Advances in coronary Computed Tomography Angiography (CTA) have resulted in a boost in the use of this new technique in recent years, creating a challenge for radiologists due to the increasing number of exams and the large amount of data for each patient. The main goal of this study was to develop a computer tool to facilitate coronary CTA analysis by combining knowledge of medicine and image processing, and to evaluate the performance in clinical settings. Firstly, a competing fuzzy connectedness tree algorithm was developed to segment the coronary arteries and extract centerlines for each branch. The new algorithm, which is an extension of the “virtual contrast injection” (VC) method, preserves the low-density soft tissue around the artery, and thus reduces the possibility of introducing false positive stenoses during segmentation. Visually reasonable results were obtained in clinical cases. Secondly, this algorithm was implemented in open source software in which multiple visualization techniques were integrated into an intuitive user interface to facilitate user interaction and provide good over­views of the processing results. An automatic seeding method was introduced into the interactive segmentation workflow to eliminate the requirement of user initialization during post-processing. In 42 clinical cases, all main arteries and more than 85% of visible branches were identified, and testing the centerline extraction in a reference database gave results in good agreement with the gold standard. Thirdly, the diagnostic accuracy of coronary CTA using the segmented 3D data from the VC method was evaluated on 30 clinical coronary CTA datasets and compared with the conventional reading method and a different 3D reading method, region growing (RG), from a commercial software. As a reference method, catheter angiography was used. The percentage of evaluable arteries, accuracy and negative predictive value (NPV) for detecting stenosis were, respectively, 86%, 74% and 93% for the conventional method, 83%, 71% and 92% for VC, and 64%, 56% and 93% for RG. Accuracy was significantly lower for the RG method than for the other two methods (p<0.01), whereas there was no significant difference in accuracy between the VC method and the conventional method (p = 0.22). Furthermore, we developed a fast, level set-based algorithm for vessel segmentation, which is 10-20 times faster than the conventional methods without losing segmentation accuracy. It enables quantitative stenosis analysis at interactive speed. In conclusion, the presented software provides fast and automatic coron­ary artery segmentation and visualization. The NPV of using only segmented 3D data is as good as using conventional 2D viewing techniques, which suggests a potential of using them as an initial step, with access to 2D reviewing techniques for suspected lesions and cases with heavy calcification. Combining the 3D visualization of segmentation data with the clinical workflow could shorten reading time.

Vaccination är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sjukvården. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem års ålder. Barn i förskoleåldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvåra vaccination. Tidigare studier beskriver svårigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns däremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka. Studien utgick från kritisk incident teknik (CIT). Datainsamlingen utfördes i ett landsting i södra Sverige där elva BHV-sköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Etiska överväganden gjordes utifrån gällande riktlinjer. I resultatet framkom ett huvudområde avseende BHV-sköterskans erfarenheter, BHV-sköterskans observationer vid vaccination. Två huvudområden framkom angående BHV-sköterskans agerande: BHVsköterskan främjar vaccination och BHV-sköterskan beslutar kring genomförande av vaccination. Slutsatser och implikationer visar att interaktion mellan förskolebarn, föräldrar och BHV-sköterskan är viktigt och leder till en delaktighet och positiva erfarenheter av vaccination. Förslag på praktiskt agerande framkommer vilket kan främja och underlätta vaccination av förskolebarn. / Vaccination is one of the most cost-effective actions in health care. The program for vaccination in Sweden includes ten diseases and the fifth dose is given when children are five years old. Preschoolers are in a development stage that makes vaccination more difficult. Studies describe the difficulties nurses experience in relation to vaccination of children; lack of knowledge is experienced about procedures to handle the situations. The aim of the study was to describe critical incidents by the Primary Child Health Care (PCHC) nurse’s descriptions and actions during vaccination of preschoolers who resist vaccination. Critical Incident Technique was used during the study. Data collection was made in a county council in the south of Sweden. Eleven PCHC nurses were interviewed. The interviews were transcribed and analysed. Ethical considerations based on current guidelines were made. Results revealed one main area about PCHC nurse’s descriptions: The PCHC nurses observations at vaccination. Two main areas were revealed about PCHC nurse’s actions: The PCHC nurse promotes vaccinations and the PCHC nurse makes a decision about implementation of the vaccinations. Conclusions clarify the importance of interaction between preschoolers, parents and the PCHC nurses leading to participation and positive experiences of vaccination. Suggestions for practical action reveal to promote and facilitate vaccination of preschooler.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning. Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet. Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet. De diskuterade tekniker att använda i klassrummet t ex för att aktivera alla elever, att hjälpa elever att fokusera på rätt saker, tydlighet, feedback (formativa strategier). De diskuterade även begrepp inom NO, språkets betydelse, vikten av att variera undervisningen beroende på kontext samt läraruppdragets komplexitet. Handledaren hade en viktig roll att leda de ämnesdidaktiska diskussionerna och modellen bidrog till att aktiviteter genomfördes i klassrummet mellan träffarna. Kontinuerlig kompetensutveckling kan bedrivas på många sätt varav kollegialt lärande är ett sätt. Engagemang och variation är viktiga komponenter i all kompetensutveckling. Jag har identifierat olika hinder för kollegialt lärande bl a brist på tid och bristande kontinuitet. Lärarna i studien önskar fler möjligheter till diskussion och reflektion kring sin praktik och aktuell forskning. Min undersökning visar även att skolan är komplex och att fältet mellan forskning och beprövad erfarenhet också är komplext.

No description available.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel. Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt. Det är deltagarnas, lärarnas, livserfarenhet från hans/ hennes klassrum och möte med invandrarelever som står primärt i fokus. Det är också utifrån detta perspektiv som relevant tidigare forskning och litteratur belyses i detta arbete. Uppsatsens ansats och metod bygger på deltagarbaserad forskning/ aktionsforskning, forskningscirkeln och en livsberättelsemetod. I resultatet redovisas de innehållsliga resultaten likaväl som forskningscirkelns deltagares, både jag som forskare/ projektledare och lärarnas, engagemang och betydelse i forskningsprocessen. Slutligen följs arbetet upp av en diskussion och analys i ett diskussionskapitel. Här diskuteras också hur arbetet kan fortsätta.

Mange kreftpasienter ønsker å få omsorg i sitt eget hjem den siste perioden i livet. Pårørende har en nøkkelrolle i omsorgen for sin nærmeste. Samfunnet har et ansvar for å tilby helsetjenester for å gjøre dette mulig. Hensikten med studien er å få innsikt i pårørendes opplevelse av hvordan deres nærmeste fikk lindret sin lidelse av helsepersonell ved pleie og behandling i hjemmet. Gjennom deres perspektiv og erfaring søker man å få kunnskap om hvordan forholdene kan legges til rette for å gi best mulig omsorg til pasient og pårørende den siste tiden. Et kvalitativ design har blitt brukt for å beskrive og analysere pårørendes opplevelser. I denne studien har en Grounded theory tillempet metode blitt benyttet. Datainnsamlingen skjedde ved dybdeintervju som i hovedsak ble gjort i hjemmet. Alle familiene var blitt fulgt opp av offentlig helsetjeneste. De åtte pårørende ble intervjuet 2-11 måneder etter at den syke døde. De hadde hatt langvarige relasjoner som hadde vart fra 12-77 år . Analysen viser at det er mange områder som oppfattes som lidelse hos den alvorlig syke hjemmeboende kreftpasienten den siste tiden. Også for pårørende byr denne tiden på svært mange utfordringer av fysisk, psykisk, sosial og åndelig/eksistensiell art. Kjernekategorien ”En streben mot å gjenopprette hverdagslivets rytme og å mestre endring” beskriver at pasient og pårørende ønsker stabilitet og å leve så normalt som mulig. Dernest er strategien å mestre endringene som sykdommen fører til når den syke ikke kan opprettholde funksjons- og aktivitetsnivå. Pårørende har lite erfaring fra denne type omsorg og den som er syk har behov for kompetent hjelp til ”den kompliserte omsorgen”. Tilpasning og omsorg må bygge på det livet familiene har levd, slik at de kan mestre endringene ut fra egne ønsker, ressurser og muligheter. Til tross for at de pårørende synes sykdoms-perioden hjemme hadde vært krevende, angret ingen på at de hadde tatt på seg omsorgsoppgaven. Konklusjon: Omsorg til alvorlig syke og døende med kreft krever en stor innsats fra pårørende og helsepersonell for å møte utfordringene i hjemmet. Helsepersonell må møte endringene med tiltak som fremmer en mest mulig normal situasjon for den syke og familien, og hjelpe dem til å mestre endringene i livet / Many cancer patients prefer to be cared for at home the last period of their lives. The next-of kin has a key role in the care for their loved ones. The society has a responsibility to organise health care services to make this possible. The aim of the study is to explore the next of kin experiences in how their loved ones’ illness and suffering were met by professional health care workers in their home. Further through the relatives’ perspective and experiences to get knowledge about how the care for the ill person and the family should be performed to meet their needs in the terminal phase. A qualitative approach has been performed. The study was based upon principles of Grounded Theory. Data were collected by in-depth interviews, mainly performed in the deceased's home. Eight persons were interviewed. They had had close relationships lasting 12 to 77 years. The findings show that the seriously ill home living cancer patient considers many fields as sufferings in the last period of his life. Also for the next-of-kin there are many challenges of physical, social and spiritual/existential nature. The core category ”A strive towards restoration of every days rhythm and to cope with changes” describes that both the patient and the next-of-kin wants stability and to live as normal as possible. Secondly, the strategy is to manage the changes the illness leads to when the patients no longer can obtain their functional level and activities. The next-of-kin has little experience in this type of care, and the ill person has a need for professional assistance with “the complicated care”. Adjustments and care must be built upon the life the families have lived, in order to help them to cope with the changes in the perspective of their own wishes, resources and possibilities. Even though all of the next of kin felt it had been a challenging task, none of them regretted that they had decided to take care of their loved ones at home. Conclusion: Homecare for seriously ill and dying patients with cancer requires a great effort from the next-of-kin and the health personnel in order to meet the challenges in the home. The health personnel must meet the changes with strategies to promote a situation as normal as possible for the patient and the family, and help them to cope with the changes in life. / <p>ISBN 91-7997-137-7</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som var viktigast i valet av instrument för musiklärarstudenter. Studien letar också efter samband mellan faktorer och olika instrumentval. Tidigare forskning lyfter fram en mängd olika faktorer som spelar roll vid valet av musikinstrument. Instrumentets klang och föräldrars stöd utmärker sig som viktigast. Forskningen visar också att det finns tydliga könsskillnader i valet av instrument. Studiens syfte undersöks genom en enkät. Enkäten kartlägger bakgrundsfaktorer som kön, ålder, föräldrars uppmuntran, musicerande i omgivningen, musiklyssning och socioekonomisk status i samband med instrumentvalet. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning kring viktiga faktorer i instrumentvalet. Testerna av sambanden mellan faktorerna var i många fall inte signifikativa, vilket gör att flera samband inte kan säkerställas. Familj, ålder vid instrumentvalet och kön var bakgrundsfaktorer som visade sig vara påverkande i valet. Avslutningsvis diskuteras tidigare forskning i förhållande till resultatet. Här förs en diskussion kring de mönster som resultatet visat och komplexiteten av att kartlägga vilka faktorer som är påverkande i valet av instrument. / The purpose of this study is to investigate which factors are the most important in the choice of instrument for future music teachers. The study also investigates the interconnections between different factors and their influence on choice of instrument. Previous research highlights a wide range of factors that play a role in the selection of musical instruments, among which the sound of the instrument and parental support are considered to be the most significant. The research also shows that there are clear gender differences as regards the choice of instrument. The research questions considered is examined through a survey. Background factors such as gender, age, parental encouragement, exposure to music making, music listening and socioeconomic status are considered in relation to the instrument selection. The results partly confirm previous research on which are the key factors in the choice of instrument. The interconnection between the factors and choices were in many cases not statistically significant, which means that such conclusions cannot be drawn. The background factors found to be most significant were family, age at which the choice was made and gender. In the discussion section, previous research is compared and contrasted in relation to these results. A discussion on trends in the results and the difficulty in establishing which factors influence the choice of instruments concludes the study.

Bakgrund:Patienten som besöker akutmottagningen idag möts av vårdpersonal som ska ta hand om ett ökande antal patienter med svårare och mer komplexa vårdbehov. Studier visar att det skapar trygghet för patienten att själv få delge sina tankar om sitt hälsotillstånd, bli tagen på allvar och lyssnad på. Patientens berättelse har inte varit i fokus då personalen värderar vitala parametrar högre, tycker det syns om patienten mår dåligt och menar att patientberättelsen kan ta lång tid. Samtidigt visar forskning att personcentrerad vård, med den inledande patientberättelsen, har positiva effekter både för patienten och personalen samt ger minskade vårdkostnader. Syfte:Beskriva patientens upplevelse av att lämna sin patientberättelse på akutmottagning och vad som bidrog till upplevelsen. Metod:Semistrukturerade intervjuer med 20 patienter på två akutmottagningar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Patienten hade både positiva och negativa upplevelser av att lämna sin berättelse. Studiens resultat delades in i tre kategorier av upplevelser. Den första kategorin beskriver upplevelser som påverkades av både den fysiska och psykosociala miljön. Den andra kategorin handlar om personalens påverkan av upplevelsen genom att ge plats, skapa bekvämlighet och visa närvaro i samtalet. Den tredje kategorin beskriver patientens egenskaper som påverkade upplevelsen. Förslag på åtgärder som kan förbättra patientens upplevelse framkom. Slutsats:Personalens beteende och miljön hade stor betydelse för patientens upplevelse av att lämna sin patientberättelse på akutmottagning, men även patientens personliga egenskaper behöver beaktas. Att förstå och göra sig förstådd, känna sig trygg, bekväm, delaktig och bli lyssnad på i en lugn ostörd miljö var viktigt för patienten. Detta var möjligt genom anpassningar i personalens beteenden och miljön. Kunskapen bör användas till att utveckla vården mot att ge goda förutsättningar för patienten att lämna den viktiga berättelsen. Resultatet kan på så sätt användas för att förbättra patientens upplevelse på akutmottagningen genom en mer personcentrerad vård. / Background:The patient visiting the Emergency Department today are met by staff who care for an increasing number of patients, with more difficult and more complex care needs. Studies show that the patient feel safer in their care when they have an opportunity to share their thoughts about their state of health and feel taken seriously and listened to. The patient's narrative has not been in focus since the staff prioritizes ​​vital signs, considers the patient's illness to be obvious and believes that listening to the patient's narrative may take a long time. At the same time, research shows that person-centered care, including an initial patient narrative, has positive effects for the patient, the staff and the reduction of healthcare costs. Aim:Describe the patient's experience of reporting the patient narrative at the emergency department, and what contributed to the experience. Method:Semi-structured interviews with 20 patients at two emergency departments were analyzed with qualitative content analysis. Results:The patient had both positive and negative experiences from expressing their patient narrative. The study results are divided into three categories.The first category describes that the experience was influenced by the physical and psychosocial environment. The second category concerns how the staff influenced the experience by providing space, creating comfort and being present in the conversation. The third category describes that the experience was influenced by the patient's personal characteristics. Suggestions for arrangements that improve the patient’s experience have been achieved. Conclusion:The person's behavior and environment were of great importance to the patient's experience of expressing their patient narrative at the Emergency Department, but also the patient's personal characteristics need to be considered. To understand and make yourself understood, feel safe, comfortable, participated and be listened to in a calm undisturbed environment was important to the patient. This was possible through adjustments in staff behavior and the environment. Knowledge should be used to develop health care to provide good conditions for the patient to report the important narrative. Therefore, the results can be used to improve the patient’s experience in the Emergency Department through more person-centered care.

Det senaste decenniet har inneburit mycket kraftiga anslagsreduceringar till forskning och utveckling på försvarsområdet. Jämfört med för tio år sedan återstår nu endast omkring en tredjedel av dessa medel. Samtidigt sker en snabb militärteknisk utveckling och säkerhetspolitiska förändringar som ställer ökade krav på det nationella försvarets operativa effekt mot en högteknologisk motståndare. Parallellt med dessa utmaningar på försvarsområdet har åren efter kalla kriget i det omgivande samhället inneburit en påtaglig utveckling och förändring. Ökad globalisering, snabb teknikutveckling och framväxt av ett kunskaps- och informationssamhälle. Där bibehållen eller ökad konkurrensförmåga förutsätter ständig utveckling, inte minst av strategierna och metoderna för innovation. Denna uppsats syftar till att kritiskt granska och förstå försvarsområdets modell för innovation och teknikutveckling och undersöka möjliga bidrag till att, med begränsade resurser och utifrån svenska förhållanden – utveckla innovativa militära förmågor. Utvecklingsområden hämtas ur visioner för hur innovationssystemet bör organiseras samt kvalitativa djupintervjuer som ökar förståelsen för civila och militära innovationsprocesser. Som resultat presenteras en samling teorier och centrala begrepp, samt rekommendationer på inslag i en framtida modell för innovation och förmågeutveckling organiserade i fem områden: upphandlingsstrategi, kunskap och nätverk, styrkeområden, nya arbetsmetoder och nyckelkompetens. Sammanfattningsvis indikerar resultaten av denna studie en orealiserad potential för ökad innovationseffektivitet i den svenska försvarssektorn. / The last decade the Swedish defense sector has seen drastic cuts in research and development. Compared with ten years ago, only about one third of these funds remains. At the same time, rapid military technology development and security policy changes directly affect demands on the national defense's operational capability. In parallel with this, there is strong development and change in the surrounding society, rapid technological development and emergence of a knowledge and information society. Competitiveness in this environment requires continuous development, and refinement of the strategies and methods of innovation. This paper aims to critically examine and generate insight into the defense area's model and identify possible contributions to a future model for  developing innovative military capabilities. These findings are derived from qualitative deep interviews and visions on how the innovation system should be organized. Findings are presented as a collection of theories and key concepts, as well as recommendations on elements relevant to increased efficacy in a future model. These are organized in five main areas:  procurement strategy, knowledge and network, strength areas, new working methods and key competencies. In conclusion, the results of this study indicate an unrealized potential for increased innovation efficiency in the Swedish defense sector.