Samhällsekonomin har blivit mer kunskapsbaserad vilket har lett till att företags intellektuella kapital har blivit allt viktigare. På grund av tillgångens natur finns dock osäkerhet om hur de ska redovisas. En bransch som kännetecknas av hög kompetens är IT-branschen. Finansiella rapporter har som syfte att ge information om företaget till företagets intressenter. För att dessa ska vara användbara måste därför informationen vara korrekt. Eftersom det intellektuella kapitalet inte alltid redovisas i den traditionella balans- och resultaträkningen kan det uppstå informationsasymmetri där intressenterna har mindre information än vad företaget har. Syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företag redovisar intellektuellt kapital och undersöka om det finns skillnader i redovisningen i samband med börsnotering. Teoretiskt bidrar denna studie till större förståelse för hur intellektuellt kapital redovisas och praktiskt bidrar den till intressenters ökade förståelse för de finansiella rapporterna. Definitionen av intellektuellt kapital som denna studie utgår från är att humankapital, strukturellt kapital och relationellt kapital bildar det intellektuella kapitalet. Studien är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt, där studien utgår från befintlig teori och undersöker denna i empirin. Åtta IT-företag som är börsnoterade på Nasdaq Stockholm har studerats, där årsredovisningen 2020 och årsredovisningen i samband med deras börsnotering studerats. Resultatet av denna studie visar att företagen i huvudsak redovisar sitt intellektuella kapital som text i årsredovisningen och vissa delar i de finansiella rapporterna. Humankapitalet redovisas i huvudsak i text i form av beskrivningar av medarbetarnas kompetens, trivsel och engagemang. Det strukturella kapitalet beskrivs genom innovation och utveckling, processer och system, företagets kultur, kunskap om marknad samt varumärken. Samtliga av dessa delar beskrivs i text, men en del så som varumärke och processer redovisas även som en tillgång i balansräkningen. Det relationella kapitalet redovisas som relationer med kunder, partners och övriga intressenter, faktorer såsom lojalitet och samarbeten redovisas i text och exempelvis kunder redovisas i vissa fall som en tillgång i balansräkningen. Denna studie visar vidare att redovisningen av intellektuellt kapital har blivit mer omfattande när jämförelse har gjorts mellan årsredovisningarna 2020 och de i samband med börsnotering.

In Sweden, 6 568 corporate acquisitions worth € 196,5 billion were made in 2016–2019. In 2016, the highest number of mergers and acquisitions in Sweden was observed since the record year 2007. Corporate acquisitions can be interpreted as a positive or negative signal of the market. Whether the market interprets the signal positively or negatively is unclear. The purpose of the study is to investigate whether advertising of corporate acquisitions results in a change in the value of the acquiring companies' market value and thus get an answer to how the market responds. Furthermore, studying the thesis on the type of acquisition affects the outcome in the company's value, depending on whether the company acquisition of the type horizontal and vertical acquisition. Finally, the study wants to answer whether the payment method influences the value of Swedish acquiring companies in acquisitions depending on the type of acquisition. To conduct this study, data on 183 companies were collected from Zephyr by Bureau van Dijk and Yahoo Finance. A quantitative method and deductive approach form is the basis of the study's results. Event study, multiple linear regression and t-test were performed to analyze data. The study shows that there is a significant positive average cumulative abnormal return on all types of acquisitions. Furthermore, the study has been able to demonstrate that horizontal acquisitions generate higher ACAR than vertical acquisitions. Finally, horizontal acquisitions with shares as a payment method generate at most ACAR compared to cash and combined payment methods. However, the relationship between payment method and abnormal return is not significant. Thus, the study's conclusion has been that corporate acquisitions affect companies' market value regardless of the type of acquisition being carried out. / I Sverige genomfördes sammanlagt 6 568 företagsförvärv till ett värde av 196,5 miljarder euro under 2016–2019. År 2016 observerades flest antal fusioner och förvärv i Sverige sedan rekordåret 2007. Företagsförvärv kan tolkas som en positiv eller negativ signal av marknaden. Huruvida marknaden tolkar signalen positivt eller negativt är otydligt. Studiens syfte var att undersöka om en annonsering av företagsförvärv resulterar i värdeförändring för de förvärvande företagens marknadsvärde och således få ett svar på hur marknaden reagerar. Vidare studerar uppsatsen om förvärvstyp påverkar utfallet i företagets värde beroende på om företagsförvärvet av typen horisontellt och vertikalt förvärv. Slutligen vill studien svara på om betalningsmetoden har påverkan på svenska förvärvande företags värde vid förvärv beroende på förvärvstyp. För att genomföra denna studie har data om 183 företag samlats in från Zephyr av Bureau van Dijk och Yahoo Finance. En kvantitativ metod och deduktiv ansats ligger till grund för studiens resultat. Eventstudie, multipel linjär regression och t-test har genomförts för att analysera data. Studien visar att det förekommer en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning på samtliga typer av förvärv. Vidare har studien kunnat påvisa att horisontella förvärv genererar högre ACAR än vertikala förvärv. Slutligen genererar horisontella förvärv med aktier som betalningsmetod högst ACAR jämfört med kontant och kombinerade betalningsmetoder. Dock är sambandet mellan betalningsmetod och abnormala avkastningen är inte signifikant. Således har studiens slutsats blivit att företagsförvärv påverkar företags marknadsvärde oavsett vilket typ av förvärv som genomförs.

Före Sverige hade hårda regleringskrav såsom Baselöverenskommelsen var det tydligt att banker tog stora risker som inte var det bästa för samhället. När finansiella kriser inträffats har staten behövt gå in med pengar för att ge räddningspaket till bankerna. Detta betyder att vanliga skattebetalares pengar har gått till banker för att de inte har hållit tillräckligt med kapital vid finansiella kriser. Basel I är det första försöket av Baselkommittén som försökte skapa hårdare reglering. Denna har utvecklats till först Basel II som tar upp fler perspektiv, och sedan Basel III som införde ännu hårdare regleringar.    Grunden till att varför banker måste ha hårda regleringar är för att de är nödvändiga i samhället. Utan banker kan vi inte snabbt och säkert betala vår hyra eller köpa mat. Banker tar bevisligen stora risker om det inte finns tydliga regleringar, vilket kan skapa stora finansiella kriser såsom 1991 samt 2008.    Implementeringsprocessen av Baselöverenskommelsen är resurs- och tidskrävande för banker. Detta skapar ett problem då det inte finns stor kompetens inom området och mindre banker måste köpa in denna kompetens. Större banker måste även spendera lång tid för att hitta rätt modeller inom rätt tidsram för att kunna implementera Baselöverenskommelsen.   Något som är en viktig innebörd för Baselöverenskommelsen är att riskhanteringen sköts på rätt sätt. Går en större bank i konkurs på grund av att de tar för stora risker innebär det stora samhälleliga konsekvenser. Detta betyder att Baselöverenskommelsen kräver att banker har transparens och jobbar med fler utfall av sina risker för att det säkrare ska kunna hantera en potentiell finansiell kris.   I denna studie framkommer det att Baselöverenskommelsen påverkar svenska bankers riskhantering genom att göra investeringar dyrare. Det framkommer även att det finns befogad kritik mot EU att småbanker omfattas av Baselöverenskommelsen. / Before Sweden had high regulatory requirements like the Basel Accords it was clear that banks took hefty risks that was not the best for the society. When financial crises have occurred the government or central banks have had to bailout the banks. This means that the average person's tax money has gone to the banks because they did not have enough capital during financial crisis. Basel I was the first attempt that the Basel committee created in order to have higher regulations. It has then later evolved into Basel II that brings in more perspective, and later Basel III that created even higher regulatory requirements.    The basis of why banks needs more regulations is because they are necessary for the society. We cannot pay our rent or buy food in a fast and secure way without banks. Banks evidently take big risks if there are not any clear regulations, which can create major financial crisis like 1991 or 2008.   The implementation process of the Basel Accords are resource and time consuming for banks. This creates a problem when there is no great competence within the area and small banks must buy that competence. Large banks must spend a great amount of time to find the right models within the right time frame in order to implement the Basel Accords.    Something that is of great meaning for the Basel Accords is that their risk management is being conducted in the right manner. If a large bank fails because they take large risks, it will result in great social consequences. This means that the Basel Accords demands that banks have transparency and works with more outcomes of their risks in order to safer manage a potential financial crisis.    In this study it is revealed that the Basel Accords affects Swedish banks risk management by making investments more expensive. It is also revealed that there is legitimate criticism against EU for making lesser banks affected by the Basel Accords.

Utbudet av börshandlade investeringsprodukter och finansiella instrument har utökats kraftigt under de senaste åren. Många av dessa är relativt nya och det skapas ständigt nya, komplexa produkter och instrument. År 2010 skapades i Sverige en ny kategoriseringsstandard för börshandlade investeringsprodukter som indelar produkterna i följande fyra kategorier: hävstångsinstrument, deltagandeinstrument, avkastningsförbättrande instrument och kapitalskyddade instrument. Investeringsprodukternas komplexitet innebär att det kan vara svårt att beräkna den totala avkastningen både före och efter avgifter, för många av de nya produkterna. Det är viktigt att investerare har kunskaper och är medvetna om att kostnader och priser för olika produkter kan variera under löptiden, beroende på likviditeten eller underliggande tillgång för instrumentet. Även extrema marknadsförhållanden påverkar prissättningen bland dem. Hävstången är något som kan variera beroende på emittenten för produkten. Det kan handla om en daglig eller dynamisk hävstång där den dynamiska hela tiden följer totala avkastningen hos underliggande tillgång och den dagliga baseras på dagliga avkastningen hos underliggande tillgång. Investeringssyftet kan skilja mycket beroende av produkttyp och även avkastning kan variera väldigt mycket för olika produkter, även om underliggande tillgång är densamma. Detta beror just på produkternas individuella egenskaper och uppbyggnad. Vissa finansiella instrument och produkter är mer lämpliga för investerare med aktiv investeringsprofil medan andra passar bättre för passiva investerare. Eftersom risken mellan de olika instrumenten kan variera kräver vissa instrument och produkter ibland mer välutvecklade kunskaper hos investeraren. Ett genomförande av ett fiktivt investeringsscenario för olika produkter med en och samma underliggande tillgång är ett bra sätt att visa hur avkastning och risk kan skilja sig beroende på produkttyp. Efter att studien genomförts stärktes teorin om att det krävs en mer djupgående inblick och kunskap för vissa börshandlade investeringsprodukter och instrument, då deras funktion och struktur skiljer sig från de mindre komplexa produkterna.

För börsnoterade bolag runt om i världen uppgick leasingavtal till cirka tre biljoner euro år 2016, över 85% återfanns i notupplysningen och resterande del redovisades i balansräkningen. Redovisningen skedde i enlighet med den dåvarande leasingstandarden IAS 17, men redovisningen ansågs vara otillräcklig. Standarden resulterade i bristande information om bolagens leasingavtal i balansräkningen och det framkom att företag medvetet strukturerat leasingavtal som operationella för att undvika redovisning i balansräkningen. År 2019 ersattes IAS 17 med IFRS 16 som innebar att samtliga leasingavtal, med ett fåtal undantag, ska redovisas i balansräkningen. Den nya standarden skulle leda till ett mer korrekt återgivande av ett företags tillgångar och skulder, och således leda till mer användbar information. Syftet med finansiella rapporter är att tillhandahålla användbar information till befintliga och potentiella investerare, redovisad information är användbar om den är relevant och korrekt återgiven. Syftet med ett bolags finansiella rapporter är inte att ange bolagetsvärde, utan bidra med information som användarna behöver för att själva uppskatta värdet. Redovisningsinformation vilken reflekterar information som används av investerare för att estimera ett företags värde motsvarar värderelevant information. Studien ämnar förklara om leasingavtal redovisade under IFRS 16 genererar redovisningsinformation som är mer värderelevant, relativt den redovisningsinformation som genererades under IAS 17 för bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Studien ämnar följaktligen bidra till värderelevanslitteraturen avseende redovisad information i notupplysningen, kontra redovisad information i balans- och resultaträkningen. Studien har ett deduktivt angreppsätt, där studien utgår från befintlig teori och formulerar en hypotes, vilken sedan statistiskt testas. Operationalisering av värderelevansen utgår från tidigare studier och undersöks genom att testa för en statistisk association mellan marknadsvärdet av eget kapital och redovisningsinformation. Den regressionsmodell som används vid de statistiska testerna bygger på en vidareutveckling av den vida använda Ohlson-modellen. Teorin består av föreställningsramen, som kan ses som standardsättanas teori om redovisning och utveckling av redovisningsstandarder, den effektiva marknadshypotesen som beskriver relationen mellan aktiepris och information, samt teorin om vad som avgör vilken information som används av investerare vid estimering av ett bolags värde. Det sistnämnda antas bero på tillförlitlighet och bearbetningskostnad, som i sin tur beror på platsen där informationen är redovisad samt användarens egenskaper. När samtliga bolag noterade på Nasdaq Stockholm (exkluderat för bank, finans och försäkring) studeras, är värderelevansen av leasingavtal redovisade under IFRS 16 oförändrad värderelevansen av leasingavtal redovisade under IAS 17. Detta tolkas som att investerare redan beaktat den operationella leasingen som funnits redovisad i notupplysningen vid estimering av ett bolags värde. Ett resultat som talar för att redovisad information i notupplysningen är lika värderelevant som redovisad information i balans- och resultaträkningen. För leasingintensiva branscher har värderelevansen däremot ökat, men effekten är liten och försvinner när hela populationen studeras. Viss effekt syns även beroende på om bolagen tillhör Small Cap, Mid Cap eller Large Cap, där värderelevansen är lägre för de större bolagen, och högre för de mindre bolagen, men effekten försvinner när hela populationen studeras.

Financial inclusionär det tillstånd i vilket människor har tillgång till och använder sig av finansiella tjänster. Sedan början av 2000-talet bedrivs arbete för att främja financial inclusion världen över, bland annat genom att öka antalet personer som är anslutna till ett finansiellt institut och har tillgång till ett betalkonto. Anslutning till ett betalkonto har identifierats som en betydande komponent för att uppnå en hållbar framtid. Särskilt stor vikt läggs vid att nå ut till personer som tidigare aldrig varit anslutna.   En viktig faktor för att åstadkomma en hög anslutningsgrad till finansiella institut är att regler avseende anslutning till samt användning av institutets tjänster verkar för inkludering och inte exkluderar sårbara konsumentgrupper. I denna uppsats görs en kritisk analys av regleringen av svenska kreditinstitut för att utröna om, och i så fall på vilket sätt, den svenska regleringen av kreditinstitut främjar financial inclusion. Analysen i uppsatsen begränsas till sju fokusområden i den svenska regleringen, vilka har identifierats ha särskild betydelse för financial inclusion. Uppsatsens sju fokusområden utgörs av rätt till betalkonto, avgifter för användande av finansiella tjänster, tillgång till kontanttjänster, förutsättningar för utnyttjande av finansiella tjänster, auktoriserade finansiella aktörer, kundkännedom och riskbedömning samt verifikation av identitet.    En genomförd granskning av den svenska regleringen ger vid handen att utformningen av kreditinstitutsregleringen idag främjar financial inclusioni flera avseenden. Antagandet av betalkontodirektivet, PAD, medförde bland annat en rätt för samtliga konsumenter bosatta i EES att på ett icke-diskriminerande sätt ges tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner. Denna rätt utgör en central del för arbetet att uppnå financial inclusioni Sverige, eftersom tillgången till finansiella tjänster underlättas. Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster, transparenskrav avseende avgifter och krav på tydlig och lättförståelig information är andra exempel på hur den svenska regleringen utformats på ett inkluderande sätt. Trots flertalet främjande faktorer, konstateras även brister i form av exkluderande lagstiftning. Genom framställningen i denna uppsats presenteras förslag på hur identifierade brister potentiellt kan åtgärdas och hur ökad financial inclusioni Sverige kan genereras.

Bakgrund: Coronapandemin och den pågående invasionen av Ukraina har satt människors vardag såväl som de finansiella marknaderna i en ovanlig situation. Kombinationen av båda händelserna har lett till ett oroligt marknadsläge med bland annat stigande inflation och stigande räntor. Under volatila tider ställs investerare inför beslut under andra förutsättningar och blir mer benägna att drabbas av börspsykologiska faktorer. Investerarnas beslutsfattande i kristider kan därför ge ovanligt stora negativa effekter på avkastningen. En undersökning av samvariationen mellan dessa händelser och olika psykologiska faktorer kan därmed ge ytterligare ett perspektiv på finansiellt beslutsfattande i kristider. Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning ett antal börspsykologiska faktorer indikeras hos svenska icke-professionella investerare vid investeringsbeslut under coronakrisen och kraschen 2022. De börspsykologiska faktorer som studeras är flockbeteende, förlustaversion, dispositionseffekten och överkonfidens. Vidare är syftet att undersöka sambandet mellan en investerares beslutsfattande avseende dessa börspsykologiska faktorer och de demografiska faktorerna ålder, kön, inkomst, ekonomiutbildning och börserfarenhet. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ metod med deduktiv ansats där primärdata samlades in genom en enkätundersökning via sociala medier och analyserades via deskriptivstatistik, signifikanta korrelationer samt multipel linjär regression. Slutsats: Samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikerades hos svenska icke-professionella investerare, om än i olika omfattning. Förlustaversion indikerades hos närmare hälften av respondenterna, medan flockbeteende indikerades hos cirka var tionde respondent. Den multipla linjära regressionen visade att överkonfidens var signifikant relaterad med risktolerans under coronakrisen, medan dispositionseffekten var signifikant relaterad med risktolerans under kraschen 2022. Resultatet visade även en signifikant relation mellan risktolerans och inkomst samt ekonomiutbildning under båda perioderna. Män uppvisar överkonfidens i högre grad än kvinnor, medan kvinnor har en större tendens att falla för flockbeteende. Signifikanta korrelationer visar att individer som faller för flockbeteende också har en större risk att falla för förlustaversion och dispositionseffekten.

Incentives are a well-known concept which primarily are used to motivate, recruit and keep employees within the organization. Financial incentives are associated with monetary reward in exchange for an achieved goal or performance. Non-financial incentives are on the other hand associated with non-monetary rewards such as appreciation, to praise, responsibility, education and evolvement. This essay aims to create an understanding for how the start-up companies are using financial and non-financial incentives. We base our results from an owners perspective and are using five interviews with the CEO of each company. The questions had a focus within incentives as well as recruitment and to keep key competence. The result showed that the start-up companies are mainly using non-financial incentives and that they generally experience themselves to be competitive on the labour market. Though there is a lack of competence within programming in their trade and all respondents agree that the start-up companies is an underdog among the large and more established companies, in the competition of key competence. Since the previous studies within this subject is lacking, we hope to contribute with increased understanding of how start-up companies are using financial and non-financial incentives.

Bakgrund: Investeringsplanering utgör en stor del av företagets totala planing. Behovet attinvestera har under senare år tilltagit. Anledningar till detta är bland annat;strukturomvandling, ökad priskonkurrens, optimism samt ökad ekonomisk aktivitet. Specifiktför tillverkningsindustrin är ökade kapacitetsbehov och nya produktionskrav.Tillverkningsindustrin är vidare investeringsintensiv och har under senare tid upplevt ett ökatinvesteringbehov.Problemdiskussion: Investeringar är ett ämne där ett brett utbud av tidigare forskningföreligger. Dock är processen ett relativt outforskat område. Förhållandena i små- ochmedelstora tillverkningsföretag är inte behandlade i någon nämnvärd omfattning, vilketinnebär att det finns en avsaknad av empirisk kunskap. När medelstora företag studeras tashänsyn till hela verksamheten och de förändringar de pådriver, därav är helainvesteringsprocessen relevant. Ser man till hela processen kan kalkylen vara av underordnadbetydelse. Detta ger grund till att klassiska kalkylmetoder inte bör fungera som endabeslutsunderlag, de kan inte tillgodose en fullständig bild av hur investeringen kan komma attpåverka företaget.Syfte: Vårt syfte med denna studie är att beskriva och förklara fallföretagensinvesteringsprocess fram till och med investeringsbeslut. Vårt syfte är vidare att beskriva ochatt förklara vilka faktorer som är av betydelse för fallföretagen vid investeringsbeslut.Metod: Vi har i uppsatsen använt oss av en induktiv ansats med en kvalitativforskningsinriktning. Vår forskningsdesign är flerfallstudie. Insamling av material har skettgenom personliga intervjuer med tre mellanstora företag i tillverkningsbranschen.Slutsats: Investeringsprocessen för de tre studerade fallföretagen var i många fall likartad.Processerna stämde inte överens med någon enskild process som tagits fram av tidigareforskare men genom att plocka olika delar från de olika processmodellerna kunde hela deinvesteringsprocesser som identifierats förklaras utifrån dessa modeller. Den finansiella faktorsom fallföretagen använde sig av för att jämföra investeringsalternativ var i samtliga fallPayback- metoden. Denna metod användes huvudsakligen på grund av dess enkelhet. Ickefinansiellafaktorer som påverkade investeringsbeslut var huvudsakligenkvalitetsförbättringar, val av leverantörer, arbetsmiljö, service samt produktivitet. / Background: The investment planning is a big part of a company's total planning. The needof investing has increased over the last years. The reason for this is for example; structuralchanges, increased price competition, optimism and increased economic activity. Increasedneed of capacity and new requirements in production are specific reasons for manufacturingcompanies. Manufacturing companies invests a lot and has experienced an increased need ofinvesting over the last years.Problem: Investments is a topic in which a wide range of previous research exists. However,the process is a relatively unexplored area. Conditions in the small-and medium-sizedmanufacturing companies are not discussed to a significant extent, which means that there is alack of empirical knowledge. When medium-sized companies are studied the entire companyis taken into account, hence, the entire investment process is relevant. Looking at the entireprocess, calculations can be of secondary importance. This tells us that classical calculationmethods should not serve as the sole factor for decision making as they can't give a fullpicture of how the investment could impact the company.Purpose: Our purpose with this study is to describe and explain the case-studie's investmentprocess until decision making. Our object is to describe and explain the factors that are takinginto account in the case companies when making investment decisions.Method: We have in this paper used an inductive approach with a qualitative researchapproach. Our research design is a multiple case-study. Collection of material has been madethrough personal interviews with one respondent at three medium sized companies in themanufacturing industry.Conclusion: The investment processes in the three studied companies were in many wayssimilar. The processes were not compatible with any single process developed by previousresearchers, but by picking different parts of the various process models the investmentprocesses identified could be explained by these models. The financial factor that the casecompanies used to compare investment options was in all cases the payback method. Thismethod was used mainly because of its simplicity. Non-financial factors affecting investmentdecisions were mainly quality improvements, selection of suppliers, service, workenvironment and productivity.

Bakgrund: Prestationsmätning syftar till att styra organisationen i en riktning som ligger i linje med företagets övergripande mål och strategi. Det är ett styrmedel som initialt designades för industrisektorn, vilket resulterat i att frågor ställts huruvida mätningen kan appliceras på tjänsteverksamheter. Revisionsbranschen är en form av professionell tjänsteverksamhet, där många immateriella faktorer involveras i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur prestationsmätningen är utformad inom revisionsbranschen, ur revisorns perspektiv. Ytterligare fördjupning inom produktivitet kommer att genomföras, för att se hur revisionsbyråer arbetar med mätning kring detta. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med auktoriserade revisorer. Detta med syftet att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare förståelse för prestationsmätning inom revisionsbranschen. Slutsats: Vi kan konstatera att fokus gällande prestationsmätningens utformning inom revisionsbranschen ligger på icke-finansiella mått på operativ nivå och att finansiella mått utgör en större del högre upp i organisationen. Att utvärdera och motivera är två framträdande anledningar till att mäta prestation. Vidare är debiteringsgrad ett frekvent använt mått för att mäta produktivitet. / Background: Performance measurement aims to steer the organization in a direction that is in line with the company’s overall goals and strategy. It is a control tool that was initially designed for the industrial sector, which resulted in questions being asked as to whether the measurement can be applied to the service sector. The auditing industry is a form of professional service business, where the work consists of many intangible factors. Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe how performance measurement is designed within the auditing industry, from the auditor’s perspective. Further deepening in efficiency will be carried out, to see how audit firms work with measurement around this. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. Semi-structured interviews have been conducted with certified auditors. This with the aim of getting answers to our questions and gaining a deeper understanding of performance measurement in the auditing industry. Conclusions: We can conclude that the focus regarding the design of performance measurement in the auditing industry is on non-financial measures at the operational level and that more focus is on financial measures higher up in the organization. Evaluating and motivating are two prominent reasons for measuring performance. Furthermore, utilization rate is a frequently used metric to measure productivity.