Att genomföra större förändringar i en organisation är svårt och förändringsarbete i Försvarsmakten har visat sig vara mycket svårt. Uppsatsen vill besvara problemformuleringen:Hur kan förutsättningar till förändring i Försvarsmakten analyseras och beskrivas?För att få en bredd på angreppssättet kommer en systemperspektiv ansats att antas och tre olika teoretiska perspektiv kommer att användas för att analysera och beskriva förutsättningar för förändring i FM. För att få ytterligare djup i förståelsen för förändringsproblematiken kommer en teoritriangulering att genomföras. De olika perspektiven erbjuder olika möjligheter till förståelse och resultatet visar tydligt att förutsättningar för förändring i Försvarsmakten både kan beskrivas och analyseras. De befintliga strukturerna i FM är synliga och medger att organisationen, dess strukturer och individer kan analyseras för att beskriva det som föreligger idag och det som kan planeras och skapas inför förändringsarbeten. Varje perspektiv bidrar med sin unika del och de gemensamma beröringspunkterna bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv för förståelse. De skilda vetenskapliga skolorna befruktar varandra med insiktsfulla vinklingar. Teoritrianguleringen indikerar att tid är viktigt vid analys eller planering av ett förändringsarbete och att perspektivens giltighet beror på när i en förändringsprocess de appliceras. Under olika faser i ett planerat förändringsarbete kan perspektiven bidra på olika sätt och samtliga perspektiv tillför kunskap i en förändringsprocess. Teoritrianguleringen visar vikten av att kunna förhålla sig till flera verktyg (perspektiv) och flera skolor vid genomförandet av en förändring i en organisation.  Försvarsmakten är en komplex organisation och samtliga perspektiv beskriver problem sammanknippade med förändringsarbete. De beskrivna problemen skiljer sig i omfattning och art vilket indikerar att enbart ett perspektiv inte kan erbjuda en heltäckande förklaring. Försvarsmakten har stora utmaningar framför sig då det gäller förändringsarbete, oavsett ur vilket perspektiv organisationen väljer att se det.

Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare  nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>

The aim of this paper is to explain how the European Union’s common strategy for theCommon Foreign- and Security Policy (CFSP) will change with the implementation of the Treaty of Lisbon. A comparative case study and qualitative method is used. On the basis of Smith’s theory of institutionalization we will analyze two member states: France and Denmark. Our aim is to see which standpoints these countries have taken concerning the CFSP. We have chosen, in order to analyse the inner and outer factors, to use the liberal intergovernmental “two level game” theory as a theoretical approach. The purpose of the CFSP is to gradually increase the sovereign states’ foreign policy cooperation. The aim of the CFSP is to become an international visible and active player that represents the people of the European Union. At the moment the CFSP is an intergovernmental part of the EU, however there are presentiments that this will change and that CFSP will achieve supranationality. In conclusion, the results of the case study shows that Denmark is aiming for the CFSP cooperation to remain on an intergovernmental platform. France is aiming toward supranationality and a stronger cooperation within the CFSP. In time, with the full implementation of the CFSP, the EU will be able to compete on a global platform.

Sverige är ett framstående land inom medicinteknik, och har genom åren producerat flera viktiga innovationer, såsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bättre och effektivare vård. Många av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen är att studera och analysera vilka problem som kan föreligga då teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affärskontext. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrån ett sociotekniskt perspektiv, och bygger på teorier hämtade från STS- och IMP-fältet. Studien bekräftar svårigheten att inpassa något nytt i ett befintligt affärssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan på vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik påverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare påverkar möjligheten att inbädda tekniken i en affärskontext.

The dissertation concerns five music teachers who teach on the course Artistic Activity at upper secondary school and the main aim is to acquire an understanding of the teachers’ views of the core subject Music. A further aim is to describe the five teachers' personal experiences of music in various social, educational and musical contexts, and how these experiences affect their teaching. The empirical material is designated life stories and comprises narratives, written by the teachers themselves and orally related to the researcher through conversations. The problem area concerns relations between life’s different directions in a number of interacting temporal and contextual dimensions. For this reason the interpretation of the teachers’ views of music as experience and as school subject is carried out on three levels of abstraction regarded as interacting with one another. The individual teachers’ narratives concerning their lives were on a first level of abstraction analysed and contextualised biographically, from which emerged five life histories which constituted the basis for in-depth hermeneutic interpretation. By way of interpretations on the personal, educational and institutional level the discussion concludes on the third level of abstraction, where focus is on the relationship between the teachers’ work and the broader educational discourse in society. The study also offers a discussion of the possibilities and problems of hermeneutics as an overall theoretical frame of reference. Furthermore it takes up theoretical angles of approach concerning narratives, this in connection with life history method. The study indicates that what is essential in the relationship between the five music teachers’ personal experience of music and their work is not the concrete experience of different types of music, of different musical contexts or of particular educational environments where such experience has been acquired. There is no straightforward relation of cause and effect and indeed there are certain differences between the teachers in this respect. However, there is a vital relation in that what the teachers have derived from their own musical experiences – pleasure and play, skill, a sense of community, outlet for emotion – is what they want to pass on to the pupils. Musical knowledge is regarded as personal and as being generated in processes where the pupils’ everyday culture is reconstructed. When this basic attitude to music comes into conflict with the teacher’s work, there appears another, joint discourse which is considered distinctive of contemporary life. Accordingly, the discussion takes up the theme of the individual in the centre, both in education – where the focus is on the pupil’s resources, requirements and need to assume responsibility – and in society as a whole, where such values as freedom of choice have acquired greater importance than collective ones.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom. Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro. Oron skapade känslor av stress, skuld och besvikelse. Deltagarna uttryckte önskemål att få prata om och synliggöra oron men hade också funnit egna sätt att hantera denna. Slutsats: Det finns ett kvarstående behov av att ventilera och få förståelse för sjukdomsrelaterad oro, även efter många års sjukdom. Personer med Crohns sjukdom måste få prata om sin oro, vara en aktiv partner i vården och tillsammans med vårdgivaren finna sätt att hantera oron så att denna kan lindras. / Background: A chronic, unpredictable disease as Crohn's disease provides physical, psychological and social stress. The disease affects everyday life, impairs quality of life and create worries. To conduct person-centered care requires insight into how this worry is experienced. Objective: To explore disease-related worries in persons with Crohn´s disease. Method: Eight women and four men between 30 and 64 who estimated their disease-related worries high or very high were identified. Interviews were conducted and analyzed with content analysis. Results: The analysis generated three categories: (1) Worries about the disease itself, (2) feelings around the worries, (3) management of the worries. The unpredictable course of the disease and the impaired function due to fatigue and lack of control of bowel function were the most prominent causes of worries. The worries created feelings of stress, guilt and disappointment. The participants expressed the wish to talk about and make the worries visible but had also found their own ways to handle it. Conclusion: There is a persistent need to vent and get an understanding of disease-related worries, even after many years of disease. Persons with Crohn's disease need to talk about their worries, be an active partner in healthcare and together with the health-care providers find ways to handle the worries so it can be relieved.

The purpose of research aid is to contribute to development in different ways through the use of research. Sarec (the Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries) was one of the pioneers within state research aid, and existed between 1975 and 2008. This dissertation studies Sarec’s policy from a historical perspective with the help of official documents and interviews with former directors. Discourse theory together with concepts from Science and Technology Studies comprise the theoretical framework of the study. One of the central questions asked is how the view of the relationship between research and development has changed over time. One of the conclusions is that there are two main policy discourses that are established early on and that can be traced throughout the entire period studied. The two discourses share the starting point that modern science can contribute to development and that national research capacity is an important component in this. The localist discourse represents a more multifaceted view of how research can contribute to development, and what that development consist of. It is more explicitly anti-colonialist and to a greater degree prioritizes the local context as basis for decisions regarding support. The universalist discourse places less emphasis on where knowledge is produced since it can be used anywhere, as long as the right structures and priorities are in place. The discourses reflect different views of knowledge and development. Some decades one discourse dominates over the other, and other decades they are more equal. / Forskningsbistånd har som syfte att bidra till att forskning på olika sätt leder till utveckling. Sarec (the Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries) var en av pionjärerna inom statligt forskningsbistånd och existerade mellan 1975 och 2008. I denna avhandling studeras Sarecs policy ur ett historiskt perspektiv med hjälp av offentliga dokument och intervjuer med före detta chefer. Diskursteori tillsammans med begrepp från teknik- och vetenskapsstudier utgör det teoretiska ramverket för studien. Frågor som ställs är till exempel hur synen på relationen mellan forskning och utveckling har förändrats över tid. En av slutsatserna är att det finns två stora policydiskurser som etableras tidigt och som går att följa under hela perioden. Båda innefattar en stark tro på modern vetenskap och dess möjlighet att bidra till utveckling, samt på att forskningskapacitet är en viktig komponent i detta. Den lokalistiska diskursen representerar en mer mångfacetterad syn på hur forskning kan bidra till utveckling samt vad denna utveckling är. Den är mer explicit antikolonialistisk i sin ansats och prioriterar i högre grad den lokala kontexten som grund för beslut kring stöd. Den universalistiska diskursen betonar att det spelar mindre roll var kunskapen produceras eftersom den kan nyttjas varsomhelst, bara rätt strukturer och prioriteringar finns på plats. Diskurserna speglar olika syn på kunskap och utveckling. Vissa årtionden dominerar en diskurs över den andra, och andra årtionden är de mer jämbördiga.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd – till känslan av övergivenhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten. Tre aspekter av resultatet kommer särskilt att diskuteras: Barriärer för ett forskningsdeltagande kontra viljan att delta, Beroendeställningen till vårdpersonal -en riskfaktor för både patienten och forskningen samt Patientens delaktighet och autonomi i samband med beslutsfattande om att delta i forskning. / Background: Research and development is conducted in many areas of health care. This means that many patients seeking care and treatment may be asked to participate in research. A person who is ill and in need of care can experience him/herself, in the role of patient, ending up in a position of dependence in relation to health care professionals. The patient is seeking help and health care staff are those who by virtue of knowledge and ability to help patients have a stronger position. Being a patient and participating in research may thus imply receiving increasing attention, but also inferiority or dependency. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of participating in research. Method: A literature review was performed based on results from ten qualitative articles, limited to adult patients with experience of participating in research. Results: The results are presented in four categories; exploring the decision to participate in research, Meaningfulness of participating in research, Perception of barriers related to research and from the feeling of support – to the feeling of abandonment. Discussion: The result has been discussed in relation to the life-world perspective according to Dahlberg and Segesten. Three main aspects of the results will be discussed; Barriers for participating in clinical trials versus willingness to participate, dependency on health care professionals – a risk factor both for the patient and the research trial, and the patient’s autonomy and participation in the decision-making about research.

Starting in the everyday life of Söderhamn’s youth, this thesis presents the driving forces that affect youth as they make decisions to stay in or to leave their home region. The research has been done with an interactive approach in close collaboration with youth and adults, and a number of different methods have been used. Based on the interviews, essays, questionnaires, conversations and meetings that underlie this work, the ambition has been to participate and contribute to the formation of knowledge in dialog with the youth and the adults who surround them. The dissertation (thesis) shows that society’s basic structures have great influence on youth’s decision whether to stay or leave. Important factors are actual circumstances, such as the access that youth have to resources – economical, social, and cultural. Society’s gender order has a big impact on the question whether to move or stay. Likewise, the tension between center and periphery plays an essential role – where the power to define what is “right” and “natural” coincides with values on how youth “are” and “should be”. The dissertation (thesis) shows that the interplay between these factors appears different for different individuals and groups, and that the interplay has significance both for the move/stay –decision and for the youth’s desire and possibility to participate in and have influence over society’s development in the region. / Med utgångspunkt i Söderhamnsungdomarnas vardag visar denna avhandling vilka drivkrafter som påverkar ungdomar i de beslut de fattar om att stanna kvar i, eller flytta ifrån, hemregionen. Forskningen har skett utifrån en interaktiv ansats i nära samverkan med ungdomar och vuxna, och flera olika metoder har använts. Utifrån de intervjuer, uppsatser, enkäter, samtal och möten som ligger till grund för arbetet har ambitionen med avhandlings-arbetet varit att delta i och bidra till ett kunskapsbildande i dialog med ungdomarna och de vuxna i deras närhet. Avhandlingen visar att samhällets grundstrukturer har ett stort inflytande på ungdomarnas flytta/stanna-beslut. Viktiga faktorer är de faktiska förhållandena i samhället där unga har olika tillgång till resurser, såväl ekonomiskt, socialt som kulturellt. I flytta/stanna-frågan har den samhälleliga genusordningen har stor genomslagskraft. Likaså spelar spänningen mellan centrum och periferi en väsentlig roll – där makten att definiera vad som är ”rätt” och ”naturligt” sammanfaller med värderingar av hur ungdomar ”är” och ”ska vara”. Avhandlingen visar att samspelet mellan dessa faktorer ser olika ut för olika individer/grupper och att utfallet av samspelet spelar en väsentlig roll dels för de ungas flytta/stanna- beslut, men också för de ungas vilja och deras möjlighet att delta i och ha inflytande över samhällsutvecklingen i regionen.

The purpose of this dissertation is to assess the impact of patent rights regulation in universities in Sweden and Germany. Two empirical studies were conducted in order to answer the research question What are the incentive effects of patent rights regimes in the university?. A qualitative study based on interviews with representatives from the public support infrastructure in both countries assessed the role of technology transfer offices and other intermediaries in both countries. The process of patenting and commercial exploitation in Sweden and Germany was presented in stylised models. A quantitative study based on a survey of researchers in Sweden and Germany was carried out in order to find out the factors that impact on the decision to apply for patents. The quantitative results together with the qualitative findings from the interview study allow us to draw a number of conclusions. First of all, the incentive effects of patent rights regimes in universities in Sweden and Germany are rather small. Despite two diametrically opposed patent rights regimes – Sweden with researcher-ownership and Germany with universityownership – the results indicate that patenting is rather unaffected by it. Researchers in both countries are similarly patent-active. Thus, the patent rights regime has only limited explanatory power. Other factors seem to have a stronger impact on the incentives to patent. The infrastructure for patenting and commercialisation has an important role. Researchers that received support were more inclined to get their results patented and the results from the interview study indicate that it is mainly a well-working infrastructure that increases incentives to patent and not the patent rights regime alone. When it comes to the public infrastructure for patenting and commercial exploitation, the role of technology transfer offices etc. and the type of support is different in both countries. Swedish public infrastructure provides primarily support with regard to patenting and financial support aiming at the establishment and development of spin-offs. German public infrastructure focuses primarily on patenting and licensing. The patent rights regime has limited power to explain patenting. Structural factors of research organisations and personal characteristics of the researcher are more important. Structural factors such as research orientation (applied vs. basic) can explain patenting behaviour. Researchers that have previous experience with patenting show a greater propensity to patent. The survey results about hindrances to patenting have shown that a lot of researchers did not apply because they lacked knowledge, regarded the patenting process to be too time-consuming or too costly. This illustrates the importance of experience and infrastructure. Since the university wants the researcher to accomplish all three missions (research, teaching and transfer), it has to induce the researchers to do so. Nevertheless, the analysis of the reward system has shown that this is rarely the case. The empirical results in Sweden and Germany show that salary either directly or indirectly is determined by publications and the extent to which researchers acquire external funding. In addition to career concerns and salary, researchers have the possibility to earn a bonus. This bonus is related to the third mission (knowledge transfer) of universities and can take different forms. It can include honoraria for books or lectures, income from consulting assignments, or income from patents. It is therefore important to acknowledge that there is a broad range of means to transfer knowledge and technology. Consulting seems particularly important. The bonus associated with consulting seems to be less risky than the potential bonus of patenting. The maximum bonus with regard to patents is determined by the patent rights regime. In Sweden, the university teachers can receive the entire bonus, whereas this share is limited to 30% in Germany. The chances that a bonus materialises are uncertain. The basic role of technology transfer offices and other actors that support patenting and commercialisation is to reduce the risks associated with patenting. If the risks can be reduced the chances that a bonus will materialise are larger, which increases the incentives of researchers to exert effort with regard to patenting. / Syftet med avhandlingen är att analysera inflytandet av patenträttsregleringen i universitet i Sverige och Tyskland. Två empiriska studier har genomförts för att få ett svar på forskningsfrågan Vad är incitamentseffekterna av patenträttsregimer i universiteten?. En kvalitativ studie baserad på intervjuer med representanter för den offentliga infrastrukturen i båda länder analyserade tekniköverföringsaktörernas roll. Processen för patentering och kommersialisering i Sverige och Tyskland har illustrerats i grafiska modeller. En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning av forskare i båda länder har genomförts för att veta mer om de faktorer som påverkar beslutet att söka patent. De kvantitativa resultaten tillsammans med de kvalitativa resultaten från intervjustudien gör det möjligt att dra slutsatser. Först och främst så är incitamentseffekterna av patenträttsregimer i universiteten ganska små. Trots två motsatta patenträttsregimer – i Sverige äger forskaren forskningsresultaten (”Lärarundantaget”) i Tyskland universiteten – visar resultaten att patentering inte berörs av detta. Forskarna i båda länderna är lika patent aktiva. Patenträttsregimer har därför begränsad förklaringskraft. Andra faktorer har starkare påverkan på incitament att söka patent. Infrastrukturen för patentering och kommersialisering spelar en viktig roll. Forskare som fått stöd visade en större sannolikhet att söka patent och resultaten från intervjustudien visar att det är främst en väl fungerande infrastruktur som ökar incitament att söka patent och inte bara patenträttsregimen. Den offentliga infrastrukturen i båda länder har lika roller. Den svenska offentliga infrastrukturen stödjer patentering och nystartandet av företag genom finansiellt stöd. Den tyska offentliga infrastrukturen stödjer framförallt patentering och licensiering. Patenträttsregimer har begränsat förklaringskraft. Strukturella faktorer, såsom forskningsorientering (tillämpad vs. grundforskning) kan delvis förklara patentbenägenheten. Forskare som har erfarenhet av patentsystemet har större patentbenägenhet. Enkätresultaten om hinder att patentera har visat att många forskare avstår att söka patent på grund av begränsad kunskap eller på grund av tidsbrist. Detta illustrerar hur viktig erfarenhet och infrastruktur är. Universitet som vill att forskare ska fullfölja alla tre uppgifter (forskning, undervisning och kunskapsöverföring) borde uppmuntra forskarna att satsa på alla tre uppgifter. Ändå har analysen av belöningssystemen visat att så är sällan fallet. De empiriska resultaten i Sverige och Tyskland visar att lönen är direkt eller indirekt beroende av publikationer och i vilken mån forskarna lyckas att attrahera externa medel. Utöver karriären och lönen har forskarna möjlighet att tjäna en bonus. Bonusen är relaterad till tredje uppgiften (kunskapsöverföring) och kan ta olika former. Det kan inkludera arvode för böcker eller föreläsningar, inkomster från konsultverksamhet eller inkomster från patent. Därför är det viktigt att erkänna att det finns olika kanaler för kunskaps- och tekniköverföring. Konsultverksamhet har visat sig särskild viktigt eftersom bonusen i relation till konsultverksamhet är mindre riskabelt än bonusen relaterad till patent. Maximala bonus i relation till patent påverkas av patenträttsregimen. I Sverige kan forskaren få alla intäkter från ett patent. I Tyskland är andelen begränsat till 30 procent av alla bruttoinkomster från patentet. Chansen att en bonus kommer till stånd är osäkert. Tekniköverföringsorganisationer kan reducera riskerna som är relaterad till patent och kommersiell exploatering. Om riskerna kan reduceras och om chanserna att en bonus erhålls ökar, ökar incitamenten för forskarna att anstränga sig att patentera.