Traumatisk hjärnskada är en vanligt förekommande dödsorsak runt om i världen. Skadan kännetecknas av kraftigt våld mot huvudet och graderas som mild, måttlig eller svår. Prognosen ser annorlunda ut beroende på allvarlighetsgraden och lokalisation av skadan. Syftet var att beskriva upplevelsen av återhämtningen tillbaka till det dagliga livet hos personer i arbetsför ålder efter en traumatisk hjärnskada. Litteraturstudien genomfördes med 11 vetenskapliga artiklar till grund som analyserades efter kvalitativ innehållsanalys med manifest och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: att uppleva motgångar i det dagliga livet relaterat till komplikationer av skadan, att möta svårigheter med anpassningen till sitt nya dagliga liv, att känna en förbättrad återhämtning med hjälp av stöd från andra, att kunna hantera det dagliga livet med hjälp av strategier och hjälpmedel, att finna acceptans och en vilja till att förbättra sitt liv. Resultatet påvisade upplevelser av hinder i form av psykiska och fysiska komplikationer, som försvårade återhämtning till det dagliga livet. Personerna upplevde stöd, strategier och förståelse till händelsen som positivt för återhämtningen. Utifrån litteraturstudiens resultat ses ett behov av stöd och hjälp från närstående och vården då det sågs som gynnsamt för den drabbade personens återhämtning till det dagliga livet. Strategier och hjälpmedel var även nödvändiga i återhämtningen för personen. Sjuksköterskan bör därför arbeta efter ett hälsofrämjande förhållningssätt och främja personens känsla av sammanhang genom att identifiera resurser och kapacitet. Med hjälp av detta stöd skapas en möjlighet att finna acceptans till det förändrade livet hos den drabbade personen.

Bakgrund: Vaccin är en av de främsta framgångarna i medicinhistorien. Vaccinmotstånd klassas som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Motstånd förekommer i hela världen i alla sociala grupper av olika anledningar. Syfte: Beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar som avstår från att vaccinera sina barn enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta BHV-sjuksköterskor i mellansvenska kommuner. Innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera resultatet. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: orsaker till att avstå från vaccination, orsaker till att genomföra vaccination samt erfarenheter från mötet. Respektive huvudkategori baserades på följande subkategorier: tveksamhet, personliga skäl, felaktig information, information baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet; individuell anpassning, bygga relation och tillit, svårt möte samt starkt ställningstagande. Slutsats: BHV-sjuksköterskornas erfarenheter är att mötet med vaccinkritiska föräldrar är svårt. Föräldrarna har ofta tagit del av felaktig information. BHV-sjuksköterskorna försöker med hjälp av personlig anpassning och respekt för föräldrarna förse dem med korrekt information, allt för att bibehålla en god relation. / Background: Vaccines are one of the key successes in the history of medicine. Vaccine hesitancy is ranked as one of the ten biggest threats to global health. Hesitancy occurs throughout the world in all social groups for various reasons. Aim: Describe child health services nurses experiences of meeting parents who refrain from having their children vaccinated. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews were held with eight child health services nurses in communities in mid Sweden. Content analysis with an inductive approach was used to analyze the results. Results: Three main categories were found, reasons for refraining from vaccination, reasons to go through with vaccination and experiences from the meeting. The main categories were based on the following subcategories, doubt, personal reasons, incorrect information, information based on science and proven experience, individual adaptation, building relationship, and trust, difficult meeting, and strong position. Conclusions: The experience of the child health services nurses is that the meeting with vaccine-critical parents is difficult. The parents have often received incorrect information. The child health services nurses, by using individual adaptation, and meeting the parents with respect, try to provide them with correct information, all in order to maintain a good relationship.

Denna studie syftar till att synliggöra förstelärare inom musiks upplevelser av deras förutsättningar för professionella praktiker och deras uppfattning om professionell utveckling. Genom en kvalitativ intervjustudie utfrågas tre individer. Studien använder ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. En semistrukturerad intervjuform används vid insamling av data där förstelärare får beskriva hur de arbetar med dessa områden samt deras upplevelser om arbetet. Materialet spelas in, transkriberas och analyseras därefter genom en tematisk analysmetod. Studien har tagit avstamp från undersökningen Lärares planering och efterarbete av lektioner som är skriven av Nordgren m.fl. (2019). I deras studie framkommer det att lärare i många fall saknar goda förutsättningar för planering och efterarbete. Inom dessa områden saknas en infrastruktur som stödjer systematiskt arbete, detta gäller även vid kartläggning av elevers resultat. I min studies resultatdel redovisas fungerande lösningar på hur lärare och skola bättre kan arbeta med dessa problem.   I min studies resultat framkommer det att läsning av forskningslitteratur beror på intresse, tid och behov. Det finns dock lite till ingen avsatt tid för detta. Resultatet visar att det organisatoriska stödet spelar en stor roll i den akademiska forskningens inflytande på skolor genom att till exempel vidarebefordra relevant forskning, skapa pedagogiska utvecklingsgrupper och anordna föreläsningar. En hög vilja att utvecklas bland lärarkollegiet påverkar också forskningsintresset positivt. Enligt resultatet är forskning idag inte relevant vid planeringsarbetet utan används istället mer som en grund för hur lärare arbetar.   Musiklärares planeringsarbete skiljer sig vid grupp- och enskild undervisning visar resultatet. Vid enskild undervisning står elevens intresse och läroplan i fokus. Vid gruppundervisning förespråkas en grundmall för planeringsarbetet som går att återanvända år till år för att spara planeringstid. I resultatet presenteras individanpassningslösningar för gruppundervisning.   Resultatet visar att förstelärare ser kollegialt samarbete som en nödvändighet. Organisatoriskt stöd är viktigt inom detta område och flera lösningar presenteras i resultatet såsom arenaföreläsningar, pedagogiska grupper och klassrumsbesök. Resultatet visar att digitala läroplattformar används flitigt för systematiskt arbete vid kartläggning och återkoppling. / This study aims to show lead teachers in music experience terms which relate to their professional practices and their professional development. Through a qualitative interview study three individuals are questioned about their work and working conditions. This study uses the perspective of hermeneutics as it’s starting point. The collection of data is made through semi-structural interviews through which lead teachers describe how they work and how they experience their work.  The data is recorded, transcribed, and thereafter analysed via a thematic analyse method. This study is based on a Swedish study from Nordgren et al. (2019) called Lärares planering och efterarbete av lektioner. A conclusion of their study is that most teachers do not have sufficient conditions for planning in Swedish schools. There is an absence of infrastructure to support systematic work. This lack of systematic support also applies to the surveying of students results. My study provides working solutions for these problems. These solutions include methods on how teachers can work more effectively with existing conditions and how school management can provide events and arrangements for their teachers to advance collegial collaboration.   The results show that the reading of scientific research literature is based on teachers’ interest, time and need. With that said there is little to no time for this in working hours. The results indicate that organised support plays a big part of the amount of influence academic research have in schools. A collective wish for high goal attainment amongst teachers have a positive impact on the interest of reading research. The results reveal that today’s research is not relevant in the planning of lessons. It is instead used as a groundwork for how to work as a teacher in general.   The results show that music teachers work differently when planning for a lesson with an individual compared to lessons involving groups. In an individual lesson the students’ interest in combination with the curriculum is what is most important. For group classes teachers advocate creating a comprehensive groundwork which can be reused each year. This saves time and energy according to the results. Solutions on how to work with individualisation in group classes is presented in the results.   The results reveal that lead teachers view collegial cooperation as a necessity. Organised support is needed for the cooperation to function. Several solutions are presented in the results such as arena lectures, open lesson, and communities of practice. The results show that digital learning management systems are used frequently for assessment and feedback.

ABSTRAKTWallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet använts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har använts både i inlärningssituationen och för att främja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgänglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext. Detta har genomförts genom att söka på framförallt två databaser Academic Search Elite och ERIC via EBSCO. Resultatet av efterforskningarna visar att ingen svensk forskning finns på området. Av 125 funna publikationer har nio valts ut som underlag. Med utgångspunkt av sju variabler genom-förs en dokumentanalys. Resultaten visar att designen på forskningen är spridd. Två av under-sökningarna är kvasi-experimentella. Typvärdet för studierna är aktionsforskning. Av de nio undersökta publikationerna studerar sju effekten av en intervention där barn och ungdomar befinner sig ”riskzonen”. Endast två av studierna visar effekt av lösningsinriktat arbete vid inlärningssituationen. Resultaten visar generellt på en lovande effekt av en lösningsfokuserad intervention i skolkontexten. Dock, i vissa fall, har en effekt uteblivit. Effekterna är inte enty-diga och ingen av studierna visar explicit en effekt av de kriterier som ställs upp för en lös-ningsfokuserad intervention.

Ett aktuellt ämne är frågan om eutanasi. En grundläggande princip inom svensk sjukvård är att sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och att lindra lidande samt att respektera patientens självbestämmande och integritet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord användes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlästes, analyserades och presenterades. Resultatet av artiklarna visar att etiska principer oftast står mot varandra vilket gör det till ett svårt ställningstagande för sjuksköterskor. I praktiken blir det etiska dilemmat svårt för sjuksköterskan att moraliskt förhålla sig till. En majoritet av sjuksköterskorna anser dock att det är viktigt att lyssna till patienten och dennes anhöriga och att patientens autonomiprincip väger tyngst. / A fundamental principle in Swedish healthcare is the nurse’s task to promote health, prevent illness, restore health, relieve suffering and respect the patient’s right of self-determination and integrity. The aim of this study is to investigate how nurses should conduct to euthanasia. The method of this study is literature study where 10 scientific articles after perusal, examination and analysing have been presented. The result shows that the ethical principles often contradict each other and practically and morally makes it difficult to nurses to conduct to when patients wishes to end their lives. A majority of the nurses in the studies think that the patient’s right of self-determination outweigh the ethical difficulty.

Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen påverkar effektiviteten i produkt-och processutvecklingen i en samlokaliserad miljö. Tidigare studier har visat att det finns fördelar med samlokalisering av produkt- och processutveckling och produktion. Det påstås att det finns en indirekt relation mellan samlokalisering, prestanda och innovation. Men få djupstudier har lyft fram fördelarna med samlokalisering och samtidigt behandlat kommunikationsaspekten. Detta bildade grunden till följande frågeställning Hur påverkar kommunikationen effektiviteten i produkt- och processutveckling i en samlokaliserad miljö? För att undersöka frågeställningen gjordes en kvalitativ fallstudie bestående av tre olika typer av datainsamlingsmetoder; intervjuer i tre omgångar, en kontinuerlig undersökning och ett frågeformulär. Kommunikationsfördelarna som skapades genom att företaget var samlokaliserat bidrog till att problem kunde identifieras tidigare i processen. De gav också möjlighet för produkt och process utvecklingen att få snabbare återkoppling och kortare beslutsvägar. Genom att kommunicera på detta sätt drog man också nytta av erfarenheter och idéer från alla företagets avdelningar. Allt detta bidrog till en effektivare produkt- och processutveckling. / The purpose of this study was to examine how communication patterns affect the efficiency of product- and process development in a co–located environment. Previous studies have shown that there are a number of benefits with co-location of product- and process development and production. It is suggested that there is an indirect relationship between co-location and performance and innovativeness. However, few in depth studies have targeted the actual benefits of co-location and the aspect of communication. This was the foundation for the research question in this study. How do communication patterns affect the efficiency of product- and process development in a co –located environment? To investigate the research question, a qualitative single case study was executed including three types of data collection methods; interviews in three rounds, a continuous study and a questionnaire. The communication related benefits were shown to enable the company to identify issues earlier in the development process. The level of communication also provided the product-and process development with quicker feedback-loops and shorter decision paths. Taking advantage of the experience, ideas and "know-how" from the different departments enabled the company to benefit from all its internal resources. The communicational benefits were shown to have created a more efficient product- and process development at the case company

Bakgrund: Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. Genom tidig diagnostik och behandling överlever allt fler kvinnor sin bröstcancer, vilket ställer höga krav på omvårdnad och rehabilitering. Bröstcancer och dess behandling kan påverka kvinnors upplevda hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Utifrån två databaser resulterade sökningen i 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom. Den första kategorin är “Kroppsliga förändringar utmanar kvinnans egenmakt” med tre underkategorier. Den andra kategorin är “Förlorad egenkontroll i det sociala livet” följt av tre underkategorier. Den tredje kategorin är “Känslornas inverkan på hälsosituationen” och består av två underkategorier. Slutsatser: Tiden efter bröstcancerbehandling innebär en stor påfrestning psykiskt, fysiskt och socialt, vilket leder till begräsningar i vardagen. För att främja kvinnors hälsa och egenmakt bör hälso- och sjukvårdspersonal sträva efter att tillgodose individanpassad information som beaktar individens informationsbehov och personliga kunskapsnivå. / Background: Today, breast cancer is the most common form of cancer among women and accounts for approximately 30 percent of all cancers in women. Through early diagnosis and treatment, more women survive their breast cancer, which places high demands on care and rehabilitation. Breast cancer and its treatment can affect women's perceived health. Purpose: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of daily life after breast cancer treatment. Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model. Based on two databases, the search resulted in 12 original articles with a qualitative approach. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: Three categories emerged. The first category is "Body changes challenge women's empowerment" with three subcategories. The second category is “Lost self-control in social life” followed by three subcategories. The third category is "The impact of emotions on the health situation" and consists of two subcategories. Conclusions: The time after breast cancer treatment means a great strain mentally, physically and socially, which leads to limitations in everyday life. In order to promote women's health and empowerment, healthcare professionals should strive to provide individually tailored information that considers the individual's information needs and personal level of knowledge.

The topic of second language learning is frequently discussed in linguistics and social science, and several factors differentiate between second language learning in children and adults. Adults are faced with additional complications when learning a new language, including social factors, exposure to natural learning situations, and neurobiological factors. Learning a second language has been found to have many benefits for individuals, including social advantages and neurobiological benefits in terms of delaying cognitive aging and the onset of dementia. In this study, participants filled out a self-evaluation questionnaire regarding their social conditions and then took part in a reading comprehension exercise to search for a correlation between reading comprehension and the social conditions of adult second language learners. The correlation was also investigated between scores on reading comprehension and age, time spent in Sweden, education level, and age of arrival. The study found a significant correlation between education level and reading comprehension, but no significant correlation between reading comprehension and the remaining factors. / Andraspråksinlärning diskuteras regelbundet inom lingvistik och samhällsvetenskap, och flera faktorer skiljer på andraspråksinlärning hos barn och vuxna. Vuxna står inför flera komplexa faktorer när de lär sig ett andra språk, som sociala faktorer, tillgång till naturliga inlärningsmiljöer och neurobiologiska faktorer. Att lära sig ett andraspråk har bevisats ha många fördelar för människor, bland annat sociala fördelar och neurobiologiska fördelar som fördröjning av kognitivt åldrande och demens. I denna studie fyllde deltagare i ett självskattningsfömulär rörande deras uppfattade sociala stöd och tog sedan ett prov i läsförståelse, för att söka efter ett samband mellan läsförståelse och socialt stöd hos vuxna andraspråkslärande. Sambandet mellan läsförståelse och ålder, tid som spenderats i Sverige, utbildningsnivå och ålders vid ankomst till Sverige undersöktes också. Studien fann ett starkt samband mellan läsförståelse och utbildningsnivå, men inget signifikant samband hittades mellan läsförståelse och de återstående faktorerna.

The aim of this study is increased insight and understanding of how learning from research to practice is working theoretically and experienced by participants. Research questions are: 1. What does learning from research mean, from a theoretical perspective? 2. How is learning from research to develop practice experienced from a participant perspective? 3. How can learning from research at work be promoted and contribute to better understanding of interactions between research and practice in local research and development projects? A theoretical- analytical framework is developed. It is then used to understand and explain how learning from research is experienced by participants in local R & D projects. After data collection using semi structured interviews and a thematic analysis, new aspects are added to the framework in an abductive process. The results show that a rewarding interplay between research and practice is possible, but it needs more critical reflections and a developed understanding of different types of knowledge and their unique contributions to learning. An epistemological change is needed where practical knowledge and research is seen as equals is also important. Where researchers instead of being experts becomes co-creators of knowledge along with the practitioner, to solve common issues. / Målet med studien är ökad insikt och förståelse för hur lärande i samspel mellan forskning och praktik fungerar teoretiskt och upplevs ur ett deltagarperspektiv. Forskningsfrågor:  1. Vad innebär lärande av forskning för att utveckla praktiska arbetssätt, utifrån ett teoretiskt perspektiv? 2. Hur upplevs lärande av forskning för att utveckla nya arbetssätt, utifrån ett deltagarperspektiv? 3. Hur kan lärande av forskning på arbetsplatser främjas och bidra till en större förståelse för samspelet mellan forskning och praktik i lokala FoU projekt? Ett teoretisk-analytiskt ramverk utvecklas som svar på första frågan. Det används sedan för att förstå och förklara hur lärande av forskning upplevs ur ett deltagarperspektiv i lokala FoU projekt. Efter en datainsamling via semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys adderas nya aspekter in i ramverket i en abduktiv process. Studien visar att ett givande utbyte mellan forskning och praktik kan ske, men att den kritiska reflektionen behöver förstärkas och en utvecklad insikt om vad olika kunskapsformer kan ge och deras unika bidrag till lärandet. En förändrad kunskapssyn är också viktig där forskning och praktisk kunskap anses lika värdefulla. Där forskaren istället för expert blir medskapare av kunskap ihop med praktiker för att lösa gemensamma problem.

Bakgrund: Det finns idag mycket forskning som visar på fördelarna för hälsa och välbefinnande med regelbunden fysisk aktivitet. Teoretiska modeller har använts framgångsrikt som stöd för att hjälpa personer komma igång med fysisk aktivitet, men ingen tydlig konsensus finns idag kring vad som hjälper personer att vidmakthålla fysisk aktivitet. Denna studie är en del av forskningsprojektet CoDeAc, Co-design of accessibility, som bl.a. jobbar med att skapa en eHälsotjänst för fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad personer som blivit rekommenderade fysisk aktivitet av en fysioterapeut, upplever påverkar vidmakthållande. Metod: I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Studiens population var vuxna personer, som genom kontakt med fysioterapeut inom sjukvården blivit rekommenderade fysisk aktivitet. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Elva deltagare i åldern 52-80 år intervjuades. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var “Fysiska och psykiska upplevelser”, “Mentala förmågor” och “Omgivningsfaktorer”.  Slutsats: Detta är en mindre intervjustudie med elva deltagare, varför resultatet bör tolkas med försiktighet. Resultatet visade på olika faktorer som påverkar vidmakthållandet av fysiska aktivitet. Resultatet tyder på att det kan underlätta för vidmakthållande om personen känner av de fysiska och psykiska förbättringar som fysisk aktivitet i sig ger. För att nå dit kan stöd och uppföljningar av en fysioterapeut underlätta. Något som också var viktigt var de sociala faktorerna, som att vara fysiskt aktiv i grupp eller tillsammans med någon. / Background: Today there is a lot of research showing the benefits for health and well-being with regular physical activity. Theoretical models have been used successfully as support to help people get started with physical activity, but there is no clear consensus today regarding what helps people maintain physical activity. This study is part of the research project CoDeAc, Co-design of accessibility, which, among other things, works to create an eHealth service for physical activity. Purpose:  The aim of this study was to investigate what people who have been recommended physical activity by a physiotherapist, experiences affect maintenance. Method: In this qualitative study, semi-structured interviews were used for datacollection. The study's population were adults who, through contact with a physiotherapist in healthcare, were recommended physical activity. The material was analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven participants aged 52-80 were interviewed. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were "Physical and psychological experiences", "Mental abilities" and "Environmental factors". Conclusion: This is a small interview study with eleven participants, so the results should be interpreted with caution. The results showed different factors that influence the maintenance of physical activity. The results indicate that it can facilitate maintenance if the person feel the physical and psychological improvements that comes along with physical activity. To get there, support and follow-up by a physiotherapist can help. Something that was also important were the social factors, such as being physically active in a group or together with someone.