Hösten 2015 var medierapporteringen om ”flyktingkrisen” intensiv; den stora mängd flyktingar som kom till Sverige under sommaren och hösten lyftes också fram som det som framförallt hade präglat året i medias nyårssummeringar. I denna uppsats undersöks hur ordet flykting använts i totalt 293 artiklar i de två rikstäckande svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under tre tjugodagars- perioder i augusti till november 2015, med syftet att se hur innebörden i begreppet flykting skrivs fram. Det som undersöks är dels hur ordet flykting används grammatiskt och syntaktiskt, dels i vilka sammanhang som det används. Resultatet av undersökningen visar att flykting nästan alltid förekommer i plural eller i abstrakta sammansättningar. Sammantaget är det en bild av ett anonymt kollektiv som ges. Flykting förekommer sällan med andra attribut än mängdangivelser och när flykting stått som subjekt, vilket varit i cirka 37 procent av de undersökta förekomsterna, har det i flertalet fall varit med rörelseverb, så som kommer och anländer. Vad flyktingarna har för tankar och känslor nämns inte. I den andra delen av undersökningen har jag studerat vad de artiklar där ordet flykting förekommer handlar om. Analysen visar att det främst är politik och allmänhetens reaktioner på flyktingkrisen – ofta negativa reaktioner, men under en del av den undersökta tiden även hjälpsamma – som tidningarna har rapporterat om. De slutsatser man kan dra av resultaten är att bilden av flyktingar som getts i media har varit ensidig. Rapporteringen har inte varit uppenbart negativ, men ändå avhumaniserande.

Migration är en gränsöverskridande fråga. Samtidigt har det blivit en av de frågor som man samarbetar med minst inom EU. Flyktingsituationen i Europa har sedan år 2015 präglats av mellanstatliga motsättningar i synen på nationellt ansvarstagande och unionen har riktats internationell kritik för den bristfälliga hanteringen av asylsökande. Med utgångspunkt i EU:s grundläggande värderingar är syftet med uppsatsen, att med Sverige som exempel, identifiera uttryck för normer och/eller nationella intressen vid EU-nämndens samråd, som kan bidra till en djupare förståelse för medlemsländernas agerande i flyktingfrågan. Ett ytterligare syfte är att klargöra huruvida den svenska positionen kan anses ligga i linje med EU:s principer, eller om den främst har haft för avsikt att tillgodose nationella egenintressen. För att kunna undersöka spänningarna mellan nationella intressen och den normativa strukturen i EU:s värdegrund, vilar studien på en socialkonstruktivistisk teori. Den kvalitativa innehållsanalysen bidrar vidare till en explicit och implicit granskning av materialet. Uppsatsens resultat visar att Sverige har handlat utifrån nationella intressen i flyktingsituationen, mellan år 2015 och 2017.Antal ord: 16 376 / Migration is a cross-border issue. At the same time, it has become one of the areas in which the EU countries have proven less likely to collaborate. Since 2015, the refugee situation in Europe has been characterized by intergovernmental disputes in the view of what constitutes national responsibility, and the Union has dealt with international criticism for the inadequate handling of asylum seekers. Based on the EU's fundamental values, the purpose of the paper is to identify expressions of norms and/or national interests in the consultation of the Swedish EU board, which could contribute to a deeper understanding of the conduct of member states in the refugee situation. An additional purpose is further to clarify whether the Swedish position coincides with the EU's principles, or whether it primarily has intended to meet national interests. To examine the tensions between national interests and the normative structure that constitute the EU's value base, the study rests on a social constructivist theory. The qualitative content analysis further contributes to an explicit and implicit evaluation of the material. The results of the study show that Sweden acted on national interests in the refugee situation, between the years of 2015 and 2017. Number of words: 16 376

Detta är en kvalitativ studie som syftar på att öka förståelsen kring ”flyktingkrisen” hösten 2015 i svensk tidningsmedia. Studien behandlar undersökning om hur relationen mellan svenskar och flyktingar uppfattas i sammanhanget. Ett annat perspektiv som lyfts fram i studien är vilken verklighetsbild kan konstrueras genom språket i svensk tidningsmedia. Studien beskriver också vilka maktrelationer kan uppstå inom diskursen om flyktingar. Analysmetoden för studien är kritisk diskursanalys, CDA som utgår från Faircloughs tredimensionell modell, vilket omfattar text, diskursiv praktik och social praktik. I studien har analyserats ett antal artiklar från de fyra största svenska tidningarna. Analysen är baserad på teorier som förklarar hur maktrelationer konstrueras och upprätthålls. Resultaten visar att svensk tidningsmedia genom språket har stor inflytande för konstruktionen av verklighetsbilden kring diskursen om ”flyktingkrisen”. Därtill svensk tidningsmedia genom rapportering om händelser och skeenden i det svenska samhället bidrar till att gränserna mellan gott och ont, ”vi” och ”dem” fastställs. Slutsats av studien blir att diskursen om ”flyktingkrisen” står i förhållande med den politiska, mediala och ekonomiska diskursen i diskursordningen. Likväl diskursen om ”flyktingkrisen” inte är bestämd utan den är ständigt i förändring.

The Arab Spring resulted in what came to be known as the "2015 refugee crisis", primarily in the EU. It was a paradigm shift for the EU's security strategy and for intergovernmental relations for the EU, Russia and Turkey. The study highlights the aspect of refugee flows by using the theory Coercive Engineered Migration, to understand strategic changes during the period 2012-2016. The study is a theory-consuming case study focusing on the case "refugee crisis 2015".The study combines the refugee aspect from political science with concepts from the strategy domain, deriving from war studies. This shows a course of events where the actor´s utilization of refugee flows has played a central role in an escalation duel.The conceptual development approach of the study shows the benefit of combining the theory of Coercive Engineered Migration, and how escalation increases the understanding of the case and broadens the strategic perspective. The study also claims to broaden the concept of escalation by including refugee flows.

Under år 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Större delen av de asylsökande kom från det krigshärjade Syrien, det var 51 338 asylsökande (Migrationsverket, 2016). Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, samt upplevd kompetens i arbetet, på en kommunal enhet för ensamkommande barn till följd av ökad arbetsbelastning som en konsekvens av flyktingkrisen. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: Hur upplever socialsekreterare sin psykosociala arbetsmiljö? Hur upplevs kompetensen i det dagliga arbetet hos berörda socialsekreterare? Metoden för studien var kvalitativ. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn. Resultatet visade att socialsekreterarna upplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressfylld till följd av hög arbetsbelastning som uppkommit till följd av flyktingkrisen. Resultatet visade också att socialsekreterarnas upplevda kompetens i arbete var varierande, det som var gemensamt var att samtliga upplevde att de utökar sin kompetens i arbetet och mötet med de ensamkommande barnen. / In 2015, 162,877 people sought asylum in Sweden. Most of the asylum seekers came from wartorn Syria, there were 51,338 asylum seekers (Immigration Service, 2016). The main purpose of the paper was to examine the social workers experience of the psychosocial work environment, and perceived competence at work, at a municipal unit for unaccompanied minors as a result of the increased workload as a result of the refugee crisis. The purpose was answered by the following questions: How do social workers their psychosocial work? How perceived competence in the daily work of the social workers? The method of the study was qualitative. Five semi-structured interviews were conducted with social workers at a municipal unit for unaccompanied minors. The results showed that social workers feel that their psychosocial work is stressful due to the heavy workload arising in consequence of the refugee crisis. The results also showed that social workers perceived competence at work was varied, all experienced that they expand their skills at work through meeting with the unaccompanied minors.

Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund. / The aim of this paper was to examine how media logic’s are expressed in Save the children’s and Sweden for UNHCR’s video material during the migrant crisis. Since the majority of the mediatization research in the Swedish context has focused on the party leaders and political communication, there is a lack of awareness regarding how media logic shapes other spheres in the community. This study’s objective was to examine video material through semiotic and multimodal analysis, to identify media logics. In total four videos from two nonprofit organizations, that were published in September 2015, were analyzed based on the understanding of media logics.  Two distinctive themes appeared in the results. These were titled migrant crisis as empathy and migrant crisis as reality.  From these, four subthemes appeared. These were titled dramatization, documentation, advertising formats and news format. The result shows that personalization occurs strongly in all of our study.  Our study contributes to the research field with knowledge about stereotypes of refugees. We found a new kind of stereotype that we have chosen to call the determined refugee. The choice of name for this category is based on our interpretation of a refugee as determined to survive. In addition to the study’s contribution of how the representation of refugees among nonprofit organizations now take a new form, we also found a not previously documented representation of refugees like the crowd when it comes to the welfare background.  Our study contributes to knowledge about how mediatization is expressed in strategic communication.

The refugee crisis during 2015 developed into a highly debated topic. Morning sofas on television, afternoon broadcasts on radio, evening newspapers' leaflets - the news focus was crystal clear. All written reports at that time included diverse topics, including the size of the refugee migration, the long-term economic effects of the refugee crisis, the politicians' proposals, the negotiations in the EU and the tragic accidents in the Mediterranean. The "migration crisis" became a recurring concept and various news media generated their own works where they clearly gave an overview of how people went through a plethora of nasty and violent events to avoid an inevitable fate in their native countries. Majority of the people who fled in 2015 made their way to Europe across the Mediterranean, often in overcrowded boats capsizing on the high seas. Soon thereafter, the Balkan Peninsula, became the alternative route to EU, reason being the life-threatening challenges which the aforementioned route included.  Therefore, this essay will look beyond the scope of SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet and various Swedish media. The primary focus will be on Kosovo media and its reporting. Greater insight of the methods used by a country who lacks economic growth compared to Sweden, during the biggest challenges of our time, will be the focal point. This study may also be relevant from a societal perspective, as Kosovo, together with other Balkan countries, became important partners for the EU in dealing with the refugee crisis in 2015. / Flyktingkrisen 2015 blev ett debatterad ämne under året 2015. Morgonsoffor på tv, eftermiddagssändningar i radio, kvällstidningarnas löpsedlar – nyhetsfokuset var alltså tydligt. Det rapporterades om flyktingvandringens storlek, de långvariga ekonomiska effekterna av flyktingkrisen, politikernas utspel, förhandlingarna i EU och de tragiska olyckorna i medelhavet. ”Migrationkrisen” blev ett upprepande begrepp och olika nyhetsmedier genererade egna verk där de tydligt gav en överblick på hur människor genomgick en uppsjö av otäcka samt våldsamma händelser i strävan mot att undvika ett ofrånkomligt öde i deras hemländer.
Merparten av de människor som var på flykt under 2015, tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i överfulla båtar som kapsejsade på öppet hav. När Medelhavet visade sig vara en komplicerad och livsfarlig flyktväg valde fler människor att försöka ta sig till EU via Balkanhalvön. Därav kommer den här uppsatsen att se bortom SVT, TV4, DN, Expressen, Aftonbladet och diverse svenska medier. Det primära fokuset kommer riktas till kosovanska medier samt dess rapportering. Detta för att få ett större inblick på hur en av vår tids största utmaningar hanteras av ett land som inte har lika bra ekonomiska förutsättningar i kontrast till Sverige. Även ur ett samhälleligt perspektiv kan denna undersökning vara relevant, då Kosovo tillsammans med andra Balkanländer blev viktiga partners för EU i hanteringen av flyktingkrisen under 2015.

This thesis examines how four of the national newspapers in Sweden portray the events in late 2015 referred to as the refugee crisis. According to previous research, theimmigration received a lot of media attention and has often been portrayed negatively. Due to the size of the wave and the time it lasted, it is necessary to narrow the selection of published news articles about the topic to a specific time frame and event, which is the introduction of temporary border controls in Sweden, that became a turning point during the wave. The selection makes this thesis unique among the broad previous research. The framing theory is a substantial part of this study, that uses both qualitative framing analysis and quantitative content analysis in order to examine whether the events are portrayed by newspapers through a crisis frame or a human interest frame. The mentioned frames mean that the wave is either portrayed as a negative impact on the country or that the media focuses on the humanitarian situation. The study will alsotake into consideration whether the Swedish newspapers frame politics as strategy andgame. As well as who is quoted in the articles and whether there are differences between news coverage before and after the introduction of temporary border controls. The examined newspapers most often portray the refugee wave as a burden to the society. Framing of the events is rarely done through the human interest frame while the crisis frame is applied in most articles. In addition, most of the quotes come from politicians and political commentators and it is only occasionally that quotes from the refugees occur. The applied framing can be then seen as one of politics as strategy andgame, where there are political winners and losers. The analysis showed no significant difference between news coverage before and after the introduction of border controls.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the swedish newspaper Aftonbladet constructed the discourse of the refugee crisis in Europe during the year 2015. By using a critical discourse analysis of nine articles the study was able to show how the newspaper portrayed the power relationship between the characters.   The following questions was examined: How does Aftonbladet construct the refugee crisis as an event? How is the relationships between the characters within the text portrayed?   The result showed that there were five different discourse patterns that appeared which constructed the refugee crisis as a problem and a threat for the European Union and the member countries. The relationship between the different characters within the text was embossed by hegemony because the refugees was represented as helpless and the authoritative countries talked about how the refugees affected their everyday life.   Therefore Aftonbladet embedded the refugees in archetypes and like they were subordinate to the national states, which lead to a portrayal of the crisis as a international discussion more than a catastrophy for humanity.

No description available.