The globalised world that we can see today bear with it many threats thus states must constantly keep up with developments to address these threats. This dissertation evaluates Sweden’s militärstrategisk doktrin 2012 and operativ doktrin 2014 as a general example for small states in their defence against fourth generation warfare (4GW). The overall aim is to endeavour to determine if the doctrines meet the criteria and are prepared for the threats that come with 4GW, but also the integration between both management levels which the doctrines represents is mentioned to be of utmost importance. To succeed in facing the threats of the 4GW, it is according to the theory of the subject important to meet six criteria: Maneuver warfare, legitimacy, synergy, people, network and communications. This dissertation shows that Sweden meets the criteria and has an integration between both doctrines which represents the strategic and operational management levels. In addition to this, the study also shows the difference in objectives for these management levels which the study was not aimed at from the beginning. The method that has been used is a qualitative content analysis where the criteria are based on the theory which has been the basis for the analysis that could answer the research questions.

Penningtvätt är ett ständigt växande problem som kräver effektiva gränsöverskridande åtgärder för att upprätthålla en god finansiell stabilitet. Ett av de mest handfasta och effektiva redskap för banker att tillgå för att förhindra penningtvätt är kundkännedomsprocessen. Under våren 2015 antog EU ett fjärde penningtvättsdirektiv, vilket innehåller förenklade men skärpta krav på när kundkännedomsåtgärder ska vidtas. Direktivet har en ökad betoning på det riskbaserade förhållningssättet, vilket innebär att bankerna ska genomföra riskbedömningar och anpassa kundkännedomsåtgärderna därefter. Under våren 2016 antog EU även en ny dataskyddsförordning, vilken ska ge ett ökat skydd för personlig integritet. Samtidigt som kraven på kundkännedom skärps ska således enskilda personer ges större kontroll över sina personuppgifter. I framställningen behandlas kundkännedomsreglerna och huruvida bankerna kan tillämpa dessa för att arbetet mot penningtvätt ska kunna företas på ett effektivt sätt. Kärnan i kundkännedomsprocessen kan vidare sägas vara insamling och hantering av, ofta känsliga, personuppgifter. Det krävs därmed att bankerna kan utföra kundkännedomsprocessen på ett sätt som inte bryter mot reglerna om personuppgifter. Till följd av detta har systemkonflikten som finns mellan kundkännedomsreglerna och reglerna om personuppgifter analyserats och diskuterats. Av resultatet framgår att kundkännedomsreglerna, särskilt med beaktade av de nya kraven i fjärde penningtvättsdirektivet, innebär ett långtgående krav på bankerna att genomföra korrekta riskbedömningar. En misslyckad övergripande riskbedömning leder till genomgående brister i verksamhetens arbete mot penningtvätt, inte minst vad avser kundkännedomsåtgärderna. Detta innebär en negativ påverkan på regelverkets effektivitet. Vidare förutsätter kundkännedomsreglerna korrekta och kvalitativa riskbedömningar för att säkerställa väl förankrade riskklassificeringar av kunderna, vilka styrker rätten att inhämta personuppgifter i viss omfattning. Systemkonflikten mellan regelverkens motstående intressen försätter bankerna i en svår bedömningssituation där intresset av att bekämpa penningtvätt måste vägas mot intresset av att värna om den personliga integriteten.

The ability to predict stock returns is an ability many wish to possess, and in an accurate way as possible. For many years there has been an interest in the field of factor models explaining the returns, with the aim to increase the explanatory power. This is however a complex business since the factors and their improvement of explanatory power need to be significant. Now and then, researchers come up with new significant factors that have a positive impact on models. AQR Capital Management is no exception to this, since they in 2013 presented the factor Quality Minus Junk, earning significant risk-adjusted returns. This bachelor thesis work within mathematical statistics and industrial engineering and management, aims to investigate whether or not the commercial multi-factor model used at the public pension fund Fjärde AP-fonden will be improved by adding the factor Quality Minus Junk, in the sense of explanatory power. The method used is mainly based on multiple linear regression and three three-year time periods are studied ranging from 2010 to 2018. The results from this thesis work show that the QMJ factor provides significant increases in explanatory power for one of three time periods, the most recent period 2016$-$2018. However, since the results are inconclusive further studies are needed in order to better understand how to interpret the results and whether or not to include the QMJ factor in the model. / Förmågan att förutsäga aktiers avkastning önskar många besitta, och på ett så precist sätt som möjligt. Under många år har forskning pågått inom området för faktormodeller som förklarar avkastningar, med målet att öka modellernas förklaringsgrad. Detta är dock en komplex verksamhet eftersom faktorerna och deras förbättring av förklaringsgraden måste vara signifikanta för modellen. Då och då kommer forskare fram med nya sådana faktorer som har positiv påverkan på modeller. AQR Capital Management är inget undantag eftersom de 2013 presenterade sin faktor Quality Minus Junk som visar signifikanta riskjusterade avkastningar. Detta kandidatexamensarbete inom matematisk statistik och industriell ekonomi, ämnar att utreda huruvida den kommersiella faktormodellen som används på Fjärde AP-fonden förbättras genom tillägget av faktorn Quality Minus Junk, i förklaringsgradsmening. Metoden som används är till största delen baserad på multipel linjär regression och tre treårsperioder studeras i tidsintervallet 2010 till 2018. Resultaten från detta projekt visar på att faktorn Quality Minus Junk bidrar med signifikanta ökningar av förklaringsgraden för en av tre perioder, den senaste perioden 2016-2018. Eftersom resultaten är inkonklusiva krävs vidare studier för att bättre förstå och konkludera vad dessa resultat faktiskt innebär samt för att inkludera QMJ-faktorn i modellen eller ej.

Syftet med studien har varit att genom observationer studera barn och äldres generationsöverskridande relationer utifrån ett aktörsperspektiv inom två omsorgsinstitutioner. Studien har undersökt det sociala samspelet mellan yngre barn och äldre i den fjärde åldern när de möts i gemensamma aktiviteter på ett omsorgsboende för äldre, med särskilt intresse för deras aktörskap av de sociala strukturer som begränsar det. 30 deltagare ingick i studien. Barn och pedagoger från en mobil förskola samt äldre och personal från ett omsorgsboende. Genom att studera generationsöverskridande relationer har studien visat på att barnen och de äldre haft möjligheter till att i aktiviteterna agera tillsammans i samspelet med varandra. I deras handlingsutrymme har barnen och de äldre begränsats utifrån deras omsorgsinstitutioner som de befinner sig inom. Studien har visat på att både barn och äldre har möjlighet att använda och delvis omförhandla sitt begränsade handlingsutrymme i aktiviteterna genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det empiriska materialet visar på att det ofta var materiella resurser som deltagarna kommunicerade kring. Studien har även studerat vilka förutsättningar som behövs för att skapa generationsöverskridande relationer och aktiviteter. Studiens resultat visar på att enkla aktiviteter såsom att sjunga, måla, läsa böcker och fika är lämpliga aktiviteter för generationsöverskriande program.

<p>Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed.</p> / <p>The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.</p>

<p>Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.</p><p>Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning.</p><p>Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot.</p><p>Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.</p>

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed. / The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.

Digitalization is taking place at a high rate and is being implemented to a large extent in society, however, the construction industry is showing a digital degree of development that cannot be compared with other technically dependent industries. The construction industry generates large amounts of money and produces a long construction process that also produces high costs and has an impact on the environment. Therefore, there is a need to analyze and investigate how the digital aids that come with an increased degree of digitalization can make the construction industry more efficient. The efficiency improvements are specified in, among other things, the advent of AI and its potential in the construction industry, as well as the opportunities and challenges that the construction industry faces when implementing a digital development. The study is based on a comparison between a literature study and an interview study that covers issues that deal with the digital implementation carried out by the various organizations and companies as well as the future potential that comes with their initiatives. It has emerged that there is a general benefit in conducting digitalization at an organizational level. Whether the newly developed digital funds can be implemented is questioned, considering that there is a complex relationship between the subcontractors and the clients. The services and the way of execution offered by the subcontractors require investments to implement digital means and thus increase the degree of digitalization. The larger parties have the power and economic potential to increase the degree of digitization within the organization or company where the smaller parties must relate to this development. The uneven digitalization degree is made visible today as the power for pricing the procurement lies with the subcontractors in the regionally priced services that have not undergone further digital development. To turn more money into the construction industry, the industry needs to achieve a global competitive procurement as well as the manufacturing industry. For the smaller parties to be able to distinguish their way of working, a unique implementation of digital means is needed and thus be able to relate to the larger parties. What is needed to be able to offer digital services that will be desired in the future. / Digitaliseringen pågår i hög takt och implementeras i samhället i stor grad, dock påvisar byggbranschen en digital utvecklingsgrad som inte kan jämställas med andra tekniskt beroende branscher. Byggbranschen omsätter stora mängder pengar och producerar en lång byggprocess som likaså producerar stora kostnader och har en inverkan på miljön. Det finns därför ett behov av att analysera och utreda hur de digitala hjälpmedlen som tillkommer vid en ökad digitaliseringsgrad kan effektivisera byggbranschen. Effektiviseringen preciseras i bland annat AI:s tillkomst och dess potential inom byggbranschen samt vilka möjligheter och utmaningar som byggbranschen ställs inför vid utförandet av en digital utveckling. Studien grundas i en jämförelse mellan en litteraturstudie och en intervjustudie som omfattar frågor som behandlar den digitala implementering som de olika organisationerna och företagen har bedrivit samt den framtida potential som tillkommer med deras initiativ. Det har framkommit att det finns en allmän nytta i att bedriva en digitalisering på en organisationsnivå. Huruvida de nyligen framtagna digitala medlen kan implementeras ifrågasätts, menat att det finns en komplex relation mellan de upphandlande underentreprenörerna och beställarna. De erbjudna tjänsterna och utförandesättet som underentreprenörerna erbjuder kräver investeringar för att implementera digitala medel och därmed öka digitaliseringsgraden. De större aktörerna har makten och den ekonomiska potentialen för att öka digitaliseringsgraden inom organisationen eller företaget där de mindre aktörerna måste förhålla sig till denna utveckling. Den ojämna digitaliseringsgraden synliggörs idag då makten för prissättningen av upphandlingen ligger hos underentreprenörerna i de regionalt prissatta tjänsterna som inte undergått en vidare digital utveckling. För att omsätta mer pengar i byggbranschen behöver branschen uppnå en globalt konkurrensmässig upphandling liksom tillverkningsindustrin, vilket anses tillkomma med en mer produktbaserad upphandling. För att de mindre aktörerna ska kunna särskilja sitt arbetssätt krävs en unik implementering av digitala medel och på sätt kunna förhålla sig till de större aktörerna, vilket behövs för att kunna erbjuda digitala tjänster som kommer vara eftertraktade i framtiden.

En tredjedel av Kirunas stad är på väg att flyttas och med det kommer nya möjligheter för en utveckling av den nya stadsdelen. Kiruna stad vill bygga ett attraktivt och hållbart samhälle som utnyttjar ny teknik för en energi- och resurssmart stadsmiljö. Fjärde generationens fjärrvärme eller 4GDH som det oftast förkortas är ett koncept som tagits fram för att öka fjärrvärmens konkurrenskraft samt öka dess attraktivitet för kunder. Detta projekt har genomfört en utredning för 4GDH i ett område i nya Kiruna där värmeprofiler har tagits fram med hjälp av CFD-programmet Comsol och en teknoekonomisk analys har utförts där olika alternativ på 4GDH jämförs mot varandra och mot den traditionella fjärrvärmen som finns idag. En ny teknik har undersökts som benämns samförläggning vilket innebär att flera tekniker förläggs i samma schakt. I rapporten redovisas viktiga resultat från simuleringar över nätet i Comsol, där hastigheter, temperaturfall och termiska förluster tas fram för flera olika varianter på nätets dimensionering för att sedan jämföras för att hitta det bästa alternativet. Den teknoekonomiska analysen visar att 4GDH är att föredra framför traditionell fjärrvärme med en besparing på drygt 3 miljoner kronor sett över rörens livslängd på 50 år.

The purpose of this study is to analyze and compare the connection between pictures and text in three textbooks, in english, in the expectation to reach a didactic perspective that can facilitate in working with texts with students, in fourth grade.  How well do pictures and text correspond with each other in three textbooks that have been chosen for the fourth grade, in english?  What are the differences and similarities between the three textbooks seen from a multimodal perspecive? The result showed that there was an interaction between the different types of text types and the images, in all three textbooks. The heading of each chapter is a clue to what the content of the text will be about. The images are well connected to the text and they also reenforce the content of the text. This connection between the pictures used in the chapter and the text can help readers better understand the content of the text.