International expansion has long been associated with a positive trend that many companies, regardless of industry, choosing to realize mainly to expand its market share and hence its profitability. Various theories describe differentiated strategies to promote corporate expansion. Either they shall be financed by internal funds, or balancing equity with debt, or only increase leverage in order to achieve the desired results. This study focuses on the Swedish fashion market and its degree of internationalization. The purpose is to attempt to discern whether there exists a correlation between the degree of internationalization and its financial performance. The study was based on a quantitative approach where secondary data was collected so that we then would be able to perform regression calculations. The hundred largest fashion companies (that is those with the highest turnover) with Swedish seat was selected as examination items. Key figures and differentiated characteristics of the various firms were collected to thus be able to perform further calculations with a focus on capital structure. The survey has through the analysis been able to identify different approaches within the main problem. There is no correlation between the degree of internationalization and its profitability, but it is possible with the help of an analysis of corporate capital structure to discern a higher profitability of the fastest growing companies. However, there was no significant association between the degree of internationalization of fashion companies and their investigated capital structure containing key figures. / Internationell expansion har länge förknippats med en positiv utveckling som många företag, oavsett bransch, väljer att realisera, detta främst för att utöka företagets marknadsandelar och därmed också dess lönsamhet. Olika teorier beskriver differentierade strategier som skall gynna företagens expansion. Antingen skall de finansieras av interna medel, eller balansera eget kapital med skulder, eller endast öka skuldsättningsgraden för att på så vis uppnå önskade resultat. Denna studie lägger fokus på den svenska modemarknaden och dess grad av internationalisering. Syftet är att försöka urskilja ett samband mellan företagens grad av internationalisering och dess finansiella resultat. Studien har utgått från en kvantitativ ansats där sekundärdata samlats in för att sedan kunna utföra regressionsberäkningar. De hundra största modeföretagen (det vill säga de med högst omsättning) med svenskt säte var de utvalda undersökningsobjekten. Nyckeltal samt differentierade karaktärsdrag hos de olika företagen samlades in för att på så vis kunna utföra vidare beräkningar med fokus på kapitalstruktur. Undersökningen har med hjälp av analysen kunnat urskilja olika infallsvinklar inom det huvudsakliga problemet. Det finns inget samband mellan företagens internationaliseringsgrad och dess lönsamhet, dock går det med hjälp av en analys av företagens kapitalstruktur att urskilja en högre lönsamhet hos de mest expansiva företagen. I stort fanns dock inget signifikant samband mellan graden av internationalisering hos modeföretagen och deras undersökta kapitalstruktur med innehållande nyckeltal.

För att skapa hållbar utveckling krävs ett samspel mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Banker har genom kreditverksamheten möjligheten att påverka hur ett företag arbetar med miljöfrågor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett företag kan ta ansvar för miljön. Genom att införliva miljöfrågor i kreditverksamheten kan en bank bedriva CSR. Huruvida CSR som nettoeffekt är en kostnad eller intäkt råder det delade meningar om. Syftet med studien var att undersöka om det föreligger en konflikt mellan Swedbanks miljömål i kreditverksamheten och bankens övergripande finansiella målsättning, det vill säga vinstmålen. För att undersöka närvaron av en potentiell konflikt valde författarna en kvalitativ metod. En serie intervjuer utfördes med företagsrådgivare som sedan kompletterades med kommentarer från Swedbanks hållbarhetschef. Studien antyder att det inte föreligger en konflikt mellan Swedbanks vinstmål och miljömålet i kreditverksamheten. Målet med kreditbedömningen är inte att förbättra miljön, utan att att minimera den finansiella risken. Dock sammanfaller dessa emellanåt.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

No description available.

<p>Det mest använda sättet<strong> </strong>för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag. Utifrån respondenternas svar kommer vi lyfta fram de fakta som vi anser relevant för att förklara belöningssystemet och hur personalen motiveras. Vi har lagt motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Vi diskuterar intervjuerna från empirin i analys avsnittet. Efter vår undersökning anser vi att vi har fått en bra bild av hur belöningssystemen fungerar i respektive företag. Vi ser att säljarna i Call-Up motiveras främst av finansiella belöningar medan säjarna på Länsförsäkringar motiveras mer av icke-finansiella belöningar. Varför säljarna i de olika företagen ser så annorlunda på belöning tror vi beror på att de har olika mål i sitt arbete.</p>

Det mest använda sättet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag. Utifrån respondenternas svar kommer vi lyfta fram de fakta som vi anser relevant för att förklara belöningssystemet och hur personalen motiveras. Vi har lagt motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Vi diskuterar intervjuerna från empirin i analys avsnittet. Efter vår undersökning anser vi att vi har fått en bra bild av hur belöningssystemen fungerar i respektive företag. Vi ser att säljarna i Call-Up motiveras främst av finansiella belöningar medan säjarna på Länsförsäkringar motiveras mer av icke-finansiella belöningar. Varför säljarna i de olika företagen ser så annorlunda på belöning tror vi beror på att de har olika mål i sitt arbete.

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt.   Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete. Icke-finansiell belöning är ersättning vilket inte medför direkta kostnader för en organisation. Det kan ske i form av utbildning eller beröm från chefen.   Studien har genomförts på så vis att de empiriska material som frambringats ska förklara om och i så fall vilka belöningssystem som motiverar organisationen att arbete i både en utforskande och bearbetande kapacitet för att uppnå Organizational Ambidexterity. Detta för att uppnå konkurrensfördelar på marknaden.   Teorin stödjer sig på att finansiella belöningar leder till en mer bearbetande kapacitet och icke-finansiella belöningar framkallar en mer utforskande kapacitet. De empiriska material som samlats in stödjer inte detta resonemang till fullo då det visat sig att finansiella belöningar inte används i en större utsträckning och att det inte heller leder till en mer bearbetande kapacitet. Emellertid användes de icke-finansiella belöningarna i en större utsträckning och har till viss del påvisat att det inverkar över organisationens förmåga att arbeta i en utforskande kapacitet. / Organizational Ambidexterity is a relatively new concept and few studies have been done on the subject. Previous studies have focused on how leadership develops Organizational Ambidexterity. Previous investigations have also done research into how its components, exploration and exploitation, can co-exist in an organization where the two components compete for the same resources. To turn your gaze away from the leaders’ role in organizations and how they affect Organizational Ambidexterity, this study has focused on the reward systems influence on Organizational Ambidexterity with the banking organizations as an object.   Reward systems are present in both financial and non-financial terms. Financial rewards are transactions of financial compensation for work performed. Non-financial rewards are compensation which does not involve direct costs to an organization. It may take the form of training or appreciation from the boss.   This study was conducted in such a way that the empirical material that has emerged will explain if and how the reward systems motivate the organization to work in both an exploration and exploitation capacity to achieve Organizational Ambidexterity. This is done in order achieve competitive advantages in the market.   The theory relies on that financial rewards will lead to more exploitative capacity and non-financial rewards elicit more exploratory capability. The empirical material collected does not support this argument in full, since it was found that financial rewards are not used to a greater extent and that financial rewards does not lead to a more exploitative capacity. However, the use of non-financial rewards to a greater extent has partially demonstrated an impact on the organizations ability to work in an exploratory capacity.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmängiltig definition av CRM vilket har lett till svårigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mått vid mätning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skämtsamt brukar benämna att CRM står för ”Can‟t Really Measure”. Oavsett har flertalet modeller, mått och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mätbara. Ett sätt att mäta CRM som förespråkas är användningen av en kombination av finansiella (försäljningstillväxt, ROI) respektive icke-finansiella (kundnöjdhet, kundlojalitet m.m.) mått. Denna studie undersöker hur sju stora företag i Sverige inom varierande branscher mäter och definierar sina CRM-aktiviteter. Studien utforskar även vilka mått som företagen anser är mest relevanta och vad som är målet med deras CRM-program. Studien visar att företagen mäter sina CRM insatser på olika sätt och med fokus på olika mått. 6 av de 7 studerade företagen fokuserar på finansiella mått och kundnöjdhet. 5 av 7 mäter inte kundlojalitet som företagen själva i sina definitioner av CRM anser är viktigt. Ingen av företagen prioriterar mätning av medarbetarnöjdhet, belöningsprogram eller företagskultur som är en del av den grundläggande infrastrukturen bakom CRM vilket är några av de mått som lägger grunden för att skapa förståelse för CRM på högre nivåer inom företagen. Skillnaderna i definitionerna från de studerade företagen stärker att det inte finns en allmängiltig betydelse av CRM.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna.   Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken.   Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering. Det är omöjligt att leverera på alla mål samtidigt men det gäller att hela tiden hålla alla bollar i luften.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen. Tyska företag rapporterar flest och amerikanska rapporterar minst antal mål. Företagenfrån övriga fyra länder rapporterar ungefär lika många mål i genomsnitt. Signifikanta skillnaderfinns mellan flertalet av länderna i rapporteringen. Studien antyder att stämningsrisk är en viktigdimension för att förklara mängden rapporterade mål.