I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommun undersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka huruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i sexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1 administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning av psykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling med UMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på en fördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten i denna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligt Bornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling vara skoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.

The purpose of this study is to investigate students who struggle with their reading, from pre-school to first grade with the help of Bornholm test (it is important to know that the students have not been diagnosed, it may be due to early reading). The ambition is to know about and how the difficulties develop and how they perform on a new Bornholm test and a hearing comprehension test. The study is a follow-up and in-depth study of hearing comprehension and phonological awareness among students struggling with their reading. In order to fulfill the purpose, the following questions have been formulated: What parts of the Bornholm test showed the students difficulties? How does the result look after a new test is done to the same students in first grade? How do the same students perform on a hearing comprehension test? The results showed that these students had problems in four areas: to determine how many sounds a word consists of, to determine which word is the longest and phonem-graphem correspondence as well as understanding rimes. After six months, a new test was done that showed that eight out of ten students showed phonological development while two out of ten students still had difficulties. The hearing comprehension test performed by the students showed that the two students who still experienced difficulties with phonological development also had difficulties in replying the text in the correct order and finding their own statements. The students that showed a phonological development also performed well on the hearing comprehension test.

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

Att vara läs- och skrivkunnig är ett grundläggande mål i skolan och läraren ska se till att alla elever når målet. Elever med dyslexi har det relativt svårare att nå målen i läsning och skrivande som skolan ställer vilket kräver anpassning av undervisningen. Syftet med följande litteraturstudie är att undersöka hur litteratur och medier kan användas för att stödja elever med dyslexi i deras läs- och skrivinlärning. Våra frågeställningar är ”vilket förhållningssätt har läraren till elever med dyslexi?” och ”på vilka sätt kan litteraturarbete genom olika medier användas för att underlätta läs- och skrivinlärningen för elever med dyslexi?”. För att få svar på våra frågeställningar har vi läst och analyserat artiklar och doktorsavhandlingar rörande ämnen som är relaterade till syftet och frågeställningarna. Exempel på ämnen som vi eftersökte var dyslexi som diagnos, hur diagnosen påverkar eleverna i undervisningen, läsaktiviteter i klassrummet samt olika medier och hur dessa kan användas av elever. Resultatet visade att en tidig upptäckt av diagnosen är viktig, eftersom en handlingsplan för eleven i fråga kan sättas in. För läsinlärningen är den fonologiska medvetenheten av stor betydelse, därför bör läraren ha goda ämneskunskaper i detta. Aktiviteter som är kopplade till läsning är viktiga för elevernas egna syn på läsning. Genom att läsa forskning om ämnet kom vi fram till att även användning av medier underlättar läsinlärningen. Exempel på dessa är ljudböcker och olika former av datorstöd.

Dyslektiker har en fallenhet för att tänka visuellt istället för att tänka alfabetiskt. Genom att ha detta i åtanke kan en lärare använda sig av estetiska ämnen för att underlätta för en dyslektikers läs- och skrivinlärning. Musik hjälper elever med deras språkförståelse, fonologiska medvetenhet och läsinlärning. Bild hjälper elever med dyslexi att uttrycka sig, att se alfabetet som symboler eller bilder och att kunna rita eller måla sina inferenser. Drama hjälper dyslektiska elever med deras självförtroende, självkänsla och självbild samt förstärker motivationen och en dyslektisk elevs läsförståelse. Dessa tre estetiska ämnen ska inte ersätta de strategier och metoder som redan finns, utan de ska enbart komplettera där dessa metoder och strategier inte räcker till.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare ser på lässvårigheters påverkan på matematikinlärningen i årskurserna 4–6. Metodvalet är inom det didaktiska forskningsområdet, arbetet består av en litteraturbakgrund, observationer och intervjuer med sex verksamma lärare och en specialpedagog för att undersöka deras syn på hur lässvårigheter kan påverka matematikinlärningen.   Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter. Det som framkommer i arbetet är att det finns bakomliggande faktorer som påverkar läsinlärningen och matematikinlärningen. Det är flera delar som påverkar inlärningen, en del är den som är kopplad till de språkliga inlärningsförmågorna, som är en bristande fonologisk förmåga, läsförståelsen och ett svagt arbetsminne. När eleven har svårt med dessa faktorer påverkar det även möjligheten till inlärning i matematik. Förutom de här svårigheterna visar resultatet att de emotionella känslorna påverkar elevers förmåga att prestera. En av de emotionella känslorna som påverkar eleven är motivation och intresse för de som ska läras, om det inte finns motivation och intresse sker ingen inlärning. Det som forskare och lärare är absolut överens om är att ett dåligt självförtroende är det som påverkar eleven mest vid inlärningen. Ett dåligt självförtroende kan leda till blockeringar inte bara för läsinlärningen utan för övriga ämnen i skolan så som matematik.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur sju legitimerade lärare i årskurs 1-3 upplever övergången mellan undervisningen i fonologisk medvetenhetsinlärning och läsförståelseinlärning. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens slutsats är att lärares medvetenhet om ett undervisningsmaterial spelar stor roll i arbetet med övergången. Med god medvetenhet om ett undervisningsmaterial kan glappet överbryggas.

Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsinlärning och vilka eventuella konsekvenser har det för undervisningen? Syftet med denna kunskapsöversikt är att ge en överblick över kunskapsläget inom läsinlärning för barn med särskilt fokus på motverkandet av skillnader utifrån kön. I denna kunskapsöversikt söker vi därför svaren på frågorna: Vilka faktorer förs fram av forskning som kan förklara pojkar och flickors skillnader i läsinlärning? Hur kan denna kunskap användas för att motverka skillnaderna?   Vi har sökt material genom databassökningar och bearbetat de texter vi valt genom en tematisk metod. Det texter vi valde ut sållades fram genom att läsa abstract i databaserna för att hitta en bred översikt av kunskapsläget.   I kunskapsöversikten framkommer att motivation som läsare, fonologisk förmåga, arbetsmetoder och strategier i undervisningen samt förebilder i rollen som läsare är faktorer som påverkar läsinlärningen där det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det framkommer även att det finns motstrategier för att minska skillnaderna. En sådan strategi är att arbeta med vissa metoder för läsinlärning och att ha ett könsneutralt förhållningssätt i hur man förmedlar attityder i relation till läsning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver sin undervisning om elevers läsinlärning i relation till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet. Studiens teoretiska utgångspunkt placeras i det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex verksamma F-3 lärare. Läroplanen fastställer att läs- och skrivundervisningen i årskurs 1–3 ska bearbeta sambandet mellan ljud och bokstav. Läsinlärning har under en lång tidsperiod varit ett kontroversiellt ämne i debatter. Det har diskuterats om elever behöver förstå sammankopplingen mellan ljud och bokstav eller endast behöver lagra ord visuellt i minnet och på så vis bli läskunniga. Tidigare forskning visar att fonologisk medvetenhet är en viktig förutsättning för läsinlärning och senare läsförmåga. Att vara medveten om att ord består av ett antal bokstäver som företräds av ett särskilt språkljud är en stark faktor för god läsinlärning. Elever som inte besitter dessa färdigheter löper större risk för att erhålla läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att lärarna betraktar fonologisk medvetenhet som en grundläggande tillgång för en lyckad läsinlärning samt för att förhindra läs- och skrivsvårigheter. Av resultatet framgår det även att undervisningen inrymmer språklekar, bokstavsinlärning samt olika sorters bokläsning för att bidra till att utveckla elevers fonologiska medvetenhet och läskunnighet. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie var att undersöka Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och dess uppbyggnad. För att kunna undersöka hur Hitta språket är uppbyggt har vi genomfört eninnehållsanalys med utgångspunkt i de syntetiska och analytiska synsätten på språkutveckling. Vi har undersökt vilka tal-, läs- och skrivutvecklande aktiviteter som framkommer i materialet samt hur de båda synsätten synliggörs. Vi har noggrant studerat materialet och valt ut vissa så kallade nyckelbegrepp från respektive synsätt, vilka har fungerat som verktyg för analysen. Resultatet visar att både det analytiska och syntetiska synsättet kommer till uttryck i Hitta språket på olika sätt i respektive aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>