Regeringens beslut om tidiga stödinsatser samt läsa-skriva-räkna-garantin ställer krav på den undervisning som bedrivs i grundskolans lägre årskurser och i förskoleklass. Att bedriva läsundervisning som grundas på evidensbaserade metoder, som lär eleverna att läsa är en central del. Tidigare forskning visar att den fonologiska medvetenheten är betydelsefull för att uppnå en automatiserad nivå av läsning. Vidare ger forskning om undervisning och lärande en bild av att multisensoriska arbetssätt är gynnsamma för erövrandet av fonologisk medvetenhet. Ett material som används i svensk skola är Läsinlärning i 7 steg (Örtendahl, 2008). I materialets två första steg ges möjlighet att strukturerat träna förmågan att göra kopplingar mellan fonem och grafem. Materialet har dock inte tidigare prövats i vetenskaplig kontext. Studien syftade därför till att bidra med kunskap om vilken effekt en interventionsperiod med det multisensoriska materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder, hade på 16 förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet. Studiens metod var en kvasiexperimentell forskningsdesign, med en experimentgrupp (n=16) och en jämförelsegrupp (n=16). Genom 15 interventionstillfällen, med fokus på ljudsegmentering och ljudsyntes har majoriteten av förskoleklasseleverna i experimentgruppen visat positiv effekt avseende fonologisk medvetenhet efter interventionsperioden. Studiens resultat har analyserats utifrån den fonologiska utvecklingstrappan (Schuele & Boudreau, 2008) vilken tar sin utgångspunkt i modellen The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986). Att organisera tidiga insatser i grupp, med materialet Läsinlärning i 7 steg i kombination med FonoMix munbilder verkar medföra att fler elever får möjlighet, att i årskurs 1, ta del av den första formella läsinlärningen. En specialpedagogisk implikation bör således bli att färre elever är i behov av särskilt stöd under sin fortsatta skolgång.

I den finska skolan används sedan 2011 trestegsstödet, som är en lagstadgad kompensatorisk stödmodell på tre nivåer. Trestegs Stödets huvudsakliga syfte är att erbjuda tidiga specialpedagogiska stödinsatser och att främja ett inkluderande förhållningssätt. Den finska skolans väg mot ett inkluderande utbildningssystem ska leda till att lärare genom differentierad undervisning ska kunna möta elevers olika behov i vanliga klassrum. Syftet med denna studie är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv på en svenskspråkig skola i Finland undersöka erfarenheter och uppfattningar av trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell. Med tanke på Finlands framgångsrika PISA-resultat i läskunnighet är syftet även att undersöka hur man arbetar med elevers läsutveckling i de tidiga skolåren. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, observationer och fältanteckningar. Sammanlagt har sex intervjuer genomförts och dataanalysen baseras på ett tematiskt analytiskt tillvägagångssätt i enlighet med de sex faserna i en tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna är positiva till trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell eftersom den möjliggör tidig identifiering av barn i behov av stöd och att specialpedagogiska stödinsatser sätts in i ett tidigt skede. En nackdel med trestegsstödet är enligt informanterna den ökade arbetsbörda som dokumentationskraven kring trestegsstödet medför. Vidare visar resultatet att differentiering av undervisning är en komplex uppgift och att den oftast sker då olika situationer uppstår i klassrummet. Det framkommer även i resultatet att inkluderande undervisning ställer krav på yrkesövergripande samarbete och att det behöver finnas organisatoriska strukturer för samverkan och samarbete. Vad gäller läsutvecklande insatser så lägger skolan stor vikt vid daglig läsning och att den fysiska och den sociala miljön ska samspela för att stimulera eleverna till läsning samt att vuxna har en betydelsefull roll för elevernas läsutveckling under de tidiga skolåren

I skolans tidiga år är läsning ett av de mest centrala i undervisningen. Särskilt har läsundervisningen en betydande roll för elevers läsinlärning och läsutveckling. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera samt sammanställa vad som kännetecknar forskning om läsutvecklande undervisning för elever i årskurs F-3. Kunskapsöversikten utgörs av en systematisk litteratursökning där sökningen skett i två olika databaser, ERIC och Swepub samt söktjänsten Primo. I kunskapsöversikten redogörs metodansatsen grundligt följt av en presentation av samtliga studier som fick ligga till grund för arbetet. Kunskapsöversikten belyser olika metoder och interventioner som har använts för att främja läsfärdigheter.   Resultatet som framkommer indikerar att det finns faktorer som forskningen anser som framgångsrika för elevers tidiga läsinlärning. Å ena sidan visar forskningen att tidig fonologisk träning har en betydande effekt på hur eleverna utvecklar sin avkodningsförmåga. Å andra sidan lyfts att insatser och bedömningsverktyg för att identifiera läsbehov hos elever är främjande för en läsutvecklande undervisning. Detta visades särskilt framgångsrikt för elever som befinner sig i riskzonen.  Vidare genomförs en fördjupad analys av de aspekter som återkommande lyfts som särskilt viktiga i en läsutvecklande undervisning. I den fördjupade analysen beskrivs fonologisk medvetenhet som en central aspekt och dess effekt för läsutveckling hos elever i årskurs F-3. Den andra aspekten som analyseras är bedömningsverktyg och träningsprogram och dess effekt på läsutvecklande undervisning.

Fonologisk medvetenhet och det expressiva ordförrådet är viktiga delar av barns språkutveckling. Studier har tidigare undersökt sambanden mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd men det har varit svårt att fastställa hur sambandet ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd hos barn i årskurs två. Studien undersöker även om det finns könsskillnader i testresultaten. Samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd prövas med deltest ur IDS-2 (Intelligence and Development Scale – 2nd Edition) och bildbenämningstestet Nomine.  Deltagare var 50 barn som går i årskurs två. Deltagarna testades med deluppgifter ur IDS-2 som undersöker förmågan att klappa stavelser, uppfatta rim, benämna första och sista ljudet i ord och benämna alla ljud i ord. Det expressiva ordförrådet testades med Nomine. Korrelationsanalys med Spearman´s rho utfördes för att mäta samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd. Resultatet visade inte på samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd. Könsskillnader visades i totalpoängen av fonologisk medvetenhet ur IDS-2 och i uppgiften klappa stavelser ur IDS-2. Föreliggande studie bidrog även till att samla in data för normering av IDS-2. / Phonological awareness and expressive vocabulary are important aspects of children's language development. Previous studies have investigated the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary, but it has been difficult to determine the nature of the relationship. The purpose of this study is to investigate the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary in second grade children. The study also examines whether there are gender differences in test results. The relationship between phonological awareness and expressive vocabulary is tested with subtest from IDS-2 (Intelligence and Development Scale - 2nd Edition) and the picture naming test Nomine. Participants were 50 children in the second grade. The participants were tested with subtasks from the IDS-2 that examine the ability to clap syllables, perceive rhymes, name the first and last sounds in words, and name all sounds in words. Expressive vocabulary was tested with the Nomine. Correlation analysis with Spearman's rho was performed to measure the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary. The results showed no correlation between phonological awareness and expressive vocabulary. Gender differences were shown in the total score of phonological awareness from the IDS-2 and in the task of clapping syllables from the IDS-2. The present study also contributed to the collection of data for the standardization of IDS-2.

Sedan 2016 utförs ett nationellt bedömningsstöd i svenska grundskola årskurs 1-3. Bedömningsstödet är utformat för att ge en samlad bild över elevernas kunskapsutveckling i de tidiga skolåren och genomförs i början och slutet av årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur skolor runt om i Sverige kompletterar Bedömningsstödet i årskurs 1 med andra tester för att finna elever i lässvårigheter, samt pedagogers åsikter gällande Bedömningsstödet. Våra forskningsfrågor var följande; anser pedagoger att Bedömningsstödet ger tillräcklig information för att hitta lässvaga elever eller finns det mer att önska och i så fall vad?  I vilken utsträckning kompletteras Bedömningsstödet i årskurs 1 för att identifiera elever i lässvårigheter? Vilka material kompletterar i så fall skolorna med och varför? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som resulterade i en svarsfrekvens av 356 svar. Resultatet visar att endast 23% av respondenterna är nöjda med Bedömningsstödet gällande identifiering av elevers läsförmåga. Respondenterna lyfter att förändringar behövs och majoriteten av respondenterna kompletterar bedömningsstödet med andra tester för en djupare bedömning. / Since 2016, a national assessment support has been carried out in Swedish primary school grades 1-3. The assessment support is designed to give an overall picture of the students' knowledge development in the early school years and is carried out at the beginning and end of grade 1. The purpose of our study is to investigate how schools around Sweden supplement the assessment support in grade 1 with other tests to find students with reading difficulties, as well as educators' opinions regarding the assessment support. Our research questions were the following; do educators think that the assessment support provides sufficient information to find reading-disabled students or is there more to be desired and if so, what? To what extent is the assessment support in grade 1 supplemented to identify students with reading difficulties? If so, which materials do the schools supplement with and why? The study was carried out using a questionnaire which resulted in 356 responses. The result shows that only 23% of the respondents are satisfied with the assessment support regarding the identification of students' reading ability. The respondents highlight that changes are needed, and the majority of respondents supplement the assessment support with other tests for a deeper assessment.

This study investigates how four teachers working in preschool class–grade 3 perceive the concept of phonological awareness, how they work to stimulate this awareness and whether they see any change over time. Four teachers were interviewed and turned out to have different perceptions of what phonological awareness is. The interviewed teachers obtained their teaching certificates in different years, which can explain the differences in their knowledge and use of the concept. Half of them worked according to the Bornholm model, which is based on phonological awareness. Those who said that they worked more according to the Whole Language and LTG method nevertheless sometimes used rhymes and chants and language exercises, mostly because they appreciated the playfulness and pleasure of these exercises. Through in-service training and contact with other teachers, the interviewed teachers have become increasingly interested in the concept of phonological awareness.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.</p><p> </p><p>Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.</p><p> </p><p>Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.</p><p> </p><p>Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.</p><p> </p><p>Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.</p><p> </p><p>Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.</p><p> </p><p>Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.</p><p> </p>

The aim of this study is to investigate the effect of an intervention that focuses on phonics, decoding, reading speed and phonological awareness for 8-9 year old children in reading difficulties. Participants were selected on the basis of screening test results in grade one (decoding and reading comprehension). The participants were divided into two groups, an intervention group (A1, n=10 children) and a control group (A2, n=10). A1 received 30 minutes of intense reading instruction every day for six weeks from special educational needs teachers on top of their usual classroom based reading instruction. The control group received only their usual classroom-based reading instruction. Both groups completed a pre-intervention test and a post-intervention test to determine the effect of the intervention. Both groups were tested for decoding, phonological awareness, letter/sound connection, RAN and reading speed. The results show that both groups increased their reading ability with A1 showing the bigger gain. The intervention had significant effect after six weeks training on decoding words and non-words, and a tendency to significance for reading speed. The findings highlight the importance of early structural phonological training to accomplish and strengthen children’s reading speed and decoding ability, especially for children in reading difficulties.

I detta arbete beskrivs ett projekt som syftade till att skapa bokstavssånger som ökar elevernas kunskap om bokstavsljuden och bidrar till språkutveckling samt fonologisk medvetenhet, vilket i sin tur kan stödja läs- och skrivinlärningen. Sångerna ska också vara roliga, meningsfulla och inbjuda till delaktighet. Projektet startades under mitt tredje år på Grundlärarprogrammet vid Uppsala universitet, då jag under 7 veckor hade min tredje och sista verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i en förskoleklass i Uppsala. Projektet fortsatte även resten av våren som en del av min utbildning, då jag läste kursen Självständigt arbete 1 på 15 hp och valde att tillverka ett pedagogiskt material. Bokstavssångerna riktar sig mot elever och lärare i förskoleklass och årskurs 1, och är tänkt som ett komplement till övrig språkundervisning (exempelvis enligt Bornholmsmodellen) samt övrig musikundervisning. I arbetet argumenterar jag varför musik kan (och bör) användas i språkundervisningen, bland annat genom en kortare översikt av forskning på området musik och språk. Arbetet innehåller även noter och länk till inspelningarna, en analys av vad sångerna kan tillföra befintligt material, en beskrivning av produktutvecklingsprocessen samt en diskussion kring arbetet och resulterande sånger och lärdomar. / The aim of the project described in this report was to create letter songs that increase students' knowledge of letter sounds and contributes to their development of language and phonological awareness, which in turn can support students who are learning to read and write. The songs should be fun to sing, meaningful and invite the students to participate. The project was started during my third year at the Primary School Teacher Education Programme at Uppsala University, and during my last and 7 weeks long teaching internship in a preschool class in Uppsala. The project continued for the rest of the semester as a part of my first (of two) Independent Project when I chose to create a pedagogical product.The letter songs are aimed towards students and teachers in preschool class and grade 1, and is meant to complement other language instruction (for example, in accordance with the Bornholm model) and other music instruction. In the report I argue that music can (and should) be used in language instruction, and the argument is among other things supported by an overview of studies and research about music and language. The report also contains sheet music and a link to recordings, an analysis of what these songs contributes to existing songs, an description of the product development process and a discussion of the project and resulting songs and lessons learned.

<p>Research shows that phonological processing skill is the greatest single predictor for reading ability and it is agreed that phonological awareness specific tasks correlate positively with literacy acquisition in typically developing children. Children with Down’s syndrome are at risk for reading acquisition difficulties, primarily because of their reduced phonological awareness and a phonological awareness based approach to literacy has been shown to be beneficial for them. The aim of the present study was to investigate if the PhonicStick can be used to initiate interest in language play in children with Down’s syndrome, in order to stimulate their reduced phonological awareness. Six children with Down’s syndrome between five and 15 years of age, currently enrolled within the UK educational system, were recruited to participate in six sessions; two sessions of pre- and post testing of their phonological awareness, and four intervention sessions with the PhonicStick. During the intervention sessions, the ability to remember the six phonemes of the PhonicStick, to generate three-phoneme combinations, to produce given target real words or non-words and to perform in phoneme substitution tasks using the PhonicStick were investigated. The results of this study show that the PhonicStick, with advantage, can be used to introduce and enhance phonological awareness in children with Down’s syndrome and that an increase in phonological awareness is possible even during a short time of practise with the PhonicStick. Since children with Down’s syndrome benefit from a phonological awareness based approach to literacy, practising phonological awareness skills through language play with the PhonicStick might also have a future positive effect on their literacy acquisition.</p> / <p>Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är den främsta prediktorn för läs- och skrivkunnighet och att övning i fonologisk medvetenhet korrelerar positivt med läs- och skrivinlärning hos barn med typisk läs- och skrivutveckling. Barn med Downs syndrom riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter framförallt till följd av nedsatt fonologisk medvetenhet och det har även visats att en metod för läs- och skrivinlärning baserad på fonologisk medvetenhet, kan gagna dem. Syftet med den här studien var att undersöka om the PhonicStick kan användas för att initiera intresse till språklek hos barn med Downs syndrom, med avsikt att stimulera deras fonologiska medvetenhet. Sex barn med Downs syndrom, i åldrarna fem till 15 år, inskrivna i det brittiska skolsystemet, medverkade i två sessioner bestående av pre- och post testning av fonologisk medvetenhet, och fyra interventionssessioner med the PhonicStick. Under interventionssessionerna undersöktes förmågan att komma ihåg placering av fonem hos the PhonicStick och med den generera kombinationer av fonem (dvs. ord), generera givna målord och substituera fonem i ord. Resultaten visar att the PhonicStick med fördel kan användas för att introducera och öka den fonologiska medvetenheten hos barn med Downs syndrom och att en ökning är möjlig även efter kort tids träning. Eftersom en metod för läs- och skrivinlärning baserat på fonologisk medvetenhet gagnar barn med Downs syndrom skulle övning av fonologisk medvetenhet genom språklekar med the PhonicStick även kunna ha en långsiktig positiv inverkan på deras läs- och skrivkunnighet.</p>