In the present thesis, computer-assisted reading intervention with a phonics approach was examined in deaf and hard of hearing children (DHH) aged 5, 6 or 7 years old using cochlear implants, hearing aids or a combination of both. Children with normal hearing (NH), matched for non-verbal intelligence and age, served as a reference group. Deaf and hard of hearing children constitute a heterogenetic population regarding cognitive and academic achievement. Many of them do not reach age appropriate levels in language and reading ability during their school years, with negative consequences for later training facilities and job opportunities. Finding relevant intervention methods to promote early language learning and literacy development that are easy to implement is therefore of great importance. In this thesis three aspects of cognitive ability (phonological processing skills, lexical access and working memory capacity), and reading ability was examined at three points in time; baseline 1, pre intervention and post intervention. Additionally, computer-assisted training delivered by  means of the Internet in the children’s homes was explored in order to determine whether it would be a useful and efficient method for the DHH population. Overall, the results from the present thesis support the notion that offering a computer-assisted intervention program delivered at home, is an alternative way to support not only NH children with reading difficulties but also to support DHH children’s phonological development and decoding proficiency. / I denna avhandling undersöktes fonologisk lästräning vid datorn för döva och hörselskadade barn 5, 6 och 7 år gamla som använde cochleaimplantat, hörapparat eller en kombination av båda. Barn med normal hörsel som var matchade avseende icke-verbal intelligens och ålder utgjorde jämförelsegrupp. Döva och hörselskadade barn utgör en heterogen grupp avseende kognitiv förmåga och skolframgång. Många av dem når inte kraven för åldern avseende språk och läsförmåga under skoltiden vilket får negativa konsekvenser för senare utbildning och arbete. Att hitta relevanta interventionsmetoder för att främja tidig språkinlärning och läsutveckling som är lätta att genomföra, är därför av stor betydelse. I avhandlingen undersöktes tre aspekter av kognitiv förmåga (fonologisk bearbetningsförmåga, lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet) och läsförmåga vid tre tidpunkter; förtest 1, före intervention och efter intervention. Dessutom undersöktes om datorbaserad intervention som genomförs via Internet i hemmet, skulle vara en användbar och effektiv metod för döva och hörselskadade barn. Resultaten i stort visar att fonologisk lästräning vid datorn i barnens hem är en alternativ metod att stödja inte bara barn i risk att utveckla lässvårigheter, utan även döva och hörselskadade barns fonologi och avkodningsförmåga.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga hos talande eller icke-talande barn, med lässvårigheter eller motoriska talsvårigheter. De huvudsakliga fynden i denna avhandling var: (1) För barn med lässvårigheter som befinner sig på en tidig nivå i sin läsutveckling bör intervention kring läs- och skrivförmågor fokusera på barnets svaghet snarare än styrkan vad gäller ordavkodning. (2) För barn med lässvårigheter hade såväl fonologisk som ortografisk intervention effekt på förmågan att läsa och skriva. Fonologisk intervention hade effekt även på barnen med lägst läsförmåga. (3) För barn med motoriska talsvårigheter var det signifikanta skillnader mellan de bästa och de sämsta läsarna vad gäller auditiv fonemdiskrimination och generella språkförmågor. (4) För barn med motoriska talsvårigheter hade fonologisk intervention effekt på förmågan att stava ord men inte på läsförmågan. (5) I en analys av nonsensord undersöktes stavfel hos en flicka med anartri. Fler stavfel återfanns i längre ord och en högre grad av fel återfanns i mitten av ord, vilket tyder på svårigheter med arbetsminne och med att segmentera ord. Fynden diskuteras i relation till fonologisk informationsbearbetning inom fyra delområden: fonologiska representationer, fonologisk produktion, fonologiskt minne och fonologisk medvetenhet. Talets betydelse för läs- och skrivförmågan är komplex. Även ett gravt avvikande tal kan ge fonologisk återkoppling och för barn med anartri tycks bristen på tal spela en viss roll. Denna avhandling har ett handikappvetenskapligt synsätt och bidrar till den övergripande förståelsen av fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga. Flera av fynden är direkt applicerbara i kliniska sammanhang. / The general aim of this thesis was to explore phonological awareness and written language in the presence and absence of speech in children with reading impairments and children with motor speech impairments. The main findings of the present thesis were: (1) For children with reading impairments who are at an early stage of reading development, interventions targeting reading and spelling should focus on their weakness rather than their strength in word decoding. (2) For children with reading impairments, phonological as well as orthographic intervention had effects on reading and spelling. The children with the lowest reading performance also showed effects of phonological intervention. (3) For children with motor speech impairments, significant differences were shown between low level readers and high level readers in the areas of auditory phoneme discrimination skills and general language skills. (4) For children with motor speech impairments, phonological intervention had effect on word spelling skills but not on reading skills. (5) In an analysis of non-word spelling errors of a girl with anarthria, more spelling errors were found on longer words, and a higher proportion of spelling errors were found in medial letter positions, implying deficit in segmentation of spoken words and working memory. The findings were discussed in relation to four subfields of phonological processing: phonological representations, phonological production, phonological memory and phonological awareness. The contributions of speech to reading and spelling are complex. Even a severely distorted speech can serve as a phonological feedback and for children with anarthria, the lack of speech does seem to play a role. The present thesis has a disability research approach and is a contribution to the overall understanding of phonological awareness and written language. Many of the findings are directly applicable to the clinical context.

A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years. The collected data was analysed with respect to acquisition of phonemes and word structure processes. Percentage of correctly produced words (PWC), consonants (PCC) and vowels (PVC) were calculated.All phonemes, except /s/, were established in both age groups. The phoneme /s/ was found to be either substituted or distorted. Among the 5-year old children /s/ was established for 84%, substitutions of /s/ were found in 7% and distortions were found in 23%. Among the 6-year old children /s/ was established for 88%. Substitutions of /s/ were found in 3% and distortions in 16% of the 6-year old children. The phoneme /r/ proved to be a borderline case for acquisition in the younger age group (91%). The most common word structure process in both groups was assimilation. A significant difference between the two age groups was found for assimilation (p=0,022), with lower occurrence in the older group. Two-consonant clusters (CC) and three-consonant clusters (CCC) were not frequently reduced, although it was found that CC-clusters were reduced more frequently than CCC-clusters. Both the age groups had high percentages of correctly produced words, consonants and vowels. The analysis revealed the following results: PWC for 5-years olds was 93% and 6-years olds 97%. PCC for 5-year olds was 98% and for 6-year olds 99%. PVC for both age groups was 100%. An age difference was shown for PWC, but not for the other measures. No gender differences were found. / Ett nytt fonologiskt testmaterial, LINUS, är framtaget för svensktalande barn. I föreliggande studie har referensmaterial till den långa versionen av det nya testet insamlats bland barn 5-7 år i en mellanstor kommun i norra Kalmar län. Totalt deltog 124 barn (58 flickor och 66 pojkar) med svenska som modersmål och typisk språkutveckling. Barnen delades upp i två åldersintervall, 5;0-5;11;31 och 6;0-6;11;31 år. Det insamlade materialet analyserades avseende etablering av fonem och konsonantkombinationer, samt förekomst av ordstrukturprocesser. Andelsmått för korrekt uttalade ord (PWC), konsonanter (PCC) och vokaler (PVC) beräknades.Samtliga fonem, utom /s/, var etablerade i båda åldersgrupperna. Fonemet /s/ realiserades med substitutioner eller kvalitativt marginella avvikelser (KMA). I 5-årsgruppen var /s/ etablerat för 84% av deltagarna. Bland 5-åringarna förekom substitutioner av /s/ hos 7% och KMA förekom hos 23%. I 6-årsgruppen var /s/ etablerat till 88%, och det förekom substitutioner hos 3% av 6-åringarna, och KMA förekom hos 16%. Fonemet /r/ visade sig vara ett gränsfall avseende etablering för den yngre åldersgruppen (91%). Den vanligaste ordstrukturprocessen för båda grupperna var assimilationer. Signifikanta skillnader mellan de två åldersgrupperna återfanns avseende assimilationer, p=0,022. Förekomsten av assimilationer minskade med stigande ålder. Tvåkonsonantskombinationer (CC) och trekonsonantskombinationer (CCC) visade sig ej vara påverkade av förenklingar i någon större grad. Dock visade sig CC-kombinationer vara mer utsatta för förenklingar än CCC-kombinationer. Båda åldersgrupperna hade höga andelar korrekt uttalade ord, konsonanter och vokaler. De två grupperna fick följande resultat: PWC för 5-åringar var 93% och 6-åringar 97%. PCC var 98% respektive 99% för grupperna. PVC var 100% för båda åldersgrupperna. Åldersskillnader kunde ses för PWC, dock inte för de andra måtten. Inga könsskillnader noterades.

Reading difficulties is the most common learning difficulty in the western world and it is common that people with reading disabilities also exhibit arithmetic difficulties. Different theories about the cause of the relationship exists, one theory describes the importance of good phonological ability in reading as well as in arithmetic, while another theory describes the importance of a reliable number system and that only a subgroup of students with reading disabilities also have difficulties with arithmetic. The purpose of this study is to investigate how students with reading difficulties (RD), without any known mathematical difficulties, perform on mathematical tasks relative to a control group. The study was theoretically grounded on the Triple code model (Dehaene, 1992), which is a model for numerical information processing that describes how various numerical and arithmetic tasks are processed through three distinct representation systems in the brain, a verbal and a visual representation system and a quantity system. Reading skills, phonological skills, arithmetic skills and number processing skills were examined in 61 students through a variety of tests. After examination of reading ability, the participants were split into two groups, students with RD and a control group. Statistical comparisons were calculated by one-way analysis of variance between the two groups on each task, and for some tasks one-way analysis of covariance were used. The results provided partial support for the present hypotheses. The main findings showed that students with RD have difficulties within the verbal and visual representation system but exhibit an intact quantity system. Within the verbal representation system, students with RD performed significantly worse in retrieval of arithmetic facts (addition, subtraction and multiplication), they retrieved fewer established answers from long-term memory on all of the three arithmetic operations compared to the control group. The students with RD also made more errors regarding subtraction and multiplication and within the visual representation system they had significantly fewer answers that were correct on written arithmetic calculation and was significantly slower in symbolic number comparison, compared with the control group. It is discussed whether a connection difficulty, namely difficulties in linking a particular symbol with a semantic content, is the cause of the exhibited arithmetic difficulties in students with RD. / Lässvårigheter är den vanligaste inlärningssvårigheten i västvärlden och det är vanligt att personer med lässvårigheter även uppvisar aritmetiska svårigheter. Skilda teorier kring orsaken till sambandet finns och en teori beskriver vikten av god fonologisk förmåga vid läsning såväl som vid räkning. En annan teori beskriver vikten av ett tillförlitligt antalsystem och att endast en undergrupp av elever med lässvårigheter också har svårigheter med aritmetik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever med lässvårigheter (LS) utan kända matematiksvårigheter presterar på matematiska uppgifter i förhållande till en kontrollgrupp. Studiens teoretiska utgångspunkt är Trippel-kod-modellen (Dehaene, 1992), vilket är en modell för numerisk informationsbearbetning som beskriver hur olika numeriska och aritmetiska uppgifter antas bearbetas genom tre representationssystem i hjärnan, det vill säga verbalt och visuellt representationssystem samt kvantitetssystem. Läsfärdighet, fonologisk förmåga, aritmetisk färdighet samt antalsuppfattning undersöktes hos 61 elever genom ett flertal test. Efter undersökning av läsfärdighet delades deltagarna upp i två grupper, elever med LS och en kontrollgrupp. Statistiska jämförelser beräknades genom envägs variansanalys mellan grupperna på respektive uppgift och för vissa uppgifter beräknades även envägs kovariansanalys. Resultatet gav delvis stöd för de uppsatta hypoteserna då huvudfyndet visade att elever med LS har svårigheter inom både verbalt och visuellt representationssystem men uppvisar ett intakt kvantitetssystem. Inom verbalt representationssystem presterade eleverna med LS signifikant sämre än kontrollgruppen på uppgiften framplockning av aritmetiska talfakta inom addition, subtraktion och multiplikation då de hade färre svar att plocka fram från minnet på alla tre räknesätt. Eleverna med LS hade också fler fel gällande subtraktion och multiplikation. Inom visuellt representationssystem uppvisade de signifikant färre rätt på skriftlig aritmetisk kalkylering samt var signifikant långsammare gällande symbolisk antalsuppfattning jämfört med kontrollgruppen. Utifrån resultaten diskuteras huruvida en kopplingsproblematik, det vill säga svårigheter att koppla en bestämd symbol med ett semantiskt innehåll, ligger till grund för de uppvisade aritmetiska svårigheterna hos elever med LS.

Många förskoleklasser är ålagda att arbeta med Bornholmsmodellen för att öka den språkliga medvetenheten hos barnen. Forskning visar på att ett tidigt arbete med barns språkliga medvetenhet innan läsinlärningens start har stor betydelse för barns läsinlärning. Med Bornholmsmodellen jobbar man med språklekar för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Bornholmsmodellen uppfattas av verksamma pedagoger inom två kommuner samt vad dessa anser finns för olika fördelar och nackdelar med metoden. Vidare så undersöks det om Bornholmsmodellen upplevs vara effektiv för barns språkliga medvetenhet och utveckling samt på vilka sätt den anses vara det. Genom arbetets gång undersöktes det även om andra metoder fanns kopplade till Bornholmsmodellen. Metoder för undersökningen har varit intervjuer med åtta informanter från två olika kommuner samt enkäter som besvarats av fyrtiotvå informanter från två olika kommuner. Undersökningen visar att Bornholmsmodellens syfte i att göra barn språkligt medvetna upplevs som framgångsrik. De flesta informanterna anser att Bornholmsmodellen saknar att ge barnen ett sammanhang i undervisningen vilket pedagoger med rätt förutsättningar från kommun och skolledning lyckas skapa genom att använda sig av andra metoder integrerat med Bornholmsmodellen. / Many preschool classes are required to work with a method named Bornholm model to increase the linguistic awareness among children. Research shows that working with children's linguistic awareness in an early stage is of great importance for children's reading skills. With help from the Bornholm model, you work with language games to stimulate the children's linguistic awareness. The aim of the study was to find out how the Bornholm model are being interpreted by active teachers in two municipalities, as well as their thoughts about what different advantages and disadvantages they considered in relation to the method. Furthermore, the results will show if they feel that the method is effective for children's linguistic awareness and development and in what way they feel it is so. The study will also show whether other methods connect to the Bornholm model. Methods of investigation have been interviews with eight informants from two different municipalities as well as questionnaires answered by forty-two informants from two different municipalities. The result shows that the purpose of the Bornholm method in making children become literally aware successfully perceived. The Bornholm method lacks a context integrated in teaching situations, which educators with the right conditions from the municipality and school management succeed in creating through different methods integrated with the Bornholm model.

The study is intended to identify the methods teachers use to develop students' reading skills, how they select methods and why. The thesis begins with learning theories and previous research on the topic and an explanation of the different literacy learning methods.  The study is a qualitative study and includes ten interviews with teachers working in four different counties. The interviews have been analysed and discussed with the basis in the study's aim and research questions. The result shows that all teachers choose to mix synthetic and analytical literacy learning methods. They do this to meet each individual student at his level in the processes of literacy learning. There is not one method that suits all students, but, there are methods that are suitable for everyone. According to the interviewed teachers, it is a big difference in the achievement levels in reading in grade one. Some students only recognise the letters in their own name, some students already know all the letters of the alphabet, some read short words, and some have begun to read “easy to read” chapter-books.  Their choices are made to get varied and interesting teaching and combining different methods and approaches to be able to capture all the students. The challenge is to get everyone to feel like they are a part of the community of reading and writing in the classroom and that everyone feels like a reader and a writer. All the teachers in the survey mean that the reading and writing education should be based on the students and have a content that interests them to be fruitful for the students. / Studien syftar till att kartlägga metoder verksamma lärare använder för att utveckla elevers läsförmåga, hur de väljer metoder och varför. Uppsatsen inleds med beskrivningar av lärandeteorier och tidigare forskning om ämnet samt en redogörelse av olika läsinlärningsmetoder. Undersökningen är en kvalitativ studie och omfattar tio intervjuer med verksamma lärare från fyra olika kommuner. Intervjuerna har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga lärare väljer att blanda syntetiska och analytiska läsinlärningsmetoder, detta gör de för att kunna möta varje enskild elev på dennes nivå i läsinlärningprocessen. Det finns inte en metod som passar alla elever däremot finns metoder som passar för varje individ. Enligt de intervjuade lärarna är det stor skillnad på kunskapsnivåerna i läsning i årskurs ett. En del elever känner bara igen bokstäverna i sitt eget namn, några elever kan alla bokstäver i alfabetet, andra läser korta ord och vissa har börjat att läsa lättlästa kapitelböcker när de börjar årskurs ett. Deras val är gjorda för att få en varierad och intressant undervisning och de kombinerar olika metoder och tillvägagångsätt för att kunna fånga upp alla elever. Utmaningen är att få alla att känna sig som en del av läs- och skrivgemenskapen i klassen och känna sig som läsare och skrivare. Alla lärare i undersökningen menar att läs- och skrivundervisningen ska utgå från eleverna och ha ett innehåll som intresserar dem för att den ska vara givande för eleverna.

Language development is a part of what pre-school teachers are supposed to teach children in pre-school and reading books, singing songs and rhyming is something that goes on although it isn’t always thought of how or why it is done. Phonological awareness, as just mentioned, is something that pre-school teachers work with on an everyday basis. The purpose of this study is to see how pre-school teachers work with the part of the phonological awareness that is called phonemic awareness. This study aims to see how pre-school teachers teach how the letters of the alphabet sounds and what words sounds like in the beginning, in the middle and at the end of words and how the children in pre-school get to learn how to use these sounds in their language development. The methodology used in this study is semistructured interviews with pre-school teachers. The results of the interviews conducted in this study show that pre-school teachers have several different ways to teach young children in the preschool about phonemic awareness. / Språkutveckling är en del av vad förskollärare ska undervisa barn i förskolan och att läsa böcker, sjunga sånger och rimma är något som hela tiden pågår, men det är inte alltid att det tänks till på hur eller varför det görs. Fonologisk medvetenhet, som just nämnts, är något som förskollärare arbetar med på vardaglig basis. Syftet med denna studie är att se hur förskollärare arbetar med den del av den fonologiska medvetenheten som kallas fonemisk medvetenhet. Denna studie syftar till att se hur förskollärare lär ut hur bokstäverna i alfabetet låter och hur ord låter i början, i mitten och i slutet av orden och hur barnen i förskolan lär sig att använda dessa ljud i sin språkutveckling. Den metod som använts i studien är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultaten av de intervjuer som genomfördes i denna studie visar att förskollärare har flera olika sätt att lära unga barn i förskolan om fonemisk medvetenhet.

I juli 2016 kom det nya kunskapskravet om att elever i slutet av årskurs 1 ska kunna läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Vi har i vår studie undersökt vilka strategier för ljudningsstrategi och helordsläsning som några olika läromedel innehåller. Syftet har varit att se vilken progression mellan strategierna som läromedlen med tillhörande lärarhandledningar följer och att se om det finns några likheter eller skillnader avseende detta. Syftet har också varit att ta reda på hur läromedelsförfattarna anser att läsundervisningen ska bedrivas i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning. Genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöktes fyra läromedel med tillhörande lärarhandledningar. Samtliga läromedel vi analyserat har enligt vår bedömning ett innehåll som innebär att användning av dem bör göra att eleverna når det nya kunskapskravet. De underliggande strategierna för ljudningsstrategi och helordsläsning i läromedlen är visuell, fonologisk, ortografisk och ordavkodning. Läromedlen liknar varandra och det finns en progression mellan strategierna, även om den ser olika ut. Det kan bero på att det inte finns ett entydigt svar på frågan vilket sätt som är bäst när det gäller att lära ut läsning. Det är tvärtom en ständigt pågående diskussion. När det gäller läromedlens uppgifter är en övervägande majoritet teoretiska men det finns även förslag på praktiska uppgifter, vilket talar för att författarna anser att det är viktigt att det teoretiska varvas med mer lekfulla praktiska övningar.

This study analyses the effects of an intervention using Wendickmodellens Intensivläsning to practice word decoding. The focus was to study if this intervention could help adult L2 learners in their decoding progress. The study also investigated whether the students´ phonological knowledge increased during the intervention. Two adult students with word decoding difficulties in Swedish were identified and selected to participate in this study. One student took part in the intervention as the intervention group, and the other one participated in ordinary classroom activities, as a control group. The intervention group received decoding practice, five days a week, 20-30 minutes each time, for a total of 20 sessions during a five week period. Both students were tested before and after the intervention. The results showed that the student participating in the intervention made progress in decoding ability in each test compared to the control student. Both students increased their phonological awareness. The conclusion of this study is that decoding practice with Wendickmodellens Intensivläsning increases decoding ability.

ABSTRACT The purpose of the current study was to compare speech samples elicited with four different methods regarding speech sound production errors. Nine Swedish-speaking children with SSD (Speech Sound Disorder) participated. A new method of speech elicitation was introduced, a narrative task using a silent short film as a prompt. Severity of involvement of the speech sound production was measured using PCC-R (Percentage of Consonants Correct-Revised), as well as a new severity metric, PSC (Percentage of Syllables Correct). Speech error patterns were also analyzed. All four methods of speech elicitation are suggested to be useful clinical tools for phonological assessment. The elicitation methods yielded similar results. However, the results indicated that a higher degree of control and phonological complexity in a task generally yield lower severity measures and more types of speech error patterns. The definition of SSD used in this study includes several clinical diagnoses used by speech and language pathologists. The participants’ results were therefore analyzed regarding clinical diagnosis. No difference was found. This first evaluation of PSC shows that it is a promising new severity metric, and that its strength lies first and foremost in the possibility to include unintelligible speech. The evaluation of the new elicitation task shows that narration of a silent short film as a prompt is promising as well. The results yielded indicate a gain in degree of control combined with a preserved high ecological validity associated with speech elicitation methods yielding conversational speech. SAMMANFATTNING Syftet med den här studien var att undersöka variation av avvikelser i språkljudsproduktionen hos nio svensktalande barn med språkljudsstörning vid fyra olika taluppgifter. En av de fyra uppgifterna innefattade en ny eliciteringsstrategi: berättande till ljudlös film. Grad av avvikelse undersöktes genom beräkning av PCC-R (Percentage of Consonants Correct-Revised), samt ett nytt mått, PSC (Percentage of Syllables Correct). Även avvikelsetyper undersöktes. Resultatet tyder på att samtliga undersökta taluppgifter kan vara användbara kliniska verktyg. Även om ingen skillnad kunde påvisas mellan deltagarnas grad av avvikelse vid de fyra taluppgifterna, sågs en tendens till att en hög styrningsgrad och fonologisk komplexitet av målorden ger upphov till en lägre träffsäkerhet i språkljudsproduktionen och ökar antalet olika avvikelsetyper som förekommer. Definitionen av språkljudsstörning inkluderar olika logopediska diagnoser. I denna studie kunde barnens diagnostillhörighet inte förklara variationer i resultaten. Den första utvärderingen av PSC visar att det är ett lovande nytt mått på träffsäkerhet i språkljudsproduktionen, och att dess styrka framför allt ligger i möjligheten att inkludera oförståeligt tal. Även denna första utvärdering av den nya eliciteringsmetoden berättande till ljudlös film är lovande. Resultaten tyder på en högre styrningsgrad samtidigt som den ekologiska validiteten i sammanhängande tal till stor del bibehållits.