SammandragSyftet med detta examensarbete är att utforska hur lärare utformar och legitimerar sinundervisning med skrivträningen. Detta vill vi göra genom att lyfta bådelärarperspektivet och elevperspektivet. Vi anser att detta är ett viktigt område eftersomlärare måste vara medvetna om hur deras arbetsmetoder påverkar elevernas lärande.I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna observation,uppföljningssamtal och intervju. Vi observerade två lärare och deras klasser i år 2 isvenskämnet. I anslutning till observationerna genomförde vi uppföljningssamtal medlärarna. Intervjuer med lärare och elever gjordes enskilt där vi utgick från frågeområden.Resultatet av empirin visade att lärarna använde sig av olika metoder i skrivträningen. Vikunde urskilja två olika modeller som vi kopplar till begreppen formalisering ochfunktionalisering. I uppsatsen behandlar vi dessa två begrepp till ämneskonceptionernasvenska som ett färdighetsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Vikommer vidare att beskriva elevernas synpunkter på skrivträningen samt lärarnasmetoder och syften med dessa. I resultat- och analysdelen har vi sammanställtundersökningsresultatet med teoretisk tolkning. Vi har fördjupat oss i lärarnasarbetsmetoder och förankrat dem i teorier. I diskussionen utgår vi från vårafrågeställningar och lyfter likheter och skillnader mellan lärarnas arbetsmetoder.Slutsatsen av vår undersökning är att lärarna använder sig av olika skrivträningsmetoderdär individperspektivet framhävs på olika sätt. Slutsatsen av elevernas synpunkter är attde efterfrågar ett större inflytande i sin skrivträning. Vi drar slutsatsen att enfunktionaliserad skrivträning både gynnar elever och lärare.

The purpose of this thesis is to highlight how tacit and silenced knowledge appear in various contexts in the nuclear power industry.  Attention is paid primarily to the dilemma that the instructor is faced in the teaching of courses and programs of theoretical and practical nature. Organization and leadership are considered to be important parameters in the education context as well.   The method used is called “the dialogue seminar method”. The empirical material has its foundation in the examples that originates from the dialogue seminar sessions in the masters programme, as well as from previous dialogue seminar series at KSU. From a linguistic perspective, some parts of the text have gone the whole hog out in order to create a greater depth in what is written. Some call it poetry.   The thesis considers that tacit knowledge takes a long time to achieve, but it can be lost quickly.  It also describes various dilemmas associated with knowledge and learning, from both the instructor and the student's perspective. The thesis demonstrates the importance of the three knowledges, namely propositional, procedural and personal knowledge. These three types of knowledges can not be separated. For example, if procedural knowledge is reduced to a minimum, it will affect the other two as well.   Since the aim is to highlight training in the nuclear power industry, the primary goal has not been to achieve any specific results. But what emerges is the importance of an organization or leadership which does not restrict the individual, but affirms thirst for knowledge and desire to do good work. Furthermore, it is needed to create opportunities for “on the job training” and in the continuation of self-development. The thesis also shows the importance of welcoming new employees in a good way as well as how knowledge from a colleague who will retire or quit is conveyed to another employee.   In the nuclear power industry, "operational excellence" refers as something to strive for. But what it means or how it affects instructor’s practice is not defined yet. Excellence can be seen as something that comes from within oneself and cannot come from outside and in. / Syftet med den här uppsatsen är att lyfta upp tyst och tystad kunskap och hur den ter sig i olika sammanhang i kärnkraftsbranschen. I första hand ägnas uppsatsen åt de dilemman som instruktören står inför vid genomförande av kurser och utbildningar av teoretisk och praktisk karaktär. Även organisation och ledarskap beaktas som viktiga parametrar i sammanhanget utbildning. Uppsatsen syftar inte till att ge några entydiga svar och gör inte heller anspråk på att komma med lösningar. I de resonemang som förs kommer emellertid svar och lösningar att beröras. Den metod som använts kallas för dialogseminariemetoden och den har tillämpats fullt ut genom de exempel som används. Det empiriska materialet bottnar i de exemplen som har sitt ursprung från de dialogseminarietillfällen som föregått uppsatsskrivandet i masterutbildningen samt från tidigare dialogseminarieserier. Sett ur ett språkligt perspektiv har svängarna tagits ut en del med syfte att skapa ett större djup i det som skrivs. En del kallar det för poesi. Då uppsatsen i första hand betraktar tyst kunskap kommer det fram att den tar lång tid att erövra, men kan förloras snabbt. Uppsatsen beskriver olika dilemman som hänger ihop med kunskap och kunskapsinhämtning både ur instruktörens samt kursdeltagarens perspektiv. Uppsatsen visar vikten av att de trekunskapstyperna påstående-, färdighets- och förtrogenhetskunskap inte glider ifrån varandra. Om till exempel förtrogenhetskunskapen reduceras till ett minimum kommer det att påverka de andra två kunskapstyperna också.  Då syftet är ett belysa utbildning i kärnkraftsbranschen har målet inte varit primärt att nå några resultat. Men det som framkommer är vikten av att en organisation eller ledarskap inte begränsar individen utan bejakar kunskapstörst och viljan att göra ett bra arbete. Därtill kommer att skapa förutsättningar för verkspraktik och fortsatt egen utveckling. Uppsatsen visar också på vikten av att ta emot nyanställda på ett bra sätt såväl som hur kunskap förmedlas från en kollega som kommer att gå i pension. I branschen nämns "Operational excellence" som något att sträva efter. Men vad det innebär eller hur det påverkar instruktörernas praxis går inte att läsa ut än. Excellence kan ses som något som kommer inifrån en själv och kan inte komma utifrån och in.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasielärare kan förhålla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfällen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika många gymnasielärare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utsträckning och att pedagogerna väljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. Lärarna motiverade grammatikundervisningen utifrån lydelsen ”språkets bruk och byggnad” i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara språkutvecklande. Slutsatsen visar att tre av gymnasielärarna integrerar grammatik i den ordinarie undervisningen dock i varierande grad. Vidare kom vi fram till att det finns fyra sätt att integrera grammatik i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram. Vi har dragit slutsatsen att det som ligger bakom lärares attityd till tematisk undervisning är hur denna definierar begreppet, huruvida deras undervisning är form- faktaorienterad, skolans organisation och tradition samt lärarens tidigare erfarenheter av tematisk undervisning. Efter observationen kunde vi även dra slutsatsen att en lärare med positiv attityd till tematisk undervisning inte behöver arbeta mer tematiskt än en lärare med mindre positiv attityd.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola. Pedagogernas uppfattning av sin undervisning visade på en stor diskrepans mellan upplevd och faktisk undervisning. Skillnaden mellan de båda pedagogiska inriktningarna visade sig snarare bero på pedagogens egen praxisteori än den specifika pedagogiska inriktningen. Av vår undersökning drar vi slutsatsen att det finns ett stort behov av att lyfta fram ämnesdidaktiska aspekter och teoretiskt argumentera och reflektera kring såväl innehåll, metod som mål med undervisningen. / The aim of this diploma work is to examine the didactic behind rhetoric and practice in the teaching of multicultural children groups in elementary school. The questions we have asked the teachers were about the didactic issues What?, How? and Why? they formulate their teaching the way they do, and how it appears in the practical teaching in multilingual children groups. The survey was implemented on two multicultural schools with different pedagogical directions. The empirical material was collected through observations and interviews into two days on each school. The informant’s sights on their teaching expressed a big discrepancy between experienced and actual teaching. The differences of the pedagogical directions uttered it self clearly to depend on the teacher’s own practice theory more than the specific pedagogical direction. Upon our survey, we come to see the conclusion that there is a big need to raise the didactic aspects and theoretically argument to reflect around, as well as content, method and meaning with our teaching.

Syftet med studien är att undersöka vilka ämneskonceptioner som dominerar modersmålsundervisningen i grundskolans tidigare år i Peru, samt jämföra dessa med svenska förhållanden och forskning. Vidare syftar studien till att analysera varför dessa ämneskonceptioner dominerar, samt vilka slutsatser som kan dras med hänsyn till dessa ämneskonceptioners resultat. Metoden är kvalitativa intervjuer med tre lärare på en kommunal skola i Cajamarca, Peru, samt klassrumsobservationer vid tre tillfällen hos vardera lärare. Två intervjuer genomfördes med vardera lärare, en före observationerna och en efter att observationerna var avslutade. Undersökningens resultat visar att undervisningen på skolan huvudsakligen domineras av formaliserad undervisning med fokus på färdigheter och har även likheter med den bild av svenskundervisningen som presenteras i forskning på området. Resultatet är dock inte entydigt. Lärarna i studien visar, i olika stor utsträckning, tendenser och ambitioner att utveckla en mer varierad modersmålsundervisning, men har svårigheter att iscensätta en sådan i praktiken. Studien visar att det är av vikt att lärare får möjlighet att diskutera och reflektera över form och innehåll, samt över sin egen undervisning, för att på så sätt utmanas och i förlängningen förbättra sin undervisning. Undervisning karakteriserad av fokus på färdigheter riskerar att ge elever en begränsad syn på vad läsning och skrivning innebär.

The purpose of this study was to examine, through the areas decisions making, accountability, variation in the work tasks, the organizations routines and job descriptions, the employee’s assessment of their current organizational structure. Furthermore, the study examined if the employee’s wanted bigger opportunities for decision making and accountability, more variation in the work tasks and clearer routines and job descriptions compared to their current organizational structure. A digital questionnaire was distributed to 110 employees. 73 of the employees chose to participate. A quantitative study was used, and the descriptive data was examined. Four separate paired sample t-tests were performed for the purpose of the two problem statements. The result was non-significant within all four tests. Individual items indicated that the employees assessed the organizational structure as both flat and hierarchic.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna på Swedbank upplevt den organisationsförändring som en ny affärsmodell medfört, vad gäller att förstärka personalens motivation. Affärsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet och stärka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde på kontoret. Detta blir intressant att undersöka då det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetens och samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affärsmodell. Vi utgår från ett explorativt tillvägagångssätt där vi, för att besvara vårt syfte, har utfört semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre lokala bankkontor i Uppsala. Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkänsla, berikande arbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragit slutsatsen att det även behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för att individen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsställande.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.