Jag har valt att skriva om förhållandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benämns Fjärde vägen. Anledningen till detta val är att jag i båda dessa traditioner, den jungianska och Fjärde vägen, ser ett intressant kritiskt ifrågasättande av vår moderna tids uppfattningar om människan och det mänskliga psyket. Jung framhåller individuationsprocessen som en möjlighet att växa till en fullödig människa. Inom den Fjärde vägen betonas vikten av att ta sin situation på allvar och att genom medvetet arbete och självobservans skapa sig en riktig själ. Båda dessa skolor träder fram i en tid av stora och omskakande förändringar under början av 1900-talet. Båda skolorna ifrågasätter den själlösa massmänniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att råda bot på tidens tillkortakommanden. Min avsikt är att undersöka deras syn på människan och människans själsliga framåtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium där nya vinklar kan leda framåt. Mina frågeställningar är: Vilken syn på människan har de två riktningarna och vilka konsekvenser får detta? Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn på människans själsliga utveckling och den som Fjärde vägen skolan står för?

Denna uppsats söker besvara frågan ”Hur tolkas Jesu mor i nutida bibelkommentarer till Johannesevangeliet, utifrån de exegetiska forskningsfälten historicitet, litterärkritik och teologi?”. Syftet är att bidra till ett kritiskt och reflekterande samtal kring den exegetiska bibelkommentaren som genre, och i synnerhet bidra till en ökad förståelse av hur nutida exegetiska bibelkommentarer behandlar en teologiskt omstridd biblisk gestalt. Uppsatsen utgår från en teoretisk utgångspunkt som innebär att exegetik inte kan bedrivas opåverkad av exegetens egna föreställningar, varför skillnader mellan olika tolkningar är att förvänta. Uppsatsen har en kvalitativ, hermeneutisk metodansats. Det metodologiska tillvägagångssättet är att med hjälp av problemformuleringen och arbetsfrågorna analysera och diskutera hur Jesu moders historiska, litterära och teologiska roll i bibeltexterna Joh 2:1-11 och 19:25-27 tolkas i nio utvalda exegetiska kommentarer till Johannesevangeliet.I kapitel 1 introduceras teori, metod, avgränsningar, begrepp, angränsande forskning, material och disposition. I kapitel 2 presenteras de grekiska texterna till de aktuella perikoperna 2:1-11 och 19:25-27, som ett stöd för läsaren. I kapitel 3 analyseras de nio bibelkommentarerna i tur och ordning enligt arbetsfrågorna. I kapitel 4 sätts bibelkommentarernas respektive tolkningar i relation till varandra; och en diskussion kring likheter, skillnader och mönster förs. I samma kapitel presenteras en sammanfattande diskussion, uppsatsens slutsatser och förslag till framtida forskning.Uppsatsens slutsatser är (1) att Jesu mor som historisk gestalt är indirekt föremål för diskussion, genom en mer övergripande diskussion om Johannesevangeliet som ögonvittnesskildring eller ej, (2) att Jesu mor i allmänhet framstår som en rund, statisk (se 1.3 Teori och metod för en förklaring av dessa begrepp) karaktär i de analyserade kommentarerna, och (3) att Jesu mor av de flesta anses som en viktig teologisk gestalt, framförallt som en del i en uppfattad johanneisk teologi om en familj av troende som instiftas av Jesus; en ståndpunkt som dock väcker debatt och möter motstånd

District heating plays a major part of the energy system used for heat supply in Sweden. The starting point of this parameter study have been to investigate the possibilities to provide the area Tullkammarkajen with efficient district heating supply in help of low temperature residual heat and waste heat from a nearby industry. The area is located in the city center of Halmstad and is currently in its planning phase. Facilities and apartments are planned to be built.The study is based on three different parameters: type of system, system temperatures and energy demand. The different type of systems that is analyzed is conventional districtheating, low-temperature district heating with a heat pump as a complement as well as low-temperature district heating with the primary network’s feed line as a complement. Further comparison was made between these parameters, both from an energy wise perspective as well as from an economic perspective.The underlying idea to this study has been to obtain an energy efficient solution that at the same time suits the principle of sustainable development. However, it can clearly be seen in the presented results that it is more profitable to use more conventional methods that are not adapted to sustainable development, based on today’s market. Thus, the question becomes whether the future of innovative solutions or economical funds should be prioritized.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning. Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot. Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.

No description available.

This report formulates the boundary conditions and discretization method for conducting a simulation of heat with liquids and solids through the finite element method. It introduces the reader to the movement that is due today with optimization of heat transport and mitigation generally described as the fourth generation of district heating. It presents the scope: calculating the heat release from pipes in hydronic underfloor heating, and presents the belonging question: how does heat release from different heating pipe patterns affect the body’s heat transfer? Simulation of the work is conducted with the delimitations of using a single boundary slip condition addressing friction and only using water as pipe flow medium. It focuses on the pattern’s ability to affect the heat to the body, of which characteristically manifests a square concrete slab in the running simulations. By using different cases, it analyses how patterns using the same length of pipes emit their average heat to the covering top surface differently, both as the heating level alternates, and duration for response changes. This meanwhile they are affected by analog boundary temperature conditions.    A sensitivity analysis is done answering how the various patterns tested are affected by change of propagation speed for the flowing medium, showing that a spiral formed pattern with evenly spread piping is the least affected. The results show that the pattern with alternating pipe spacing gives the best average heat emission in the simulated cases. It also concludes that minor changes in the pattern area will have profound effect on the average transferred heat from the body’s top surface.

Sedan 2007 har ett forskningsprojekt på s.k. ”framtidens kärnkraft”, även kallat för fjärde generationens kärnkraft pågått i Sverige. För den här studien har jag dels antagit ett historiskt perspektiv för att undersöka hur detta projekt har utvecklats och förändrats över tiden. Jag har även använt mig av Faircloughs kritiska diskursanalys som metod och teori för att undersöka vilka argument som har använts (och på vilket sätt som dessa argument har förmedlats) när olika representanter bakom projektet försökte övertyga både Regeringskansliet 2012 och Energikommissionen 2015 om värdet av denna teknik. I den teknikhistoriska undersökningen uppdagades det att mellan åren 2007 - 2017 hade syftet och designen hos den föreslagna reaktorkonstruktionen förändrats avsevärt. Från början hade projektet handlat om att upprätta en forskningsanläggning i Sverige med både tillhörande reaktor, bränsletillverkningsanläggning och upparbetningsanläggning för produktion av plutonium som reaktorbränsle. Projektet fick däremot avslag från regeringen efter att både KVA och Vetenskapsrådet hade ställt sig kritiska till projektets utformning, ur både tekniska och samhällsekonomiska perspektiv. Därefter förändrades projektets utformning till att istället handla om kommersiell elproduktion för den kanadensiska gruvindustrin i Arktis. I den diskursanalytiska undersökningen visade det sig att framställningen av fjärde generationens kärnkraft i det analyserade materialet har vilat bakom en okritisk och positiv inställning till tekniken. Argumenten som har använts har för det mesta handlat om teknikens teoretiska möjligheter, men väldigt lite om realismen i dessa visioner. När åsikter eller värderingar har förekommit, har dessa nästan uteslutande formulerats som vedertagna sanningar, vilket både förstärker och upprätthåller aktörerna som auktoriteter på området. I analysen diskuterar jag även fem olika diskurser som jag identifierade i det analyserade materialet. Dessa diskurser menar jag verkar både reproducerande och omstrukturerande på den rådande diskursordningen, vars syfte har varit att försöka skapa ett förnyat intresse för fjärde generationens kärnkraft som tidigare gick under namnet ”bridreaktor”. / Since 2007 a Swedish research project have been attempting to develop “the next generation” of nuclear power plants, also called the fourth generation of nuclear power. In this study, I have partly adopted a historical perspective in order to investigate how this research project have developed and changed over time. I have also applied the methodology of Faricloughs critical discourse analysis in order to identify what kind of arguments and rhetoric’s that were used by some of the representatives of this project when they tried to convince the Swedish cabinet office in 2012 and the Swedish Energy commission in 2015 of the value of this technology. In the historical investigation, it was discovered that between the years of 2007 and 2017, the purpose and design of the proposed reactor had undergone several transformations and changes. At first, the leaders of the research project had been considering building a research facility in Sweden that would not only include a reactor, but also a fuel fabrication and reprocessing facility for production of plutonium fuel. However, the project was never approved by the Swedish government, after both KVA and Vetenskapsrådet had expressed criticism towards the project, due to both technical and socio-economic considerations. As a result, the direction of the project was transformed into commercial power production for the mining industry in the Canadian Arctic. In the discourse analysis, it became evident that the information and arguments that had been presented in the analysed material had been framed in a strictly positive and uncritical manner. The arguments that were portrayed had mostly addressed the theoretical possibilities of the technology, but very little about the realism of these visions. When opinions or values had been expressed, they had almost exclusively been phrased as inherent truths, which can contribute to both strengthening and upholding their status in society as authority figures. In the discourse analysis, I also discuss five different discourses which I have identified in the material that was analysed. These discourses were then concluded to be both reproducing and restructuring on the current order of Swedish nuclear and energy discourse.

Sverige har en ambition om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, en central del i detta är att tidigt säkerställa digital kompetens hos unga. Därav att det görs satsningar på att barn ska ha tillgång till digitala verktyg av olika slag i skolmiljö. Av intresse är därmed att erhålla förståelse för hur de använder sig av de tillhandahållna digitala verktygen och vad deras åsikter kring det är, vilket är vad denna studie ämnar undersöka. Datainsamlingen har gjorts i form av fyra observationstillfällen som fördelats på två klasser tillhörande årskurs fyra. Fördelat på dessa skedde ett urplock av sex respondenter som det genomfördes intervjuer med, det användes även av informanter i form av deras klassföreståndare och en lärare/IT-samordnare. I arbetet med att analysera datan gjordes en innehållsanalys i vilken kategorier tillämpbara både för observation och intervju fastställdes. Resultatet visade att digitala verktyg var något som användes i hög grad och att det finns ett spektrum av vilka som förekom. Överlag har det konstaterats att eleverna huvudsakligen ser fördelar med det, men har en medvetenhet om baksidan med detta också. Det framkom bland annat att en vanlig uppgift var att skriva texter, något som uppskattades att göra på datorn då det inte framkallade smärta i handen likt användandet av papper och penna kunde göra. För att kunna dra slutsatser om detta fördes en diskussion kring tidigare forskning i relation till erhållet resultat. / Sweden has an ambition to become the best in the world in making use of the opportunities of digitalization, a central part of this is to ensure early digital competence among young people. Therefore, investments are being made to ensure that children have access to digital tools of various kinds in the school environment. It is therefore of interest to gain an understanding of how they use the digital tools provided and what their opinions are about it, which is what this study intends to investigate. The data collection has been done in the form of four observation sessions which are distributed between two classes belonging to year four. Distributed among these, a selection of six respondents took place with whom interviews were conducted, informants in the form of their class teachers and a teacher/IT coordinator were also interviewed. In the work of analyzing the data, a content analysis was made in which categories applicable to both observations and interviews were established. The result showed that digital tools were something that was used to a high degree and that there is a spectrum of which tools occurred. Overall, it has been found that students mainly see advantages to it, but have an awareness of the downside of this as well. Among other things, it emerged that a common task was to write texts, something that was appreciated to be done on the computer as it did not cause pain in the hand like the use of paper and pencil could. In order to be able to draw conclusions about this, a discussion was held about previous research in relation to the results obtained.

Digital competence used to be a confusing concept, until recently when some researchers coined a comprehensive definition of digital competence and formulated a conceptual framework in an SME context. However, the framework was only at a conceptual level and required to be tested with the empirics of a qualitative or quantitative study. By an abductive qualitative approach, this research explored existing theories on digital competence and formulated a new digital competence framework in Swedish manufacturing SME perspective. Moreover, with cross-sectional study design, this research explored the role of digital competence in the internationalization process of six Swedish manufacturing firms, which is unprecedented in academic literature. Our findings indicate that digital competence is an evolving concept which develops gradually with technological advancements and requires a combination of three integral components: i) Digital technologies (basic and advanced level digitalization), ii) Automation of organizational processes, iii) Human resources who have the latest digital skills and are duly motivated to use these skills. This research affirms that after attaining digital competence Swedish manufacturing SMEs can sustain a competitive advantage in their international markets and it successfully facilitates in the firm’s internationalization process. / Digital kompetens brukade vara ett förvirrande koncept fram till nyligen när vissa forskare utarbetade en omfattande definition av digital kompetens och formulerade en konceptuell ram i ett små och medelstora sammanhang. Ramverket var dock endast på en konceptuell nivå och krävdes att testas med empiriken i en kvalitativ eller kvantitativ studie. Genom ett abduktivt kvalitativt tillvägagångssätt undersökte denna forskning befintliga teorier om digital kompetens och formulerade en ny digital kompetensram inom svenskt tillverkningspolitiskt perspektiv. Vidare undersökte denna undersökning rollen som digital kompetens i internationaliseringsprocessen av sex svenska tillverkningsföretag, vilket är enastående i den akademiska litteraturen. Våra resultat tyder på att digital kompetens är ett utvecklande koncept som utvecklas gradvis med tekniska framsteg och kräver en kombination av tre integrerade komponenter: i) Digital teknik (grundläggande och avancerad digitalisering), ii) Automatisering av organisationsprocesser, iii) Personal som har de senaste digitala färdigheterna och är vederbörligen motiverade att använda dessa färdigheter. Den här forskningen bekräftar att svenska tillverkare små och medelstora företag efter att ha uppnått digital kompetens kan upprätthålla en konkurrensfördel på sina internationella marknader och framgångsrikt underlättar företagets internationaliseringsprocess.