Entreprenörskap är förknippat med personliga och finansiella risker. Tidigare forskning har visat att entreprenörer är riskbenägna vilket, enligt kognitiva processer, förklaras av att det har ett positivt synsätt på risker. Entreprenörer kan uppleva problem med att finna externt kapital, något som benämns som det finansiella gapet. Crowdfunding är en finansieringsform som kan minska det finansiella gapet för företag som befinner sig i uppstartsfasen. I uppsatsen studeras sambandet mellan andelsbaserad crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Entreprenörskapsrisk har i den här studien delats upp i finansiell risk och personlig risk. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utveckla det teoretiska ramverk som finns för crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Extensiva intervjuer genomfördes med sex entreprenörer som har använt sig av andelsbaserad crowdfunding vid ett, eller flera, tillfällen under uppstartsperioden och har startat upp i Sverige. Studiens resultat visar att andelsbaserad crowdfunding minskar den finansiella risken hos entreprenörer men att den personliga risken består. Dock går det att argumentera för utifrån studiens resultat att aspekten “rädsla för att misslyckas” som är en del av den personliga risken minskas indirekt i och med att den finansiella risken minskar.

Det blir allt vanligare att organisationer ger ut en hållbarhetsredovisning, men då upprättandet av en hållbarhetsredovisning är relativt kostsamt är det därför viktigt att hållbarhetsredovisningen faktiskt blir användbar. Men vad är det egentligen som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar? Syftet med denna studie är att utifrån ekonomstudenters erfarenheter och moraliska värderingar förklara vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar. Genom en kombination av begrepp från Global Reporting Initiative och International Financial Reporting Standards har en modell utvecklats för att förklara vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar. Vidare analyseras ekonomstudenternas moraliska värderingar genom att dela in ekonomstudenterna i etiska profiler. För att testa modellen empiriskt har en webbenkät skickats ut till ekonomstudenter på tre lärosäten, som totalt genererade 96 fullständiga svar. Resultatet av studien påvisar att användbarhet till viss del påverkas av etisk profil, årskurs och ålder. Utifrån detta kan det konstateras att användbarhet även kan förklaras av andra faktorer än de oberoende variabler som testats i studien. Studien har bidragit till att nyansera uppfattningen av användbarhet genom att ta hänsyn till att ekonomstudenterna har olika moraliska värderingar och på så vis även olika syn på användbarhet. Genom en bättre förståelse för vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar skulle både organisationens externa och interna intressenter få mer nytta av hållbarhetsredovisningen. Då denna studie endast identifierat en liten del av de faktorer som påverkar uppfattningen av användbarhet, skulle det kunna tänkas att vidare forskning behövs för att kunna identifiera fler faktorer som påverkar användbarheten.

Denna uppsats syftar till att förklara och förstå de centrala faktorer som är av betydelse vid en implementering av ett finansiellt regelverk. Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att uppnå vårt syfte, genom att intervjua olika respondenter från olika typer av finansiella företag som står inför den kommande förändringen. Genom att kombinera vårt empiriska resultat med den framtagna teorin om implementeringar, har vi kunnat komma fram till faktorer som är av betydelse vid implementeringar av finansiella regelverk.  De mest betydelsefulla faktorerna för en framgångsrik implementering av finansiella regelverk är anpassningsbarhet, analysförmåga och kommunikation. Genom att redan tidigt följa regelverkets utveckling kan organisationen ha en god uppfattning om hur det senare kommer att utformas på en nationell nivå. På detta sätt blir inte implementeringsprocessen lika begränsad av den långa tid som det tar att stifta de nationella regleringarna. Det är väsentligt att organisationerna kan anpassa sin implementeringsmetod utifrån regelverkets innehåll, men även anpassat till dagens moderniseringen av tekniken. När det gäller att implementera regelverk är det oftast direkt kopplat till de utgivna tjänsterna, vilket sätter mer vikt på medarbetarnas kunskap och förståelse vid en sådan implementering. / This study seeks to explain and understand the key factors that are important when implementing a financial regulation.        A qualitative approach has been used to achieve our purpose, by interviewing different respondents from different types of financial companies facing the coming change. By combining our empirical results with the developed theory of implementations, we´ve been able to find factors that are important when implementing financial regulations.  The most important factors for a successful implementation of financial regulations are adaptability, analysis capability and communication. By following up early with the regulatory developments, the organization can have a good idea of ​​what it will look like when it’s finalized on a national level. In this way, the implementation process will not be limited by the long time that it takes to enact the national regulations. It is essential that organizations can adapt their implementation method based on the content of the regulation, but also adapt it to today's modernized technology. When it comes to implementing regulations, it is usually directly related to the services that are being offered, which puts more emphasis on the employees' knowledge and understanding.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att skapa en potentiell ny prognosmodell för realiserade kapitalvinster åt Finansdepartementet. Modellen skall prognostisera skatteutfallet för realiserade kapitalvinster efter att aktuellt inkomstår har passerat. Genom att dela upp realiserade kapitalvinster i delarna realiserade Finansiella kapitalvinster, realiserade Reala kapitalvinster samt realiserade Övriga kapitalvinster skall bättre prognoser för totala realiserade kapitalvinster genereras jämfört med Finansdepartementets nuvarande modell. Denna uppdelning av realiserade kapitalvinster har ej tidigare genomförts.</p><p>För att kunna bedöma om den framtagna modellen (som presenteras i denna uppsats) är av värde kommer den att jämföras mot Finansdepartementets nuvarande modell. Jag kommer använda utvärderingskriterierna Absolutsumma avvikelsefel och Kvadratsumma avvikelsefel.</p><p>Efter genomförd jämförelse kan slutsatsen dras att den framtagna modellen är bättre än den nuvarande prognosmodellen som Finansdepartementet använder.</p>

<p>Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.</p><p>Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare.</p><p>Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.</p>

<p>Concurrently with higher demands on comparability between companies, all Swedish listed parent companies are guilty to apply international accounting standards, IFRS/IAS, no later than January 1, 2005. In this thesis IFRS 7 Financial instruments: Disclosures, that treats information about financial instruments, is investigated. IFRS 7 aims to establish a good international standard for disclosures about financial instruments. The purpose of this thesis is to study differences in the interpretation of IFRS 7 Financial instruments: Disclosures between Swedish life insurance companies, problems – if any – that associate with the recommendation, the recommendation’s effect on accounting and the attitudes towards IFRS amongst the Swedish life insurance companies. The thesis is based on a qualitative method and the conclusion of the thesis is that the life insurance companies find it tricky to decide how the accounting shall be designed in compliance with IFRS 7. Almost all information needed already exists. The problem rather relates to the design of the accounting. Further more, the companies read the recommendation with different eyes and define different users of annual reports, that creates different interpretations. Balance- and income statements will be less affected of IFRS 7, while notes and disclosures will grow. Finally, the attitudes towards IFRS vary alot between life insurance companies.</p>

<p>Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna. Samtidigt är det centrala syftet med harmoniseringsprocessen inom EU att skapa en mer jämförbar, enhetlig och transparant kapitalmarknad.</p><p>Vårt syfte är att skapa en förståelse för olika svenska bankers, myndigheters samt redovisningskunnigas inställning till harmoniseringen av redovisningen och konsekvenserna av IAS 39 tillämpningen. Utifrån detta skall vi analysera om tillämpningen av IAS 39 går emot harmoniseringens mål om att skapa en mer jämförbar och rättvisande redovisning. För att skapa en ökad förståelse av respondenternas uppfattning av harmoniseringen av redovisningen och IAS 39 har vi valt ett kvalitativt angreppssätt på vår fallstudie. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua företrädare för tre banker samt fyra myndigheter eller redovisningskunniga.</p><p>Det vi kommer fram till i vår undersökning är att harmoniseringen av redovisningen till följd av införandet av det internationella regelverket IAS/IFRS uppfattas som något positivt av samtliga respondenter. Då länderna själva får välja vem som skall tillämpa IAS/IFRS regelverket leder det till en sämre jämförbarhet mellan de olika ländernas redovisningar. Respondenterna anser att sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett hinder för tillämpningen av IAS/IFRS i juridisk person. Valmöjligheterna avseende säkring av finansiella instrument som finns i IAS 39 leder till en svårare jämförelse mellan företagen. Men det ger däremot en möjlighet att redogöra för en mer rättvisande bild av företagens verksamhet utifrån hur de bedömer att företaget speglas bäst. Värdering till verkligt värde av de flesta finansiella instrumenten ger en mer relevant och aktuell bild, men är problematisk om det inte finns en aktiv marknad. En konsekvens av den administrativt krävande IAS 39 är att de undersökta bankerna har minskat sitt användande av säkringsredovisning vilket leder till en ökad riskexponering. Bankerna upplever att IASB inte har tagit hänsyn till hur bankernas verksamhet fungerar i praktiken. Detta tyder på att det finns ett glapp mellan den normativa grundtanken bakom IAS 39 och den praktiska tillämpningen av standarden i bankerna.</p>

<p>Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of</p><p>capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.</p><p>The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.</p><p>The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively.</p><p>This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries.</p><p>The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.</p>

Begreppet ledarskap har länge existerat i vårt samhälle där ledare har blivit hyllade för sina framgångar och kritiserade för sina motgångar. Bank- och finansväsendet idag ställs inför stora utmaningar samt en hårdare medial bevakning. Den finansiella krisen 2008 kom att påverka inte bara bank- och finansväsendet utan näringslivet i stort. Ledarskapet kom att sättas i fokus under denna period och vi har i vår studie undersökt hur den mediala framställningen av ledarskapet har förändrats inom bank- och finansväsendet. Detta sett utifrån den finansiella krisen 2008. Studien indikerar att ledarskap under kris förändras och att den mediala framställningen under de år som har behandlats har förändrats. Innan den finansiella krisen diskuterades en mer allmän ledarskapslära, till skillnad från under och efter krisen då det mer diskuterats hur man ska utöva ett ledarskap under och efter en kris. Som empiri har artiklar ur Dagens Industri använts, vilken anses vara en högst trovärdig källa inom näringslivet. En avgränsning har gjorts i form av att enbart var fjärde månad har använts vid insamlandet av empiri. Uppsatsen är kvalitativ med en positivistisk tolkning tillsammans med en deduktiv ansats.