Datum: 16/6 2011 Författare: Khaldon Hindi & Kristian Öberg Nivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ Civilekonomprogrammet Handledare: Professor Stefan Sundgren Titel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet. Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld. Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal. En av grundidéerna bakom redovisning är att ge information till intressenter som visar på en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Hur olika metoder av redovisning kan påverka till exempel nyckeltal och om det verkligen har en påverkan är något vi vill belysa och undersöka med denna uppsats. Vi kommer att undersöka svenska företag listade på NASDAQ OMX Large Cap. Vi vill också i vår studie jämföra de olika företagen mellan och inom branscherna för att avgöra var förändringen kommer att vara störst och om det är möjligt att se branschspecifika trender Metod: Kvantitativ Metod som utgår från företag listade på Nasdaq OMX Large Cap.  Deduktiv Ansats med motiv att replikera studier som tidigare är gjorda i andra länder främst USA och Tyskland. Resultat/slutsatser: Att förändringen av IAS 17 kommer att påverka dem svenska företagens nyckeltal. Främsta förändringen är att Skuldsättningsgraden ökar och att det egna kapitalet minskar. Dem branscher som påverkas mest är daglig varuhandeln och sällanköps branschen på grund av hyreskontrakt. Den nya leasingsstandarden ökar informationsflödet till intressenterna och visar tidigare dolda skulder i företagens balansräkning. Sökord: IFRS, IAS 17, leasing, kapitalisering, informationseffektivitet, finansiella nyckeltal.  Omfång, sidor: 76

No description available.

Författare: Ellinore Johansson och Rickard Sundqvist Handledare: Anna Stafsudd Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: Belöningssystem – En studie kring finansiella rådgivare Bakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rådgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten på marknaden blir allt mer komplexa och svårare för kunderna att förstå. Då rådgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita på sin rådgi-vare som därigenom besitter en maktposition eftersom rådgivarens rekommendation kan komma att påverka kunden och hens ekonomi i hög grad. På grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rådgivarens rådgivning ska gå till. Trots detta finns det brister i rådgivarnas rutiner mot kunden. De belöningssystem som rådgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rådgi-varen kommer att ägna sig åt försäljning eller inte. Detta eftersom ett belöningssystem kan vara utformat så att de motiverar rådgivaren till att arbeta efter företagets strategi och mål. Om detta ger rådgivaren försäljningsincitament kan de komma att utnyttjas av rådgivaren på kundens bekostnad i och med att kundens råd inte blir anpassade efter kundens profil utan istället efter vad som ger rådgivaren bäst betalt. Syfte: Studien syftar till att redogöra för om finansiella rådgivare påverkas att frångå deras rådgivning och istället ägna sig åt försäljning, när de arbetar efter ett belöningssystem. Metod: Vi har använt en kvantitativ undersökningsmetod för att undersöka om det finns ett samband mellan belöningssystem och försäljning. En förundersökning med fyra intervjuer ledde fram till två internetbaserade enkäter som skickats till både finansiella rådgivare och kunder. Slutsatser: Det finns inga signifikanta samband mellan monetära belöningssytem, matriella förmåner eller beroende rådgivare och försäljning. Det går dock att urskilja ett signifikant samband mellan immatriella förmåner och försäljning men detta samband är svagt och bör tolkas med reservation. Däremot kan vi finna att 78 % av rådgivarna ägnar sig åt försäljning och att detta är något som alla kunder inte är medvetna om.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om man ur de sex tapetförsäljnings företagens resultaträkningar kan utläsas om inredningsprogrammen haft någon påverkan på tapetförsäljnings företagens resultat.    Metod: För att kunna utföra denna studie har vi gjort en kvantitativ undersökning av företagens resultaträkningar från 1991 till 2010. De data vi har fått fram har vi redovisat i fyra grafer för att få fram skillnaderna i varje segment, samt skillnaderna mellan de olika segmenten.   Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att det inte finns något enhälligt svar till om inredningsprogrammen har haft någon påverkan på tapettillverkarnas resultat. Det finns flera orsaker till varför resultaten har gått upp och ner för företagen. En orsak är de finanskriser som har varit, men även medelinkomstutvecklingen, vårt förhållningssätt till våra bostäder, och att bostäder blivit en kapitalinvestering.   Förslag till fortsattforskning: Vi skulle vilja föreslå att man som fortsatt forskning går utanför våra avgränsningar och undersöker hur återförsäljare och målerifirmor har upplevt om inredningsprogrammen har haft betydelse för hur mycket tapeter de har fått sälja/fått i uppdrag att sätta upp. Detta kan göras med en blandning av enkäter och intervjuer.   Studiens bidrag: Då detta arbete är det första av sitt slag så anser vi att det kan användas som en språngbräda för de som vill göra en fortsättning och fördjupning av studier inom samma område. Företagens nytta av vår studie kan vara att inredningsprogrammens påverkan på resultaträkningarna inte varit signifikant.   Nyckelord: Tapeter, resultaträkningar, finanskris, medelinkomst, inredningsprogram, resultat efter finansiella poster.

Sammanfattning   Titel: Värderingsproblematik vid finansiella instrument: En studie ur revisorns perspektiv. Författare: David Carlsson & Per-Johan Elert Handledare: Andreas Jansson Kurs: Civilekonomuppsats 30 HP, VT 2011 Seminariedatum: 31 maj Nyckelord: Revision, finansiella instrument, utan marknadsvärde, värdering.    Syfte: Vårt syfte är att belysa och skapa en förståelse för de problem som revisorerna själva anser finns vid värderingsprocessen av finansiella instrument. Vår ambition är att få fram nya aspekter på vad revisorerna anser vara svårt utöver det som litteraturen kring svårbedömda tillgångar tar upp.   Metod: Vårt syfte är inte att göra några statistiska generaliseringar utan vi vill få fram vad revisorerna själva upplever vara svårt och fånga nyanserna bakom dessa svar. Därför kommer vi att i huvudsak använda oss av en deduktiv ansats med inslag av induktion.   Teori: Teorikapitlet är uppdelat i fyra olika teman identifierade utifrån hur revisions- värderingsprocessen går till. Inom dessa teman har vi sedan tagit fram åtta stycken problemantaganden.   Empirisk metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom ett subjektivt urval genomfört semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter. Syftet med intervjun var att se om våra problemantaganden stämde in med respondenternas åsikter samt att få fram nya problem som upplevs av respondenterna.   Slutsats: Revisorer ställs inför en hel del problem i revisionsprocessen av finansiella instrument. De upplever det svårt att avgöra vad som är rätt eller fel. En revisor måste vara väldigt specialiserad för att kunna sätta sig in i de värderingsmodeller som används varvid det snarare är regel än undantag att en värderingsexpert används. Redovisningen och regelverken är den nya problematiska aspekten som framkom under intervjuerna.

BAKGRUND  De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma. SYFTE Syftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven. METOD Detta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna.  REFERENSRAM Detta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell. Referensramen innehåller även en presentation av Baselkommittén för banktillsyn och en redogörelse för innehållet i Basel III. Slutligen presenteras några av de konsekvenser som införandet av Basel III för med sig. RESULTAT OCH SLUTSATSER Samtliga respondenter är överens om att Basel III inte är anpassat för sparbankernas verksamhet och att det har kommit mycket nya regleringar på kort tid. Införandet av Basel III innebär att sparbankerna måste strukturera om vissa delar av sitt kapital för att nå de nya kraven. Sparbankernas lönsamhet kommer att minska något som en följd av Basel III och införandet av det nya regelverket har inneburit en ökad administrativ börda. Samtidigt är sparbankerna väl rustade inför framtiden och har god likviditet och mycket kapital.

Financial investments entail a certain risk which individuals can base their decision upon. Participation in the financial market varies amongst individuals. It is documented in statistical surveys in Sweden that men tend to have larger holdings of financial assets, more specifically shares, than women, which has created the question of what this might be due to. Through time, men and women have not always had the same conditions, and much has been justified with biology as a reason for it. The previous international research on risk propensity amongst the different genders have mainly based their questions on the biological factor and investigates how that factor plays a roll regarding risk. The purpose of this study was to investigate whether there are differences in Sweden between men and women regarding financial risk propensity and to further investigate the impact of gender, financial knowledge, income, self-esteem and age on risk. With a quantitative approach, this has been investigated among 698 respondents. The data collected has been processed using statistical tests in the form of a chi-two square test to find possible relationships between the variables. The most prominent of the results is that the financial and self-esteem variables mitigates the effect on gender when it comes to risk propensity regarding financial decisions. The other variables showed an impact on risk propensity where men and women had different opinions about the role of the variable. / Finansiella investeringar kan medföra en varierande grad av risk i vissa fall, somliga mer än andra, där individen baserar sitt beslut beroende på hur riskbenägen denne är. Finansiella investeringar är ett medel för att generera mer pengar och skapa en ekonomisk tryggare framtid men deltagandet på den finansiella marknaden varierar individs mässigt. Det är dokumenterat i statistiska undersökningar i Sverige att män har en tendens att ha större innehav av finansiella tillgångar, mer specifikt aktier, än vad kvinnor har vilket har skapat frågan om vad detta kan bero på. Män och kvinnor har inte alltid haft samma förutsättningar gällande det mesta genom tiderna och mycket har rättfärdigas med biologin som en anledning till det. Stora delar av den tidigare internationella forskningen kring könens riskbenägenhet har baserat sina frågeställningar på specifikt den biologiska faktorn och utreder ett sådant förhållande till risk. Denna studie har haft som syfte att undersöka om det förekommer skillnader i Sverige mellan män och kvinnor gällande riskbenägenhet vid finansiella investeringar och att utreda vidare den inverkan variablerna kön, finansiell kunskap, inkomst, självförtroende samt ålder har på riskbenägenhet. Med ett kvantitativt tillvägagångssätt bestående av enkäter, fördelat på olika sociala medier och börsforum, har detta undersökts bland 698 respondenter som har fått svara på noggrant utformade frågor som rör deras riskbenägenhet. Den insamlade datan har bearbetats med hjälp av statistiska tester i form av chi-två kvadrat test för att finna eventuella samband mellan variablerna. Nollhypoteser och mothypoteser utformades som därefter kunde antingen avvisas eller accepteras baserad på vad chi-två kvadrat testet visade. Resultaten har haft varierande grader av överensstämmande med den tidigare internationella forskningen och det mest framstående av resultatet är att variablerna finansiell kunskap samt självförtroende har en dämpande effekt på kön när det kommer till riskbenägenhet ur ett finansiellt perspektiv. De övriga undersökta variablerna uppvisar en inverkan på riskbenägenhet där män och kvinnor hade skilda åsikter om variabelns roll i deras benägenhet till risk.

Syftet är att analysera om det finns ett samband mellan minskade koldioxidutsläpp och finansiella prestationer hos svenska företag.

Denna studie undersöker omfattningen av finansiella mål och måluppfyllelse hos svenska börsnoterade företag. Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar börsnoterade företags delgivning av finansiella mål i sina årsredovisningar. Studiens delsyfte är att undersöka företagens måluppfyllelse av uppsatta finansiella mål, samt vilka faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Studien undersöker företag inom industribranschen hos Nasdaq OMX Stockholm mellan år 2006 till 2015. Studiens urval består av 32 företag som genererat 320 årsredovisningar till studiens empiriska underlag. Studien visar att företagsstorlek och förändring av ekonomisk utveckling bestämmer omfattningen av finansiella mål som företag publicerar i årsredovisningen. Resultatet visar att omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen har en positiv effekt på omfattningen av finansiella mål. Däremot har svenskt ägande och styrelsens ägande en negativ effekt på omfattningen av finansiella mål. Finansiella mål som inkluderar kapitalstruktur och utdelning hade högst måluppfyllelse. Omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen hade ett positivt samband till måluppfyllelse, medan svenskt ägande och börsindex visade ett negativt samband. Måluppfyllelsen var även känslig för konjunkturförändringar.

Det har länge studerats kring vad som får människor att agera som dem gör på den finansiella marknaden. Sociala medier har vuxit fram till att bli en betydande faktor som påverkar börsrörelser på grund av sitt stora inflytande på mängder av investerare. En yngre generation som bättre hanterar sociala medier har tagit sig in på marknaden och studier visar att många av dessa förlorar pengar på att följa tips rakt av från sociala medier. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur den nya generationen på marknaden resonerar i sina investeringsbeslut som baseras på tips de läst på den sociala plattformen Twitter. Resultatet har tagits fram genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken småsparare. Utifrån intervjusvaren visade det sig att Twitter kunde trigga samtliga beteenden i studiens analysmodell. Resultatet visar att huvudsakligen två faktorer ligger till grund för Twitters påverkan på individers beteende på den finansiella marknaden. Den första är erfarenheten som individen har av investeringar på börsen. Den andra är individens riskbenägenhet.