<p>Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för – och nackdelar. Den visar att Internet ses som ett kompetent hjälpmedel men att det inte används i så stor utsträckning inom skolan. En orsak är bristen på teknisk utrustning och en oro för innehållet på Internet. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie som innefattade två lärare och tio elever. Resultatet av vår intervjustudie visar att Internet inte har en självklar plats i undervisningen utan används i mån av tid och mest som en informationskälla. Detta trots att intervjustudien visar att flera elever använder sig av Internet dagligen i hemmiljö. Vi finner att den energi och kunskap som eleverna besitter inom nyttjandet av Internet inte utnyttjas i undervisningen. Orsakerna är främst brist på konkreta undervisningsförslag och även här, brist på teknisk utrustning. Det är också tydligt att elever och lärare har olika erfarenheter och intressen när det gäller Internet. Vi menar att skolan bör ta mer ansvar när det gäller Internet för att undervisa eleverna om det enorma informationsflöde som hela tiden omger dem.</p>

Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för – och nackdelar. Den visar att Internet ses som ett kompetent hjälpmedel men att det inte används i så stor utsträckning inom skolan. En orsak är bristen på teknisk utrustning och en oro för innehållet på Internet. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie som innefattade två lärare och tio elever. Resultatet av vår intervjustudie visar att Internet inte har en självklar plats i undervisningen utan används i mån av tid och mest som en informationskälla. Detta trots att intervjustudien visar att flera elever använder sig av Internet dagligen i hemmiljö. Vi finner att den energi och kunskap som eleverna besitter inom nyttjandet av Internet inte utnyttjas i undervisningen. Orsakerna är främst brist på konkreta undervisningsförslag och även här, brist på teknisk utrustning. Det är också tydligt att elever och lärare har olika erfarenheter och intressen när det gäller Internet. Vi menar att skolan bör ta mer ansvar när det gäller Internet för att undervisa eleverna om det enorma informationsflöde som hela tiden omger dem.

Syftet med studien var att beskriva och analysera äldres samtal med avseende på innehåll och betydelse för deras sociala identitet. Utifrån syftet har följande frågeställningar arbetats fram: Vad samtalar äldre om i möte med andra? Vad är det äldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen när det gäller äldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har använts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras. Under observationerna har fältanteckningar gjorts. Informanterna är i åldrarna 80-95 år, boende i eget hem samt utan större omfatt­ning av hjälpinsatser. Resultaten av studien visar på betydelsen av samtal för äldres välbefinnande. Den visar på skillnader av samtalsämnen i olika sammanhang. När det gäller hälsofrågor vänder äldre sig helst till familjemedlemmar. Samtal med vänner och bekanta innehåller ofta minnen från förr samt aktuella händelser i bygden. I analysen har valda delar lyfts ut och ställts mot teoretiska perspektiv samt tidigare forskning.  Slutsatserna är att äldre har behov av samtal i olika sammang för ett gott åldrande och de sociala arenorna som finns i samhället spelar en viktig funktion för att finna samtalspartners. För att samhället ska klara av att möta äldres behov behövs ökande kunskaper om deras vardagsvillkor.

This essay examines the body in Stina Aronsons Den fjärde vägen, and is based on theories from Sara Ahmed who writes about how the body is orientated toward and away from objects and others. The essay also intend to examine the way the character inhabit the room from a bodily experience and how this affect the way they feel and act against each other and themselves.  My method is close reading, in which I approach parts of the book that refers to the body from different angles. In that way I read the book from a gender oriented perspective as well as a social perspective— in which the characters are related to different norms that causes expectations of how they should act in a certain kind of way.

Bakgrund: Det är viktigt för äldres välbefinnande och hälsa att känna delaktighet i aktivitet. Delaktighet i aktivitet påverkas av individens egna förutsättningar och miljöns utformning. Hemmet är en viktig aktivitetsmiljö där många äldre spenderar mycket tid. Det är vanligt att äldre flyttar till ett särskilt boende när de är i behov av hjälp och stöd för att klara sin vardag. Syfte: Att studera hur miljön påverkar äldres delaktighet i aktivitet på särskilt boende. Metod: En kvalitativ studie innefattande sju intervjuer med äldre och observationer på tre olika särskilda boenden har genomförts. Resultat: I resultatet framkom de fem kategorierna bristande tillgänglighet i den fysiska miljön, tillgångar i den fysiska miljön, betydelsen av hjälpmedel, betydelsen av att interagera med andra människor samt personalens betydelse för de äldres delaktighet i aktivitet. Den fysiska miljöns utformning bidrog till att de äldre inte uppfattade det särskilda boendet som hemlikt då de inte fick plats med alla de personliga tillhörigheter de önskade. Det visade sig att många äldre kände sig ensamma och inte upplevde någon samhörighet med de medboende. Gemensamma aktiviteter var mycket uppskattat av de äldre bland annat eftersom det gav dem en möjlighet att interagera med andra. Konklusion: Den fysiska och den sociala miljön på ett särskilt boende kunde både främja och hindra äldres delaktighet i aktivitet.

Att göra något som kallas för att “bryta den fjärde väggen” i spel, att adressera spelaren utöver spelmediets ramar, är något som har intresserat oss sedan länge. Att söka om den fjärde väggen och spel på internet har visat sig varit fruktlöst, tills vi upptäckte termen metalepsis. Metalepsis betyder bokstavligen “a jump across” och härstammar från berättarteori där det hanterar hur ett narrativs olika nivåer behandlas. I det här arbetet tar vi hjälp av Karin Kukkonens och Sonja Klimeks artiklar för att djupdyka i termen och dess användning i medier som litteratur, film och musik video samt spel. Vi tar hjälp av Astrid Ensslins och Huaxin Weis arbeten för att förstå varför metalepsis i spel är ett outforskat område och varför narrativen endast studeras på en ytlig nivå. Vi vill därför med frågeställningen “hur kan metalepsis användas i spel?” bidra med mer information om metalepsis i spel och undersöka en medveten användning i utvecklingen av ett spel. Genom att undersöka metalepsis i spel och andra medier, har vi skapat oss en uppfattning av hur det har använts upp till den här punkten för att sedan kunna applicera på vår gestaltning. Arbetet fokuserar på en metalepsis kallad Möbius Strip, som innebär ett narrativ som börjar om i sig självt. Utifrån Georg Kreislers bok Der Schattenspringer har vi tolkat hur en Möbius Strip kan se ut. Gestaltningen, i form av ett spel, har vi sedan byggt på den här tolkningen och jämfört resultatet med bokens version av metalepsen. Det vi har fått ut är fler konkreta exempel på hur metalepsis har och kan användas i spel. Vi har kunnat skapa diskussion om hur vår gestaltning förhåller sig till boken genom Sonja Klimeks beskrivning av Möbius Strip metalepsen. Vi har endast skrapat på ytan av det som kallas metalepsis i spel med det här arbetet, och anser att det finns fler vägar att undersöka. / The act of doing something that is called “breaking the fourth wall” in video games, to address the player across the games’ scope, is something that has been in our interest for a long time. To search about the fourth wall and video games on the internet have been futile, until we stumbled upon the term metalepsis. Metalepsis literally means “a jump across”, it originates from narratology and handles how the different levels in a narrative are managed. In this Bachelor Thesis we take a deep dive into the term, with the help of Karin Kukkonen’s and Sonja Klimek’s work, and how it’s used in different medias such as literature, film, music videos and video games. We discovered why metalepsis in video games is an uncharted area with the help of Astrid Ensslin’s and Huaxin Wei’s work, and why studies of narratives in video games are executed in a shallow grade. With our research question we want to contribute with more information about metalepsis in video games and to examine a conscious use of metalepsis in the development of a video game. By surveying metalepsis in video games and other media, we have created an estimate on how it has been used so far and then to applicate the observation to our video game. This thesis lay it’s focus on a metalepsis called Möbius Strip, that consists of a narrative that restarts within itself. Using Georg Kreisler’s book Der Schattenspringer, we have made an interpretation on how Möbius Strip could work out. We have then developed a video game based on this interpretation and compared the results to the books version of the metalepsis. What we have gathered with this thesis is more tangible examples of the use of metalepsis in video games so far. We have been able to create a discussion about how our interpretation of Möbius Strip relate to the book, with the help from Sonja Klimek’s description of the metalepsis. We have only managed to scrape the surface on the topic of metalepsis in video games and feel like there are multiple other roads to investigate.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.</p><p><strong>Problem:</strong> Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ”riktiga” märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga. att de har lyckats bygga starkare varumärken. Byggandet av positiva associationer till EMV anses ha hindrats av att detaljhandlarna inte har skapat något unikt med sina varor. Ur ett brand management perspektiv, måste företagen som ämnar lansera den fjärde generationens EMV skapa en ny image som skiljer sig från de tidigare generationernas egna märkesvaror för att bli av med sin lågprisprofil, och visa att de är likvärdiga de marknadsledande produkterna. Då EMV har visat sig vara framgångsrikt på den brittiska marknaden så kan det vara en bra utgångspunkt för att identifiera framgångsfaktorer.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att med hjälp av företaget Tesco på den brittiska marknaden identifiera framgångsfaktorer som kan tillämpas på den svenska marknaden för den fjärde generationens egna märkesvaror. Ett underliggande syfte är att undersöka om Garant kan anses vara en fjärde generationens märkesvara och i så fall hur konceptet kan använda sig av de framgångsfaktorer identifierade på den brittiska marknaden, för att lyckas i Sverige.</p><p><strong>Resultat:</strong> Vi bekräftar att Garant är en fjärde generationens EMV. Vi har sett att för att lyckas med den fjärde generationens egna märkesvaror, behöver man bidra med ett mervärde som kunden är beredd att betala ett högre pris för och att detaljisterna mer måste utnyttja den starka position de har på den svenska marknaden för att förbättra imagen runt EMV och mer specifikt för den fjärde generationen.</p> / <p><strong>Background:</strong>Today, retail distributors are investing in differentiation by launching their own brands to various segments and to higher prices. This is known as the fourth generation of own brands and is a relatively new concept in Sweden in comparison with other countries. The retail chain Axfood is an actor who has started an expansion through the launch of the brand Garant that we consider to be a private label of the fourth generation.</p><p><strong>Problem: </strong>The suppliers’ brands have long been considered as the “real brands”, while the distributors' brands are only for price-sensitive consumers. Previous studies show that consumers are willing to pay a higher price due to that the suppliers have managed to build stronger brands. The creation of positive associations with own brands is considered to have been prevented by the fact that retailers have not created something unique with their products. From a brand management perspective, companies that intend to launch the fourth generation own brands need to create a new image different from the previous generations in order to get rid of their low price profile, and show that they are equivalent to the market leaders. Since private labels have proven to be a success on the British market, it is a logical starting point to investigate.</p><p><strong>Aim:</strong> Our aim is to explore the success factors for fourth generation private labels on the British market, with the help of the company Tesco, to apply on the Swedish market. The secondary aim is to see if the Swedish private label Garant could be considered to be a private label of the fourth generation, and if so, if the success factors can be applied.</p><p><strong>Results:</strong> We have found that to succeed with the fourth generation of own brands, value that the customer is willing to pay a higher price for, must be created, and that retailers must use their powerful position on the Swedish market in order to improve the image for own brands and more specifically the fourth generation.</p>

Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för mindre bolag. Det har nu gått en tid sen avskaffandet och det är nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har märkt av.  Metod:                        Undersökningen ämnade utföras med en kvantitativ metod med hjälp av enkäter. Men på grund av få respondenter och stort bortfall används istället en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod.  Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen även anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjälp av konsulttjänster efter att de valt bort revison. / Objective:                  The study aims to investigate whether the abolishment of mandatory audit achieved the desired effects by the European Union and the Swedish government, the goals where to reduce administrative costs and bureaucracy for smaller companies. Some time has past since the abolishment and it is now possible to investigate which effects the companies have laid notice to. Methodology:            The study aimed to follow a quantitative method using surveys. Because of the high number of correspondents who did not answer the surveys, the study follows a qvalitativ method instead. The study also follows an inductive method. Conclusion:               We conclude that all companies who took part in the study experience a reduction in cost after the abolishment of mandatory audit, and that the majority of businesses also find that the administrative burden has decreased. Some businesses have chosen to take use consultancy services after they abolished audit.

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen. Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ”riktiga” märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga. att de har lyckats bygga starkare varumärken. Byggandet av positiva associationer till EMV anses ha hindrats av att detaljhandlarna inte har skapat något unikt med sina varor. Ur ett brand management perspektiv, måste företagen som ämnar lansera den fjärde generationens EMV skapa en ny image som skiljer sig från de tidigare generationernas egna märkesvaror för att bli av med sin lågprisprofil, och visa att de är likvärdiga de marknadsledande produkterna. Då EMV har visat sig vara framgångsrikt på den brittiska marknaden så kan det vara en bra utgångspunkt för att identifiera framgångsfaktorer. Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av företaget Tesco på den brittiska marknaden identifiera framgångsfaktorer som kan tillämpas på den svenska marknaden för den fjärde generationens egna märkesvaror. Ett underliggande syfte är att undersöka om Garant kan anses vara en fjärde generationens märkesvara och i så fall hur konceptet kan använda sig av de framgångsfaktorer identifierade på den brittiska marknaden, för att lyckas i Sverige. Resultat: Vi bekräftar att Garant är en fjärde generationens EMV. Vi har sett att för att lyckas med den fjärde generationens egna märkesvaror, behöver man bidra med ett mervärde som kunden är beredd att betala ett högre pris för och att detaljisterna mer måste utnyttja den starka position de har på den svenska marknaden för att förbättra imagen runt EMV och mer specifikt för den fjärde generationen. / Background:Today, retail distributors are investing in differentiation by launching their own brands to various segments and to higher prices. This is known as the fourth generation of own brands and is a relatively new concept in Sweden in comparison with other countries. The retail chain Axfood is an actor who has started an expansion through the launch of the brand Garant that we consider to be a private label of the fourth generation. Problem: The suppliers’ brands have long been considered as the “real brands”, while the distributors' brands are only for price-sensitive consumers. Previous studies show that consumers are willing to pay a higher price due to that the suppliers have managed to build stronger brands. The creation of positive associations with own brands is considered to have been prevented by the fact that retailers have not created something unique with their products. From a brand management perspective, companies that intend to launch the fourth generation own brands need to create a new image different from the previous generations in order to get rid of their low price profile, and show that they are equivalent to the market leaders. Since private labels have proven to be a success on the British market, it is a logical starting point to investigate. Aim: Our aim is to explore the success factors for fourth generation private labels on the British market, with the help of the company Tesco, to apply on the Swedish market. The secondary aim is to see if the Swedish private label Garant could be considered to be a private label of the fourth generation, and if so, if the success factors can be applied. Results: We have found that to succeed with the fourth generation of own brands, value that the customer is willing to pay a higher price for, must be created, and that retailers must use their powerful position on the Swedish market in order to improve the image for own brands and more specifically the fourth generation.

Titel: Verkligt värde - Begreppets historiska utveckling Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Cecilia Hjelm och Jeannie Rönn Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014-05-26 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka viktiga händelser under 1900-talet fram till idag, som har påverkat utveckling av begreppet verkligt värde. Vidare ingår det i syftet att redogöra hur synen på begreppet har förändrats över tid ur ett västeuropeiskt och amerikanskt perspektiv. Metod: I studien tillämpas en historisk forskningsmetod som genomförs genom en litteraturstudie. Det betyder att uppsatsen enbart bygger på tidigare forskning som sammanställs och presenteras i en tidsaxel från 1900-talets början. I tidsaxeln undersökts viktiga händelser som har påverkat utvecklingen av begreppet verkligt värde. Slutsats: Studien har visat att mycket av utvecklingen och de skiftande inställningarna till verkligt värde har berott på ett flertal kriser i både USA och Europa. Kriserna har påverkat de olika normsättande organisationernas syn på verkligt värde och det har genom tidsaxeln visat sig både bromsa och främja användning och utvecklingen av verkligt värde. Nyckelord: verkligt värde, redovisningshistoria, IFRS 13, rättvisande bild, fjärde direktivet, true and fair