<p>Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.</p>

Research shows that phonological processing skill is the greatest single predictor for reading ability and it is agreed that phonological awareness specific tasks correlate positively with literacy acquisition in typically developing children. Children with Down’s syndrome are at risk for reading acquisition difficulties, primarily because of their reduced phonological awareness and a phonological awareness based approach to literacy has been shown to be beneficial for them. The aim of the present study was to investigate if the PhonicStick can be used to initiate interest in language play in children with Down’s syndrome, in order to stimulate their reduced phonological awareness. Six children with Down’s syndrome between five and 15 years of age, currently enrolled within the UK educational system, were recruited to participate in six sessions; two sessions of pre- and post testing of their phonological awareness, and four intervention sessions with the PhonicStick. During the intervention sessions, the ability to remember the six phonemes of the PhonicStick, to generate three-phoneme combinations, to produce given target real words or non-words and to perform in phoneme substitution tasks using the PhonicStick were investigated. The results of this study show that the PhonicStick, with advantage, can be used to introduce and enhance phonological awareness in children with Down’s syndrome and that an increase in phonological awareness is possible even during a short time of practise with the PhonicStick. Since children with Down’s syndrome benefit from a phonological awareness based approach to literacy, practising phonological awareness skills through language play with the PhonicStick might also have a future positive effect on their literacy acquisition. / Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är den främsta prediktorn för läs- och skrivkunnighet och att övning i fonologisk medvetenhet korrelerar positivt med läs- och skrivinlärning hos barn med typisk läs- och skrivutveckling. Barn med Downs syndrom riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter framförallt till följd av nedsatt fonologisk medvetenhet och det har även visats att en metod för läs- och skrivinlärning baserad på fonologisk medvetenhet, kan gagna dem. Syftet med den här studien var att undersöka om the PhonicStick kan användas för att initiera intresse till språklek hos barn med Downs syndrom, med avsikt att stimulera deras fonologiska medvetenhet. Sex barn med Downs syndrom, i åldrarna fem till 15 år, inskrivna i det brittiska skolsystemet, medverkade i två sessioner bestående av pre- och post testning av fonologisk medvetenhet, och fyra interventionssessioner med the PhonicStick. Under interventionssessionerna undersöktes förmågan att komma ihåg placering av fonem hos the PhonicStick och med den generera kombinationer av fonem (dvs. ord), generera givna målord och substituera fonem i ord. Resultaten visar att the PhonicStick med fördel kan användas för att introducera och öka den fonologiska medvetenheten hos barn med Downs syndrom och att en ökning är möjlig även efter kort tids träning. Eftersom en metod för läs- och skrivinlärning baserat på fonologisk medvetenhet gagnar barn med Downs syndrom skulle övning av fonologisk medvetenhet genom språklekar med the PhonicStick även kunna ha en långsiktig positiv inverkan på deras läs- och skrivkunnighet.

Sammanfattning   Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.   Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.   Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.   Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning. / Abstract Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.   Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.   Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.   Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.

Phonological awareness is the ability to recognize, reflect on and manipulate sound structures of a language. This ability has been shown to be crucial when acquiring literacy. The PhonicStick is a speech-generation communication device, which was initially developed for individuals with complex communication needs (CCN) though more recent research has focused on the effects of the device on factors important for literacy acquisition. In the present study the effects on phonological awareness were evaluated after seven group training sessions with the PhonicStick. The participants of the study were 20 typically developing South African 5-6 year old children. All participants where pre and post tested with The Phonological Awareness Test part c) isolation and a PhonicStick test which tested the ability to produce isolated phonemes and combinations of three phonemes with the device. The results of the study showed that training with the PhonicStick did not appear to improve results on The Phonological Awareness Test part c) isolation. However, it was found that the participants of the training group had improved their ability to manoeuvre the PhonicStick and to produce isolated phonemes and combinations of three phonemes. / Fonologisk medvetenhet är förmågan att känna igen, reflektera över och manipulera ett språks ljudstrukturer. Denna förmåga har visat sig vara betydelsefull vid tillägnandet av läs- och skrivförmåga. The PhonicStick är ett talgenererande kommunikationshjälpmedel som ursprungligen utformades för individer med komplexa kommunikationsbehov. Senare forskning har även fokuserat på hjälpmedlets effekter på faktorer som är viktiga vid tillägnandet av läs- och skrivförmåga. I föreliggande studie utvärderades effekterna på fonologisk medvetenhet hos 20 normalutvecklade sydafrikanska barn i åldrarna 5-6 år efter sju gruppträningstillfällen med the PhonicStick. Alla deltagare i studien pre- och posttestades med två test. Deltest c) från The Phonological Awareness Test rörande förmågan att isolera ljud, samt ett PhonicStick test. Detta testade förmågan att producera isolerade fonem och kombinationer bestående av tre fonem med the PhonicStick. Studiens resultat visade att träning med the PhonicStick inte resulterade i förbättrat resultat på The Phonological Awareness Test del c) isolerade fonem. Däremot tydde resultatet på att deltagarna i testgruppen förbättrade sin förmåga att styra the PhonicStick samt producera isolerade fonem och fonemkombinationer bestående av tre fonem.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.</p>

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga. / This literature study intends to compile and narrate peer-reviewed articles about mathematics teaching. These articles that is compiled to cultivate the differences there is between students with mathematics disabilities and students with mathematic disabilities and reading disabilities. The result of this study demonstrates differences in working memory, phonological awareness, and problem solving in students with mathematic disabilities compared to students with both mathematics disabilities and reading disabilities. The most significant factor in the literature is that students who have both mathematical disabilities and reading disabilities have significantly lower results in working memory, phonological awareness, and problem solving.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts. I studien deltog 91 treåriga svenska barn med typisk utveckling. För framför allt visuellt arbetsminne, fanns ett mycket litet underlag att jämföra med, men resultatet visade att barngruppen presterade som förväntat vad gäller samtliga testade förmågor. Förmågorna förbättrades med ökad ålder, däremot var kön och vana av surfplatta inte faktorer som påverkade barnens resultat. I resultatet beskrivs också samband mellan förmågorna. Det fanns samband mellan alla de förmågor som i denna studie mäter fonologiska representationer (fonologisk diskrimination, nonordsrepetition och fonologisk produktion). Däremot korrelerade dessa fonologiska förmågor inte med test för fonologiskt arbetsminne, vilket var ett mindre väntat resultat. En möjlig förklaring kan vara att det är svårt att separat testa fonologiskt arbetsminne hos barn så små som tre år. Inget samband förelåg heller mellan test av fonologiskt och visuellt arbetsminne, vilket dock indikerar att två olika arbetsminnesförmågor har testats. Detta styrker den falang inom forskningen som menar att visuellt och fonologiskt arbetsminne är separerade förmågor redan hos små barn. / There are few studies regarding phonological skills related to working memory in young children. There is also a lack of tests of working memory for children in the younger ages. The aim of the current study was therefore to examine the relationship between visual working memory, phonological working memory and the ability to manage phonological representations, in three-year-olds. This was done by collecting comparison data of threeyear- old children’s results on the newly developed tablet-test ”KUBEN” (Cognitive development in young children), which measures the abilities visual and phonological working memory and phonological discrimination. In addition test for phonological production, also tested with tablet, and nonword repetition were used. A total of 91 Swedish three-year-old children with typical development participated in the study. For especially visual working memory, there was a lack of material with which to compare, but the result showed that children performed as expected regarding all tested abilities. The abilities improved with increasing age. On the contrary, neither gender nor experience of using tablets, affected the results of the children’s performance. The result of this study further describes relations between the tested abilities. There were correlations between all the abilities in this study that measures phonological representations (phonological discrimination, nonword repetition and phonological production). However, these phonological abilities did not correlate with the test of phonological working memory, which is a less expected finding. A possible explanation may be that it is difficult to test phonological working memory separately in children as young as three years old. Neither was there a correlation between tests of phonological and visual working memory, which indicates that two different abilities of working memory were tested. This confirms the faction within research arguing that visual and phonological working memory are separated abilities, already in young children.

Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares uppfattningar om lässvårigheter i grundskolans tidigare år. Vidare syftar studien även till att undersöka hur lärare stödjer eleverna utifrån deras behov samt vilka tillvägagångssätt de använder sig av för att upptäcka lässvårigheter i tid. För att utföra studien har en kvalitativ intervju genomförts med sju verksamma lärare, varav en av dem är verksam i förskoleklass. Resultatet tyder på att det finns många faktorer som påverkar elevers lässvårigheter. Det kan bero på att elever inte har en fonologisk medvetenhet, saknar god ordavkodning eller saknar inre eller yttre motivation. Fortsättningsvis kan det även bero på att någon form av diagnos, så som dyslexi, påverkar elevens läsförmåga. En viktig faktor som tas upp i studien är att elevers problem med läsning aldrig ser likadana ut.  Alla behov ser olika ut och det är lärarens uppgift att hitta en lösning och kunna stödja elevernas fortsatta väg mot inlärning. Slutligen har ytterligare en viktig faktor framkommit av studien, nämligen att en lärare aldrig skall kunna bli överraskad över att en elev visar sig ha lässvårigheter. Det är snarare något de redan skall ha jobbat med för att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt i undervisningen. / This is a qualitative study with the purpose of examining teachers’ perceptions of reading difficulties in elementary school. Furthermore, the purpose is to examine how teachers support their students based on their needs, as well as what different approaches they use to detect reading difficulties. To examine this, qualitative interviews have been performed with seven active teachers, one of them being active in elementary school. The result that emerged from the study is that there are many factors that affect students with reading difficulties. It can depend on the students not having a phonological awareness, lack of decent word decoding and/or lack of intrinsic or extrinsic motivations. Additionally, it can depend on a diagnosis, such as dyslexia, being involved. An important factor that is brought up in the study is that problems with students’ reading never look the same. Everyone’s needs are different, and it is the teachers’ duty to find a solution and support the students in their continued process of learning. Finally, another factor that has emerged through this study is the fact that a student’s reading difficulties should never come as a surprise as it ought to be the teachers aim to discover reading difficulties as early as possible.

Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs. Jag har i denna undersökning använt mig av den kvalitativa intervjumetoden, där jag intervjuat sammanlagt sex personer; fem kvinnor och en man. Intervjuerna har skett med två förskollärare som arbetar i 1-5-årsverksamhet, två förskollärare som arbetar i förskoleklass samt två lärare som arbetar i år 1 respektive år 2. Fem av sex intervjuer har bandats och analyserats enligt den kvalitativa analysmetoden. Utifrån resultatet kan många likheter men även skillnader påvisas. Resultatet presenteras kring olika teman; Språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3, Vikten av medveten språkträning, Språklig medvetenhet samt Tankar bakom arbetet med språket. Många forskare menar att arbetet med språklig medvetenhet är betydelsefull för barnets läs- och skrivinlärning. Här arbetar förskollärarna och lärarna relativt lika och överlag arbetar man mest med den fonologiska medvetenheten, där språklekar, rim och ramsor spelar en betydande roll. Något annat som även framkommit är läsningens betydelse för barnets språkutveckling. Här kan man tillsammans med barnen diskutera okända ord. Intervjupersonerna anser att en medveten språkträning är nödvändig för barnet, som med hjälp av denna, bland annat kan få ett språk och därmed göra sig förstådd.