Utifrån min egen skolgång och känslan av att musikskapande aktiviteter bortprioriterats för att skapa utrymme för sådana moment som ger ”mest kunskap” har jag med denna studie valt att undersöka just användandet av musikskapande aktiviteter i grundskolans musikundervisning. Den tidigare forskning som lyfts fram visar att kreativa arbetssätt och skapande aktiviteter främjar elevers musikaliska kunskaper och sociala färdigheter. Trots detta visar statliga utvärderingar av musikämnet att musikskapande aktiviteter är eftersatt på många skolor i landet samt att musiklärare saknar självförtroende och kompetens att undervisa i momentet. Genom en webbenkät som datainsamlingsmetod syftar föreliggande studie till att studera musiklärares arbete med musikskapande aktiviteter. Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet berör musiklärares definition av musikskapande aktiviteter, attityd till och prioritering av momentet samt eventuella samband mellan olika faktorer och användandet av musikskapande aktiviteter i undervisning. Metodmässigt tar studien en medelväg och med avstamp i ett explorativt perspektiv kan studien anses ha sin grund i den kvantitativa ansatsen tillsammans med vissa kvalitativa tolkande inslag. Resultatet av studien visar att de medverkande informanterna har en övervägande positiv attityd till musikskapande aktiviteter samt enligt sin egen uppfattning prioriterar momentet i relativt hög grad i sin undervisning. Musikskapande som komposition, musikskapande som digital produktion och musikskapande som gestaltande kommunikation är tre övergripande innebörder av begreppet musikskapande som framträder ur resultatet, dock anser många informanter att begreppet är svårdefinierat och att det snarare är ett sammanfattande begrepp för flera moment i undervisningen. Ytterligare resultat visar att faktorer som kön, yrkeserfarenhet, attityder och vilken del av landet informanten undervisar i pekar på tydliga samband i förhållande till attityd och prioritering av musikskapande aktiviteter. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens resultat och huruvida musikskapande aktiviteter bör ses som ett genomsyrande förhållningssätt i musikundervisningen snarare än ett enskilt moment. / Based on my own schooling and the feeling that music-creating activities have been de-prioritized to create space for elements of music that provides "the most knowledge", I have with this study chosen to investigate the use of music-creating activities in primary school music education. Previous research that highlights shows that creative thinking and creative activities promote students' musical knowledge and social skills. Despite this, evaluations of Swedish music education shows that music-creating activities are neglected in many schools and that music teachers lack the self-confidence and competence to teach the element. Through a web survey as a collection method of data, this essay aims to study music teachers’ usage of music-creating activities in their practice. The research questions that form the basis of the study concern music teachers' definition of music-creating activities, attitudes to and inclusion of the element and possible connections between different factors. Methodologically, the study takes a middle ground and with a starting point in an exploratory perspective the study is considered to have its basis in the quantitative approach together with certain qualitative interpretive elements. The result of the study shows that the participating informants have a predominantly positive attitude towards music-creating activities as well as recurring use of it in their teaching. Music creation as composition, music creation as digital production and music creation as formative communication are three main definitions of the concept of music creation that emerges from the survey answers, however, many informants believe that the concept is difficult to define and that it is rather a summary concept for several moments in teaching. Further results show that factors such as gender, professional experience, attitude and which part of the country the informants teach point to clear connections in relation to the use of music-creating activities. Finally, there is a discussion about the results of the study and whether music-creating activities should be seen as a permeating approach in music teaching rather than an individual element.

Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal. Lärandeobjektet behandlar kvantitet inom träningsskolans ämnesområde "verklighetsuppfattning". I ett variationsteoretiskt perspektiv planerades och analyserades forskningslektionerna av mig som forskare samt pedagogerna i denna learning study. Med inspiration av en fenomenografisk ansats analyserades därefter data av pedagogernas uppfattningar av learning study som skolutvecklingsmodell för träningsskolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att learning study kan användas som skolutvecklingsmodell även i träningskolan både i resultat av interventionsstudien samt pedagogernas uppfattningar. Då det inom den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med kunskap om sambandet mellan vetenskap och praktik kan denna studie ses som användbar inom mitt yrkesområde.

Bakgrund: Människan har genom alla tider trott att händelser i världen är resultatet av en konspiration och ungefär hälften av befolkningen idag tror på minst en konspirationsteori. Mycket psykologisk forskning har gjorts för att försöka förklara vilka psykologiska aspekter som bidrar till att vi tror på dessa föreställningar, men resultatet av forskningen varierar och det är svårt att tillämpa den praktiskt. Inom forskningen har detta förklarats som en effekt av att det saknas experimentella studier på området, men än så länge har ingen sammanställning av den empiriska forskningen gjorts. Syfte: Syftet med studien var därför att sammanställa och beskriva den empiriska forskningen om psykologiska aspekters påverkan på tro på konspirationsteorier. Utöver detta besvarades även frågeställningarna: • Vilka psykologiska aspekter beskrivs i de inkluderade studierna? • Hur har konspirationsteorier mätts och vilka konspirationsteorier har undersökts i den sammanställda forskningen? Metod: För att svara på syftet och frågeställningarna har en översikt med systematisk litteratursökning, granskning och kodning använts som metod. Av 500 identifierade artiklar inkluderades 28 studier i översikten. Resultatet av översikten har presenterats genom en narrativ sammanställning. Resultat: Sammanställningen av de 28 inkluderade studierna visar att tro på konspirationsteorier sammanlagt har mätts på 33 olika sätt och mätinstrumenten huvudsakligen innehåller items om specifika konspirationsteorier. 24 av 28 studier redovisar signifikant resultat på minst en psykologisk aspekt och i den inkluderande litteraturen förekommer nästan lika många olika psykologiska aspekter som antalet inkluderade artiklar. Slutsats: Den empiriska forskningen om vilka psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier är mycket heterogen, både i hur den mäter effekten på konspirationsteorier och vad den sedan kommer fram till. Slutsatsen är därför att variationen i forskningsresultaten inte är en följd av bristen på experimentella studier, utan är istället en konsekvens av att det saknas ett gemensamt teoretiskt ramverk för hur man ska förstå och studera fenomenet. / Introduction: People have always believed that events are caused by conspiracies, and approximately half of the population today believe in at least one conspiracy theory. Much psychological research has been devoted to attempting to elucidate the psychological aspects that contribute to our belief in conspiracy theories. However, the results have been variegated and difficult to generalize. Within the field, this heterogeneity has been explained as a result of a lack of experimental studies on the subject, but hitherto no overview has been undertaken to systematically synthesize current empirical research. Aim: The aim of this study was therefore to synthesize and describe the research on the impact of psychological aspects on belief in conspiracy theories. Aside from this general aim, the study sought to answer the following questions: • Which psychological aspects are described in the included studies? • How has belief in conspiracy theories been measured and which conspiracy theories have been examined in the included literature? Method: In line with the above aim and questions, a review was conducted, which included a systematic literature search, screening, and coding. Of 500 identified records, 28 were included in the review. The results of the review were presented narratively. Results: The review of the 28 included articles show that belief in conspiracy theories in toto has been measured in 33 different ways, and that the measures in general contain items regarding specific conspiracy theories. 24 out of 28 studies report a significant effect on at least one psychological aspect. Overall, there are almost as many different psychological aspects in the reviewed literature as there are articles. Conclusion: The empirical research on which psychological aspects that affect belief in conspiracy theories is highly heterogenous, regarding both how it measures effects on conspiracy theories and what conclusions it draws. Thus, the conclusion is that the disparity within the research is not due to the lack of experimental studies; rather, it can be attributed to a lack of a common theoretical framework for conceptualizing and studying the phenomenon.

Bakgrund: Operationssjukvård är en av de äldsta specialistutbildningarna i Sverige. I operationsteamet besitter operationssjuksköterskan unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från grundutbildad sjuksköterska till specialistsjuksköterska i operationssjukvård är ett stort steg och kan bidra till stress.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssjuksköterskans upplevelser av att vara novis.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssjuksköterskor från tre olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades genom konventionell innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, Samverkan och Utveckling. Egna prestationskrav och Rädsla för misstag presenteras som underkategorier till Emotionell stress. Teamarbete, Ledarskap och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samverkan. Slutligen presenteras Introduktion & handledning och Självständighet som underkategorier till Utveckling. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna beskriver att rollen som novis är utmanande och svår, men även spännande och rolig. Introduktionens upplägg, teamarbete och kollegor är betydande för hur operationssjuksköterskor upplever sin nya roll.  Slutsats: Studien kan bidra till större förståelse för nya kollegor och även ligga till grund för förbättringsarbete avseende struktur och upplägg av introduktionsperioden på operationsenheter. Trygga operationssjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet. / Bakgrund: Kirurgisk vård är en av sveriges äldsta specialistutbildningar. I operationsteamet besitter operationssalens sjuksköterska unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från sjuksköterska till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård är ett stort steg och kan bidra till stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssalens sjuksköterskas erfarenheter av att vara nybörjare. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt tillvägagångssätt användes. Tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssalar från tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, samarbete och utveckling. Egna prestationskrav och rädsla för misstag presenteras som underkategorier till emotionell stress. Teamwork, Leadership och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samarbete. Slutligen presenteras Introduktion & Handledning och oberoende som underkategorier till Utveckling. Resultaten visar att operationssalarna beskriver att rollen som nybörjare är utmanande och svår, men också spännande och rolig. Introduktionen, lagarbetet och kollegorna är viktiga för hur operationssalar upplever sin nya roll. Slutsats: Studien kan bidra till en större förståelse för nya kollegor och ligga till grund för förbättringsarbetet kring strukturen i introduktionsperioden vid operativa enheter. Trygga operationssalar sjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet.

Bakgrund: Förlossningsskador kan leda till fysiska och psykiska besvär. Det finns brister och stora variationer i förlossningsvården i Sverige. Det saknas evidensbaserade riktlinjer för fysioterapi inom området och vilka insatser som har effekt är inte helt klarlagt. Kvinnornas egna upplevelser och erfarenheter spelar stor roll i arbetet för att fylla de kunskapsluckor som finns idag.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka fem kvinnors personliga upplevelser och erfarenheter av fysioterapeutiska åtgärder efter att de drabbats av förlossningsskador grad 3–4 och på så sätt öka förståelsen för fysioterapeutiska åtgärder hos fysioterapeuter inom detta område.  Metod: Studien hade en kvalitativ deskriptiv design. Deltagarna var fem kvinnor som drabbats av förlossningsskador av grad 3–4. Rekryteringen skedde via Facebook-gruppen ”Allt om förlossningsskador”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjumaterialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Minskad funktion i det vardagliga livet, Brister inom förlossningsvården, Upplevelser av fysioterapeutiska åtgärder och Informanternas förslag till förbättring inom kvinnohälsa samt tio subkategorier.   Konklusion: Studien visade att kvinnorna upplevde att det saknas kunskap och kompetens gällande fysioterapi vid förlossningsskador. Resultatet tyder på att de viktigaste faktorerna i mötet med dessa kvinnor är utförligt information, tydliga instruktioner och bra bemötande av patienten. Behovet av vidare forskning och nya riktlinjer gällande fysioterapi vid förlossningsskador är stort och den fysioterapeutiska grundutbildningen bör inkludera en mer omfattande del om kvinnohälsa. / Background: Women with perineal tears after childbirth often suffer from physical and psychological issues. There are some varieties and deficiencies in the Swedish health care system of maternity care, and there is an absence of evidence-based guidelines in the physiotherapeutic field of maternity care. The women’s perspectives play a major role to fill the gaps of knowledge that exist today.  Purpose: The purpose of this study was to investigate views and experiences of physiotherapy from women with third- and fourth-degree perineal tears to establish a higher knowledge for physiotherapeutic methods.   Method: The study was a semi-structured qualitative interview study that included five women with third- and fourth-degree perineal tears. The participants were recruited through the Facebook group “Allt om förlossningsskador”. Analyzing of the interview material was done through a qualitative content analysis.  Results: The analysis resulted in four categories: Reduced function in everyday life, Deficiencies in maternity care, Experiences of physiotherapeutic measures and The informants’ proposals for improvement in women’s health with ten subcategories.  Conclusion: The study showed that the women felt that there is a lack of knowledge and competence regarding physiotherapy after perineal tears. The results indicate that the most important factors in the meeting with these women are detailed information, clear instructions and good treatment of the patient. Further research and new guidelines regarding physiotherapy for women with perineal tears is needed and the physiotherapeutic education should involve more about women health and rehabilitation of pelvic floor injuries.

Kriminalpolitik som politikämne har under de senaste åren ökat och polariserats och det  ökande intresset kan förklaras med den negativa utvecklingen i Sverige gällande det dödliga våldet som ökar jämfört med de flesta länder i Europa där det dödliga våldet minskar. Sveriges riksdagspartier förespråkar sin egen kriminalpolitik som den bäst lämpade för att få  bukt på kriminaliteten. Men vad säger forskningen om vilka brottsförebyggande metoder som borde användas? Hur väl nyttjas forskning i politik och hur förhåller sig de två fenomen till varandra? Syftet med denna uppsats är att redogöra för och analysera riksdagspartiernas kriminalpolitik och undersöka hur de förhåller sig till uttalad forskning kring  brottsförebyggande arbete.  Materialet som används är respektive riksdagspartis kriminalpolitik samt Brottsförebyggande rådets rapport som behandlar forskning kring insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta  områden. Resultatet visar att riksdagspartiernas kriminalpolitik bygger till viss del på  forskning men även bygger på åtgärder som forskning inte stöttar. Tydliga partipolitiska skiljelinjer var inte märkbart synliga och partierna delar både likheter och skillnader. Kriminalpolitik präglas dels av vetenskaplig kunskap men även av normer och värderingar. Diskussionsmässigt är en intressant aspekt att fundera på om kriminalpolitik och politik i allmänt endast går att bygga på forskning eller om det finns andra omständigheter att ta hänsyn till, exempelvis Sveriges invånare, väljarna och deras åsikter. / Criminal policy as a policy topic has increased and polarized in the last recent years and the  increasing interest can be explained by the negative development in Sweden regarding the  deadly violence which is increasing compared to most countries in Europe where the deadly  violence is decreasing. Sweden's parliamentary parties advocate their own criminal policy as  the most suitable for overcoming crime. But what does science say about which crime  prevention methods work best? How well is science used in politics and how do the two  phenomena relate to each other? The purpose of this study is to give an account of and  analyse the parliamentary parties criminal policy and to examine how they relate to explicit  research on crime prevention.  The material used is the respective parliamentary party’s criminal policy and the Swedish  National Council for Crime Prevention’s report, which discuss research on crime prevention  and insecurity in socially disadvantaged areas. The results show that the parliamentary party's criminal policy is based on research but also on measures that research does not support. Clear partypolitical dividing lines were not noticeably visible and there were both similarities and differences between the parties. Criminal policy is partly characterized by scientific knowledge but also by norms and values. In terms of discussion, an interesting aspect to consider is whether criminal policy and policy in general can be based on only science or whether there are other circumstances to take into account, such as Sweden’s population, voters and their opinions.

Trafikverket bedriver Forskning och Innovation (FoI) i syfte att etablera ny kunskap, samt uppmuntra innovativa lösningar som bidrar till att nå det övergripande transportpolitiska målet, om ett samhällsekonomiskt och hållbart transportsystem för medborgare och näringsliv i hela landet. Vid utvärdering av FoI-projekt är ett delmoment att bedöma "ekonomisk nytta". För statligt finansierad geoteknisk forskning har det återkommande visat sig utmanande att bedöma ekonomisk nytta till följd av att begreppet används utan närmare definition. För att bättre fårstå att geotekniska FoI-projekt leder till kostnadsbesparande effekter initierades denna analys av ekonomisk nytta av geoteknisk forskning. Studien har genomfört en översiktlig litteraturstudie gällande befintlig utvärderingsmetodik av ekonomisk nytta genom att undersöka Trafikverkets interna databas, nationell och internationell litteratur. Litteraturstudien har syftat till att tolka begreppet ekonomisk nytta för ämnesområdet geoteknik. Därefter har 3 st metoder tillämpats för att försöka bedöma ekonomisk nytta för ett avslutat FoI-projekt. De viktigaste slutsatserna från studien är: * Definitionen av begreppet ekonomisk nytta avser: Den härledda kostnadsbesparing som erhålls vid tillämpning av ett FoI-resultat. Begreppet kommer från kostnads-nyttoanalysen och kan för statligt finansierad geoteknisk forskning formellt definieras som: effekten av forskningen på bruttonationalinkomsten. * Ekonomisk nytta kan approximerat beräknas om vissa kriterier är uppfyllda. Är dessa uppfyllda genomförs beräkningen kortfattat genom att (i) Identifiera ett FoI-projekts effekter med en effektbedömningsmetod, (ii) Genomföra en kostnads-nyttoanalys får de identifierade effekterna. Beräkningsresultatet blir en försvarbar bedömning av den uppskattade kostnadsbesparingen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Den här kvalitativa studien syftar till att bidra med kunskap om trumlärares didaktiska förhållningssätt till trummornas klangvärld vid enskild instrumentalundervisning på gymnasienivå. Studien inkluderar semistrukturerade intervjuer med fyra trumlärare för att ge insikter om deras upplevda erfarenheter av ämnet. Studiens resultat visar på att trumlärare ofta arbetar med trummornas klangvärld i förhållande till främst ensembleundervisning genom att arbeta med klangvärld utifrån en specifik låt eller genre. Resultaten visar också att undervisning om klangvärld enligt trumlärare kan vara utmanande då elevernas kunskapsnivå generellt är så pass låg att andra mer grundläggande färdigheter bakom trummorna, som teknik och dynamisk kontroll, måste adresseras först. Andra utmaningar trumlärare står inför är resurs- och tidsbrist. Studien betonar, i samstämmighet med tidigare forskning, att arbete med trummornas klangvärld är en central del av det konstnärliga skapandet bakom trummorna, att detta arbete bör ske utifrån flera olika perspektiv och fokus om målet är att skapa en så bred kunskapsbas som möjligt samt att workshops kan vara ett både utvecklande och tidseffektivt sätt att arbeta med trummornas klangvärld på. / This qualitative study aims to explore drum teachers' didactical perspectives on teaching high school drum students about the timbral sound world of drums. The study includes semi-structured interviews with four drum teachers to provide insights into their perceived experiences of the subject. The findings of the study suggest that drum teachers often work with the timbral sound world of drums in relation to primarily ensemble teaching, by working with the sound world based on a specific song or genre. Findings also show that according to drum teachers teaching about timbre can be challenging due to the students' general knowledge level being so low that other more basic skills behind the drums, such as technique and dynamic control, must be addressed first. Other challenges include a lack of resources and time constraints.  The study emphasizes, in accordance with prior research, that working with the timbral sound world of drums is a central part of developing an artistic expression behind the drums, that this work should be approached from multiple perspectives and focuses if the goal is to create as broad a knowledge base as possible and that workshops can be both a developing and time-efficient way to work with the timbral sound world of drums.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskor och forskare som arbetar med forskning inom psykiatri har ett ansvar att ta del av patienters erfarenheter i samband med deltagande. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka uppfattningar om att delta i forskning och skillnader i uppfattningar och rapporterad hälsa hos patienter med schizofreni, depression och frisk kontrollgrupp. Samt undersöka samband mellan uppfattningar om deltagande och rapporterad hälsa hos de tre grupperna.  Metod: En tvärsnittsstudie med data från 175 forskningsdeltagare med diagnoserna schizofreni, depression samt friska kontrollpersoner. Forskningspersonerna har deltagit i fem olika psykiatriska studier som genomförts mellan åren 2014 och 2022. Deltagarna har i slutet av studierna de deltagit i svarat på frågor om hur de uppfattat att delta, samt sin rapporterade hälsa i slutet av forskningsdeltagandet.  Resultat: Friska kontrollpersoner skattade signifikant högre i tillfredställelse med att delta i forskning och rapporterad hälsa än patienter med schizofreni och depression. Ingen signifikant skillnad mellan patienter med schizofreni och depression i forskningsdeltagande påvisades generellt. Dock skattade patienter med schizofreni signifikant lägre i förtroende jämfört med övriga två grupper. Patienter med depression skattade signifikant lägre i jämförelse med övriga två grupperna i positiva aspekter och rapporterad hälsa. En signifikant överensstämmelse mellan positiva uppfattningar och rapporterad hälsa påvisades hos patienter med depression.  Slutsats: Sjukdomsgraden och stigmatisering kan påverka förtroende och glädje att delta i psykiatrisk forskning hos patienter med schizofreni och depression och. Detta är något som behöver tas i beaktande vid utformningen av nya studier, i bemötande och informationsöverföring till patienterna. För att på djupet fånga upplevelse av deltagande efterfrågas fler studier med kvalitativa inslag. / ABSTRACT Background: Nurses and researchers conducting psychiatric research have a responsibility to avoid objectifying the participant and to consider patients' experiences in connection with participation. Therefore, the aim of this study was to investigate perceptions and differences in perceptions and reported health among patients with schizophrenia, depression, and a healthy control group. It also aimed to examine the correlation between perceptions of participation and reported health in the three groups.  Method: A cross-sectional study with data from 175 research participants with diagnoses of schizophrenia, depression, and healthy control individuals. The research participants participated in five different psychiatric studies conducted between the years 2014 and 2022. At the end of the studies, the participants answered questions about their perceptions of participation, and their reported health at the end of their research participation.  Results: Healthy control individuals rated significantly higher satisfaction with participation in research and reported health than patients with schizophrenia and depression. No significant difference in research participation was shown generally between patients with schizophrenia and depression. However, patients with schizophrenia rated significantly lower in confidence compared to the other two groups. Patients with depression rated significantly lower compared to the other two groups in positive aspects and reported health. A significant correlation between positive perceptions and reported health was shown in patients with depression.  Conclusion: Disease severity and stigma can affect confidence and enjoyment in participating in psychiatric research among patients with schizophrenia and depression. This is something that needs to be considered when designing new studies, in the approach and information transfer to patients. To deeply capture the experience of participation, more studies with qualitative aspects are requested.

Bakgrund: På en operationsavdelning används en betydande mängd medicintekniskutrustning. Anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och undersköterskoransvarar för att förbereda, iordningställa och hantera maskiner, utrustning och detmaterial som behövs under en operation eller undersökning. För att kunna utföraarbetet behövs kunskap och samarbete. Den medicintekniska utrustningen byts ut,uppdateras eller ersätts för att förbättra och/eller effektivisera i det område den äravsedd att användas. Motiv: Mängden medicinteknisk utrustning ökar och den uppdateras eller byts utmot mer avancerad utrustning. Det kräver att operationspersonalen ständigtuppdaterar sina kunskaper. Ofta förväntas personalen att ta till sig ny utrustningunder pågående operationsprogram mellan operationer. Syfte: Att beskriva operationspersonalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning. Metod: För att undersöka personalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning valdes en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Nio intervjuer analyserades med innehållsanalys. Resultat: Presenteras i två kategorier med underliggande subkategorier: Positivaerfarenheter av medicinteknisk utrustning. Med subkategorierna; Denmedicintekniska utrustningen fyller ett syfte, Den medicintekniska utrustningenfrämjar patientsäkerheten och Kunskap och erfarenhet påverkar arbetet medmedicinteknisk utrustning positivt. Negativa erfarenheter av medicintekniskutrustning. Med subkategorierna; Den medicintekniska utrustningen innebärtidskrävande arbete, Den medicintekniska utrustningens påverkan på arbetsmiljön,Bristande utbildning om medicinteknisk utrustning och Den medicintekniskautrustningens påverkan på patientsäkerheten. Det mest framträdande resultatet varatt samtliga deltagare uttryckte att det läggs för lite tid och resurser till utbildning. Konklusion: Om utbildning prioriteras skulle det kunna minska stress, irritation,förkorta operationstider, ge mer tid till patienterna och förbättra patientsäkerheten. / Background: In the surgical ward a substantial amount of medical equipmentis used. The anesthetic nurses, operating theatre nurses and the assistant nursesare all responsible for setting up and preparing the appropriate machines, equipment and material as well as knowing how to use them. In orderto accomplish this both teamwork and knowledge is needed. In order to enhanceand or increase efficiency medical equipment is updated or replaced. Motive: The amount of medical equipment increases in a steady state, isupdated or replaced with more advanced equipment thus the staff in theoperating ward constantly needs to keep updating their knowledge. Staff areexpected to learn how to handle new equipment in between operations andduring ongoing operating schedule. Aim: The focus of this study was to describe the staff¨s experiences of workingwith medical equipment. Methods: A qualitative method with semi structured interviews was used. Nineinterviews were analyzed with a content analysis. Result: Two main categories with subcategories. Positive experiences ofworking with medical equipment. Subcategories: The medical equipmenthas a purpose, Medical equipment enhances patient safety and Knowledge andexperience affects work with medical equipment in a positive way. Category:Negative experiences of working with medical equipment.Subcategories: Working with medical equipment is time consuming, Themedical equipment’s impact on the working environment, Lack of education ofthe medical equipment and Medical equipment affect´s patient safety. The mostprominent result was that all the informants experienced lack of opportunities toachieve correct education of the medical equipment. Conclusion: Prioritization of education and training could reduce stress,irritation, shorten operating time, create more time to take care of patients andenhance patient safety.