the history of Argentina, and distributing democratic values are essential for the Civil Society. Factors as high degree of polarization amongst citizens and institutions and the extension of governmental authority are however threatening attributes such as moderation, tolerance, compromises, and hence jeopardizing the consolidation phase of democracy.

Communication technology allows companies to deliver services electronically. This leads to a lower dependence on geographical location. Historically, companies have moved IT related work to countries where wages are lower to decrees costs. When IT systems over time increases in complexity, competence and resource availability becomes more important. In order to achieve success, the customer and vendor need to work closely. In previous research the customers’ point of view are mainly presented when examining the offshoring relation, but participation effect the vendor as well. The need to examine the offshoring relationship from the vendor’s point of view has increased as the vendor becomes more significant. This thesis has examined the point of view of Indpro, an IT service provider located in Bangalore (India) primarily serving customers located in Sweden. The empirical materials are based on a field study of Indpro during the author´s ten-week stay in Bangalore, India, where daily work was conducted at Indpro’s office. Materials collected during the field study where analysed through the lens of the theoretical framework created by Balaji &amp; Ahuja (2005), called the offshore project success model. In conclusion, there is no doubt that cross-cultural understanding and clear expectations form the foundation of a trusting relationship between the vendor and the customer, which builds project success.

Orientador: Messias Borges Silva / Resumo: Avaliação de conformidade é um tema de grande importância em diversos ramos, tais como gestão de operações e de qualidade, desenvolvimento e certificação de produtos, de processos e de sistemas, certificação e acreditação de organizações, comércio internacional, entre outros. Esta tese reporta a introdução e validação de um procedimento inovador, denominado FCAUP, para planejamento e implementação de avaliação de conformidade baseado em uma analogia conceitual com o Princípio da Incerteza de Heisenberg relativo à Mecânica Quântica. FCAUP significa “Framework for Conformity Assessment inspired by the Uncertainty Principle” (Procedimento para Avaliação de Conformidade inspirado pelo Princípio da Incerteza). Este procedimento original emprega técnicas quantitativas e qualitativas para análise, classificação, amostragem intencional e execução de duplas inspeções a fim de reduzir os efeitos da incerteza inerentes às atividades de avaliação de conformidade. Uma verificação teórica preliminar foi conduzida por meio de releitura de casos reais relativos a três avaliações de conformidade realizadas em diferentes indústrias de fabricação. Em seguida, para consolidação da teoria, foi efetuada uma implementação piloto em uma indústria de fabricação de reboques para barcos em Maryville, Tennessee, Estados Unidos da América. Por último, o procedimento FCAUP foi validado por meio de um estudo de campo realizado de forma bem-sucedida em uma empresa de metrologia em São José dos Campos/SP. Os... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Doutor

Neben der Verringerung von Verkehrsunfällen und Staus ist ein wichtiges Ziel der Verkehrspsychologie, die Luftverschmutzung durch den Verkehr zu reduzieren. Elektrofahrzeuge (BEVs) könnten die CO2-Emissionen deutlich reduzieren. Der weltweite BEV-Bestand nimmt zwar stetig zu, aber die Marktanteile in den meisten EU-Ländern lag 2016 dennoch nur bei rund 1% (International Energy Agency, 2016). Eine weitreichende Verbreitung von Elektrofahrzeugen birgt nicht nur Vorteile in sich, sondern kann auch zur Belastung der Stromnetze führen. ‚Intelligente Ladesysteme‘, die den Ladeprozess an die Netzbelastung und Nutzeranforderungen (z.B. Ladestand bei Abfahrtszeit) anpassen, gelten als vielversprechende Lösung. Vor dem Hintergrund der bisher geringen Verbreitung von Elektrofahrzeugen und der mit einem Erfolg der Elektromobilität steigenden Relevanz intelligenter Ladesysteme entsteht die Notwendigkeit psychologische Faktoren zu identifizieren, die die Evaluation und Akzeptanz von Komponenten des Elektromobilitätssystems beeinflussen. An dieser Stelle knüpft die vorliegende Dissertation an. Der (praktische) Erfahrungshorizont vieler Menschen in Bezug auf Elektrofahrzeuge und intelligente Ladesysteme ist sehr limitiert. Unerfahrene Nutzer solch neuer Systeme begegnen bisher unbekannten Herausforderungen in der Mensch-Maschine-Interaktion. Beispielsweise geht das elektrische Fahren, im Vergleich zum Fahren herkömmlicher Fahrzeuge, mit einer wesentlich niedrigeren Reichweite, einer geringeren Geräuschkulisse, neuen „Nachtankprozessen“ und Fahrfunktionen wie der Rekuperation (d.h. regeneratives Bremsen bei dem kinetische in elektrische Energie umgewandelt wird) einher. Dieses Thema wird ebenfalls in der vorliegenden Dissertation aufgegriffen. Das erste Forschungsziel fokussierte die allgemeine Bewertung und Akzeptanz von Elektrofahrzeugen sowie den Einfluss von praktischer Erfahrung. Im Rahmen einer Feldstudie mit zwei 6-monatigen Studienphasen (Artikel II), einer Onlinestudie (Studie I von Artikel III) sowie einer 24-Stunden Testfahrt (Studie II von Artikel III) wurde dieses Ziel untersucht. Für die verschiedenen Arten von Erfahrung (langzeitig mit gleichem Fahrzeug vs. unkontrolliert vs. kurzzeitig mit gleichem Fahrzeug) zeigten sich unterschiedliche Effekte auf die Akzeptanz von Elektrofahrzeugen, die detailliert diskutiert werden. Die Berichte der Feldstudienteilnehmer (langzeitige Erfahrung) zu Vor- und Nachteilen von Elektrofahrzeugen zeigten, dass sich die Salienz bestimmter Vor- und Nachteile über die Nutzungszeit hinweg ändert. Vor allem die Vorteile, die beim Alltagstest direkt erlebt werden können (z.B. das angenehme Fahrgefühl, die geringe Geräuschkulisse), waren in ihrer Salienz gestiegen. Es gibt erlebbare Barrieren, wie die Ladedauer, die innerhalb der Feldstudie an Prägnanz verloren, aber auch andere, wie die Reichweite, die in ihrer Bedeutsamkeit konstant blieben. Die Vorher-Nachher-Studien (Artikel II & Studie II von Artikel III) zeigten, dass die Erwartungen der Tester an solch ein Fahrzeug im Alltagstest insgesamt erfüllt werden und die Einstellung gegenüber Elektrofahrzeugen positiv bleibt. Im Rahmen der 24-Stunden-Testfahrt (kurzzeitige Erfahrung) zeigte sich zudem ein Anstieg in der Zufriedenheit mit Elektrofahrzeugen. Dem gegenüber stehen die geringen Kaufabsichten der Befragten. Der Alltagstest mit einem Elektrofahrzeug, egal ob kurz- oder langzeitig, zeigte keine Effekte auf die Kaufintention. Allerdings wiesen die Ergebnisse der Onlinebefragung darauf hin, dass Personen, die bereits ein Elektrofahrzeug gefahren sind, gegenüber dem Kauf eines Elektrofahrzeugs nicht so stark abgeneigt sind wie Unerfahrene, aber dennoch keine klare Intention zeigen. Das zweite Forschungsziel bestand in der Untersuchung wie praktische Erfahrung mit dem Nutzerverhalten und der Evaluation bezüglich der Elektrofahrzeugcharakteristika zusammenspielt. Am Beispiel der Rekuperation wurde untersucht wie sich die Menschen im Rahmen einer 6-monatigen Feldstudie an solch eine Funktion gewöhnen, ihre Nutzung erlernen und ob sich dies in der Bewertung der Funktion widerspiegelt (Artikel I). Die Ergebnisse aus den Fahrzeugdaten weisen darauf hin, dass die Adaption an diese Funktion recht zügig abgeschlossen ist und dem Power Law of Practice (Newell & Rosenbloom, 1981) folgt. Die Rekuperationsfunktion wird durch die Nutzer positiv bewertet und die Zufriedenheit mit der Rekuperation steigt mit der Nutzungszeit. In zwei weiteren Studien wurde die Bewertung von Elektrofahrzeugcharakteristika zwischen Elektrofahrzeug-Erfahrenen und –Unerfahrenen verglichen. In der Onlinestudie (Studie I in Artikel III) mit dem unkontrollierten Erfahrungsfaktor zeigten sich kaum Unterschiede. Lediglich ‚Reichweite und Laden‘ bewerteten die Erfahrenen positiver. Kontrollierte, kurzfristige Erfahrung (Studie II in Artikel III) führte zu einer positiveren Bewertung von Beschleunigung und Fahrspaß, Geräuschlosigkeit, Sicherheit und Reliabilität, Umweltfreundlichkeit sowie des Rufs von Elektrofahrzeugen. Die Bewertung von Reichweite und Laden blieb unverändert. Das dritte, übergeordnete Ziel dieser Dissertation bestand darin, akzeptanzbeeinflussende Faktoren zu identifizieren, die als Ansatzpunkte für zukünftige Weiterentwicklungen und Strategien zur Erhöhung der Akzeptanz genutzt werden können. Dazu wurde das Potential der Bewertung verschiedener Elektrofahrzeugattribute, der Faktoren der Theorie des geplanten Verhaltens (Ajzen, 1991) sowie der Erfahrung mit Elektrofahrzeugen zur Vorhersage der Akzeptanz im Rahmen der beiden Studien in Artikel III untersucht. Der soziale Faktor (subjektive Norm) und die Bewertung von ‚Reichweite und Laden‘ wirkten sich am stärksten auf die Vorhersage von Einstellungs- und Verhaltensakzeptanz aus. In der Onlinestudie mit between-subjekt Design, zeigte sich zudem ein starker Erfahrungseffekt auf die Kaufabsicht. Zudem erwies sich auch der Faktor ‚Beschleunigung und Fahrspaß‘ als relevante Größe für die Akzeptanz. Vor dem Hintergrund der aktuellen Entwicklungen, im Detail den sinkenden Batteriekosten und damit günstiger werdenden Reichweiteressourcen, eröffnen die Ergebnisse Ansatzpunkte, um die Akzeptanz zu steigern. Die Bewertung der Performanz und das angenehme Fahrgefühl beim elektrischen Fragen weisen einen nicht zu vernachlässigbaren Einfluss auf die Akzeptanz von Elektrofahrzeugen auf und konnten durch ein kurzzeitiges Erfahrungserlebnis positiv beeinflusst werden. Das letzte Forschungsziel dieser Dissertation fokussierte das intelligente Laden. Die Ergebnisse der 5-monatigen Feldstudie (Artikel IV) zeigten, dass ein intelligentes Ladesystem (mit aktiver Nutzerbeteiligung) nutzbar und akzeptabel ist. Allerdings zeigten die Ergebnisse auch, dass eine positive Kosten-Nutzen-Bilanz für die Nutzer von hoher Relevanz ist. Der zusätzliche Aufwand beim Laden erwies sich als signifikant höher und die finanziellen Anreize durch die Nutzung des Systems als niedriger als erwartet. Zudem fühlten sich die Nutzer durch das System zusätzlich in ihrer Mobilität eingeschränkt. Demnach sollten zukünftige, intelligente Ladesysteme sorgfältig gestaltet werden, so dass der Aufwand und die Reduzierung von Flexibilität und Mobilität nicht so hoch sind, dass die Barriere "Reichweite und Laden" für die Akzeptanz von Elektrofahrzeugen erhöht wird. Basierend auf den Ergebnissen wurden verschiedene Implikationen abgeleitet. Die Weiterentwicklung des Elektromobilitätssystems sollte sich darauf konzentrieren, die Barrieren bezüglich Reichweite und Laden zu reduzieren sowie die positiven Aspekte des elektrischen Fahrens zu vermitteln. Zudem sollten zukünftige Akzeptanzmodelle, vor allem für bisher eher unbekannte Objekte oder Technologien, einen Erfahrungsfaktor und die Bewertung verschiedener, objekt-/technologie-spezifischer Attribute enthalten, da dadurch wichtige Aspekte zur Verbesserung des Forschungsobjektes identifiziert werden können. Die Ergebnisse zeigten außerdem, dass der soziale Einfluss in zukünftigen Strategien zur Akzeptanzförderung von Elektrofahrzeugen adressiert werden sollte und eine Testfahrt mit einem Elektrofahrzeug, das dem aktuellen Entwicklungsstand entspricht, ein strategisches Werkzeug zur Akzeptanzsteigerung darstellt.:Acknowledgments i Zusammenfassung iii Table of Contents vii Synopsis 1 1 Overview of the Dissertation 1 2 Introduction 2 3 Three Pillars of Acceptance within the Context of the Electric Mobility System 4 3.1 Definition and Assessment Structure of Acceptance 4 3.2 Drivers and Barriers for Acceptance 5 4 The Importance of Experiencing Electric Mobility Systems Components 10 4.1 Really-new Products and the Problem of Uncertainty 10 4.2 Real-life Experience as Source of Information and Potential Driver of Acceptance 12 4.3 BEV Evaluation and the Role of Real-Life Experience 14 4.4 Integrating Experience as an Influencing Factor into the Theoretical Framework of BEV Acceptance 17 4.5 Evaluation of Smart Charging Systems (with High User Involvement) and the Role of System Experience 19 5 Summary and Research Questions 20 5.1 Research Objective 1: General Evaluation of BEVs and the Relevance of Real-Life Experience 21 5.2 Research Objective 2: BEV Attributes and the Relevance of Real-Life Experience 21 5.3 Research Objective 3: Predicting BEV Acceptance with Various Psychological Variables, the Evaluation of BEV Attributes and BEV Experience 22 5.4 Research Objective 4: Evaluation of a Smart Charging System Prototype and the Role of Real-Life Experience 23 6 Overview of the Methodology 24 6.1 MINI E field study 24 6.2 Online Survey 26 6.3 24-hour Test Trial 26 6.4 Smart Charging Field Study 27 7 Discussion and Critical Reflection of Results 28 7.1 Research Objective 1: General Evaluation of BEVs and the Relevance of Real-Life Experience 29 7.2 Research Objective 2: BEV Attributes and the Relevance of Real-Life Experience 34 7.3 Research Objective 3: Predicting BEV Acceptance with Various Psychological Variables, the Evaluation of BEV Attributes and BEV Experience 40 7.4 Research Objective 4: Evaluation of a Smart Charging System Prototype and the Role of Experience 44 8 Implications and Conclusion 46 8.1 Practical Implications for Acceptance of Electric Mobility System Components 46 8.2 Theoretical and Methodological Implications for Acceptance Research 49 8.3 Conclusion 51 References 53 Paper I 65 Paper II 91 Paper III 129 Paper IV 179 Curriculum Vitae 213 Publications 216 Eidesstattliche Erklärung 221

Society is becoming increasingly dependent on the development of institutions generatingsustainability. In order to speed up this development there is a need to find, evaluate andgeneralize existing institutional mechanisms holding this characteristic. In this study, the current theoretical framework is expanded to describe how an institution shouldbe designed to generate sustainability. To explain this, a distinction is made between short-termefficient markets (currently known as Pareto-efficient markets) and long-term efficient markets(currently known as ‘strong’ or ecologic sustainability). Further, a sustainable development isdefined as a combination of short-term and long-term Pareto-efficiency. This implies that aconsumption decision today cannot make an individual better off, without making anothercurrent or future individual worse off. Green building certifications are an interesting candidate to empirically test the theoreticalframework. An empirical study was made in cooperation with Confederation of Indian Industry -Indian Green Building Council, consisting of 18 qualitative interviews with companies andexperts in the Indian building industry. The main purpose of the study has been to investigatewhy actors engage in green building and green building certifications, or why they do not. Theresults have then been analyzed and put in an institutional context. Building on these results, conclusions have been drawn that bring a valuable perspective to theongoing debate on sustainability. Green building certifications have several interestingcharacteristics contributing to a sustainable development. Most importantly, results areindicating that short-term economic efficiency can lead to long-term mechanisms generatingsustainability. However, there are also limitations to the growth of certifications as an institution,e.g. cultural aspects, risk of ambiguity and insufficient levels of human capital. / Utvecklingen av institutioner som genererar hållbarhet blir allt viktigare. För att påskynda dennautveckling finns det ett behov av att hitta, utvärdera och generalisera befintliga institutionellamekanismer som uppfyller denna egenskap. För att kunna beskriva hur en institution bör utformas för att generera hållbarhet, utökar dennastudie det aktuella teoretiska ramverket. En distinktion görs mellan kortsiktigt Pareto-effektivamarknader (detta är att likställas med nuvarande begreppet ’Pareto-effektiva marknader’) ochlångsiktigt Pareto-effektiva marknader (detta är att likställas med ’ekologisk hållbarhet’). Vidareär hållbar utveckling definierad som en kombination av kortsiktigt- och långsiktigt effektivamarknader. Detta innebär att ett konsumptionsbeslut idag inte kan öka välfärden för en individ,utan att minska välfärden för en annan nuvarande eller framtida individ. Certifieringar för hållbart byggande är en intressant kandidat för att empiriskt testa det teoretiskaramverket. Fallstudien gjordes i samarbete med Confederation of Indian Industry - Indian GreenBuilding Council, och består av 18 kvalitativa intervjuer med företag och experter inom denindiska byggindustrin. Det huvudsakliga syftet med studien har varit att undersöka varför aktörerengagerar sig i grönt byggande och certifieringar, eller varför de väljer att inte göra det.Resultaten har sedan analyserats och satts i ett institutionellt sammanhang. Som institution har certifieringarna flera intressanta egenskaper som bidrar till en hållbarutveckling. Slutsatserna i studien skänker ett värdefullt perspektiv till den pågåendehållbarhetsdiskussionen, framförallt genom att påvisa att kortsiktig ekonomisk effektivitet kanleda till mekanismer som skapar hållbar utveckling. Det finns också begränsningar i tillväxten avdenna typ av institution som kan härledas till t.ex. kulturella skillnader, antalet certifieringar påmarknaden samt tillgång till humankapital.