In recent years Generative AI tools have become increasingly ubiquitous and have given rise to much discussion concerning their impact on jobs, both in personal use and corporate settings. Despite Generative AI being a rapidly growing field, there is currently an existing research gap regarding the adoption of these tools across different domains. This study aims to fill this gap by contributing with knowledge on how designers might integrate Generative AI into their workflows. By adopting a Research through design (RtD) approach, three workshops were held where designers used generative AI tools to co-create design fictions envisioning how AI tools would permeate their future workflows. Thematic analysis of the workshop data revealed both desirable and undesirable futures from the designers’ perspectives situating AI at various stages of design – from assisting designers with mundane tasks to helping with ideation and testing. The futures brought up reflections on designers in control of the workflow, the dynamics of human-AI collaboration and the evolving role of the designer. The study contributes knowledge about different forms human-AI interactions could take in the near future, and highlights the importance of careful consideration when deploying these tools in a human-centric manner. / De senaste åren har generative AI-verktyg blivit alltmer vanliga, vilket har skapat många diskussioner angående deras påverkan på arbetet, både för personligt bruk och inom företagsmiljöer. Trots att generativ AI är ett snabbt växande fält, finns det en forskningslucka när det gäller anpassning av dessa verktyg inom olika domäner. Syftet med studien är att fylla detta gap genom att generera kunskap om hur designers kan integrera generativ AI i sina arbetsflöden. Genom att använda en forskning-genom-design (RtD) metod, hölls tre workshops där designers skulle använda generativa AIverktyg för att gemensamt skapa “designfiktioner” för att föreställa sig hur AI-verktyg skulle påverka deras arbetsflöden. Tematisk analys av workshopdata uppvisade både önskvärda och oönskade framtidsscenarier som placerade generativ AI i olika stadier av design — från att assistera designers med repetativa uppgifter till att hjälpa till med kreativitet och testning. Framtiderna inspirerade reflektioner över designers kontroll över processen, dynamiken i mänsklig-AIsamverkan och designers egna roller. Studien bidrar med kunskap om olika former av mänsklig-AI-interaktioner skulle kunna se ut i en nära framtid och belyser vikten av noggranna överväganden vid implementering av dessa verktyg på ett människocentrerat sätt.

The purpose of this study is through the research librarians, to shed light on their perceptions, competencies and strategies related to open science at the Swedish research libraries. The transition to open science is ongoing nationally and globally and research librarians at research libraries at universities have extensive knowledge while constantly facing major challenges in the field which develops their competencies and strategies in open science. A valuable aspect in order to develop open science for the future is studying the individuals behind. Semi-structured interviews with five research librarians at two main research libraries at two stateowned Swedish universities were conducted, and the interviews were analyzed thematically. The theory of fenomenology is applied to the study for the purpose of throughly examine every individual – every research librarians perceptions, competencies and strategies related to open science. The analysis maps the empirical material and a selection of previous ones research on librarians and open science to put the study in a relevant context. Also the empirical material helps to identify the possibilities for the development of open science for the future. The study identifies several areas of interest. The results show that Swedish research librarians perceive open science as comprehensive, with many different challenges, unclear and transparent – overall open science is complex. Research librarians acquire skills in open science, primarily when they collaborate, read as well as when they apply open science. The open science strategies that are particularly prominent are partly the work with research support, partly the strategic work. The prerequisite for the development of open science is the human aspect in the life world of research librarians. Findings reveal that research librarians mainly educate themselves in open science. The prerequisite for selfeducation and to develop strategies is their driving force. The study also show that Swedish research librarians have a potential to influence the development of open science. It is important to highlight that open science needs to be supported and developed within the research community so that open science becomes a natural part of contemporary and future research culture. In the unstable situation of the world in times of permacrisis, it is even more urgent to share research. Open science can provide opportunities to change human rights such as equality, democracy, social development, climate and health for the better – naionally and globally. This is a two-year master´s thesis in Library and Information Science.

This mixed methods study aimed to combine a quantitative analysis of the data of Swedish dual career (DC) athletes with two narrative interviews. The objectives were to quantitatively explore the Mental Health Literacy (MHL) of Swedish student-athletes, to compare the MHL of male and female, individual and team sports, and non-transnational and transnational athletes and to analyse student-athletes’ narratives about MHL in action. The data for the quantitative analysis, provided by the Dual Career 4 Mental Health project, was analysed via independent t-tests. For the narrative analysis two student-athletes were interviewed. The results showed significantly higher MHL for female athletes compared to male, and for individual-sport compared to team-sport athletes. No significant differences were found between transnational and non-transnational athletes. In the narrative results the participantstalked about their DC balancing, that lack of support from the environment can lead to the termination of a DC and how there still seem to be differences between the way physical and mental ill health are viewed and supported. At the current point we lack research studying the causes and influences of MHL. Practical applications, like specific education for coaches that could help prevent mental ill health as well as career terminations, still need to be created and applied. / Denna studie med blandade metoder hade som syfte att kombinera en kvantitativ analys av data från svenska idrottare med dubbla karriärer (DC) med två narrativa intervjuer. Målen med studien var att kvantitativt utforska svenska student-atleters mentala hälsolitteracitet (MHL), att jämföra MHL för manliga och kvinnliga idrottare, individuella och lagidrotter, nationella och transnationella idrottare, samt att analysera student-atleters berättelser om MHL. Data för den kvantitativa analysen, som tillhandahålls av DC4MH-projektet, analyserades via oberoende t-tester. För den narrativa analysen intervjuades två studentatleter. Resultaten visade signifikant högre MHL för kvinnliga idrottare jämfört med män, och för individuella idrottare jämfört med lagidrottare. Inga signifikanta skillnader hittades mellan transnationella och nationella idrottare. I de narrativa resultaten pratade deltagarna om sin DC-balans, att bristande stöd från omgivningen kan leda till att den DC avslutas, och hur det fortfarande verkar finnas skillnader mellan hur fysisk och psykisk ohälsa ses på samt stöttas. I dagsläget saknar vi forskning som studerar orsaker till och påverkan av MHL. Praktiska tillämpningar, som specifik utbildning för tränare som kan hjälpa till att förebygga psykisk ohälsa och avslutade karriärer måste fortfarande skapas och tillämpas.

Bakgrund Digital vård är ett växande fenomen trots en begränsad forskningsbas. Det tycks finnas en kunskapslucka när det gäller upplevelsen av digifysisk och digital fysioterapi vid psykisk ohälsa i allmänhet och vid utmattningssyndrom i synnerhet. Det finns riktlinjer om användning av personcentrerad vård och kommunikation i vården för att skapa en god upplevelse av vård. Syftet med studien var att från ett patientperspektiv undersöka upplevelsen av digifysisk fysioterapi under ett rehabiliteringsprogram för utmattningssyndrom. Metod En kvalitativ innehållsanalys användes i studien. Tio personer rekryterades genom strategiskt urval. De hade alla fått diagnosen utmattningssyndrom och behandlats multidisciplinärt och delvis digitalt på en klinik i Stockholm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier, som i korthet lyder: Digital fysioterapi underlättade deltagandet, De fysiska mötena var en förutsättning för digital fysioterapi, Faktorer som påverkade digitala möten med fysioterapeut, Digitala verktyg/IT i rehabilitering - utmaningar och fördelar, Kombinationen av digital och fysisk fysioterapi uppskattades och upplevdes ha god effekt. I kategorierna framkom elva underkategorier som visade olika aspekter av de övergripande kategorierna. Slutsats Digital fysioterapi ihop med fysiska besök upplevdes positivt av deltagarna trots låga förväntningar på behandlingsformen inledningsvis. I digitala möten är värdet av fysioterapeutens bemötande och närvaro av stor vikt vilket underlättades av att förtroende skapades i de fysiska gruppbesöken. Vidare var fysiska gruppbesök av stor vikt för erfarenhetsutbyte, kommunikation och stöttning. För ökad användarvänlighet ses behov av att förenkla och utveckla tekniska lösningar och att möjliggöra digitala gruppbesök. / Background Digital care is a growing phenomenon despite a limited research base. There seems to be aknowledge gap regarding the experience of digi-physical and digital physiotherapy for mental illness in general and for exhaustion disorder in particular. There are guidelines on the use of person-centered care and communication in care to create a good experience of care. The purpose of the study is, from a patient perspective, to examine the experience of digi-physical physiotherapy during a rehabilitation program for exhaustion disorder. Method Qualitative research method with content analysis was used in this study. Ten persons were recruited through strategic sampling. They were all diagnosed with exhaustion disorder and treated multidisciplinary and partly digital at a clinic in Stockholm. Semi structured interviews were conducted and analyzed. Results The analysis resulted in five categories, that in short are: Digital physiotherapy facilitated participation, The physical meetings were a prerequisite for digital physiotherapy, Factors that influenced digital meetings with physiotherapist, Digital tools/IT in rehabilitation -challenges and benefits, The combination of digital and physical physiotherapy was appreciated and perceived to have good effect. In the categories, eleven subcategories emerged that showed different aspects of the overall categories. Conclusion Digital physiotherapy can be valuable in combination with physical meetings to patients with exhaustion disorder despite low expectations initially. In digital meetings, the value of the physiotherapist's treatment and presence is of great importance, which was created at physicalgroup visits. The physical group visits were of great importance for the exchange of experience, communication and support. For increased user-friendliness, there is a need to simplify technical solutions and to enable group visits digitally.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

Gamification in formal education aims at increasing students’ engagement, motivation, and interaction in educational platforms. Gamification promotes desired learning behaviors by integrating personal and social elements to create an immersive learning environment. Despite the large number of gamified platforms in the education field, and the potential of gamification, the success is still limited because gamifying formal learning platforms is a challenging process. The success of gamification is largely rooted in the motivational framework of flow experiences. To implement a motivational framework for flow experiences in a formal gamify learning environment, the right guidelines must be implemented. A problem faced by most gamify platforms is the lack of coherent gamification guidelines that educational institutions can employ to enhance student engagement. The purpose of this thesis is to develop comprehensive gamification guidelines covering all pertinent topics to make gamify learning environments engaging for students. The goal of this thesis is to provide a basis for the diversification of education. The results of this thesis will highlight key elements that support student engagement in formal gamify learning environments and this is attained by performing qualitative research studies, reviewing literature on gamification, and refining the research questions into guidelines pertinent to the subject. / Spelifiering inom utbildningen syftar till att öka studenters engagemang, motivation och interaktion på utbildningsplattformar. Spelifiering främjar önskvärda inlärningsbeteenden genom att integrera personliga och sociala element för att skapa en fördjupande lärandemiljö. Trots det stora antalet spelifierade plattformar inom utbildningsområdet och potentialen hos spelifiering är framgången fortfarande begränsad eftersom spelifiera lärande är en utmanande process. Spelifiering har sina rötter i motivationsramverket för flödesupplevelser. Problemet som spelifieringsplattformar står inför är bristen på enhetliga spelifieringsriktlinjer som utbildningsinstitutioner eller spelifieringsdesigners kan använda som modell för att förbättra studenters motivation, engagemang och interaktion. Syftet med denna avhandling är att utveckla en omfattande guide som täcker alla relevanta ämnen för att göra lärandet motiverande, interaktivt och engagerande för studenterna. Att förbättra utbildningen är målet, och detta lägger grunden för utbildningsmångfald. Resultatet av denna avhandling kommer att belysa avgörande element som stöder studenters motivation, deltagande och interaktion. Genom att genomföra kvalitativ forskning, granska litteraturen och förädla forskningsfrågan till riktlinjer som är relevanta för ämnet kommer de önskade resultaten att uppnås.

Bakgrund: Fitnessbranschen har under senare tid expanderat snabbt och PT erbjuds idag på de flesta anläggningar. Träning med PT har positiva effekter fysiskt men även på beteenden kopplat till träning. För ett positiv utfall av träningen krävs det en god interaktion mellan klient och coach. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad klienter som tränar eller har tränat med en PT det senaste året anser är viktiga egenskaper och faktorer hos en PT. Design och metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning. Resultat: Vid dataanalysen framkom 3 teman, 6 kategorier och 17 subkategorier. De teman och kategorier som framkom var: Framstå som kompetent - Utseende och uppvisad erfarenhet, Ge känsla av bred kunskap Coachingstil- Närvaro här och nu, Individanpassning Pedagogiska strategier - Verktyg för att uppnå resultat, Trygghetsskapande Konklusion: Bakgrundsinformation om alla PT bör finnas tillgänglig på hemsida eller anläggning i syfte att klienten ska kunna välja sin en PT utifrån deras personliga önskemål. Detta skulle kunna skapa goda grundförutsättningar för en fungerande arbetsallians. Forskning inom detta område är begränsat och det är därför av intresse att fler större studier genomförs. / Background: During the last years the fitness industry has expanded fast. Today PT is offered at almost every health club. Training with a PT have positive physical effects but it has also shown an influence on behaviour associated with training. A good relation between client and coach is needed for a positive outcome of the training. Purpose: The aim of the study was to investigate what the clients that are training or has trained with at personal trainer during the last year consider as important factors and personal qualities related to personal trainers. Design and method: A qualitative descriptive design was used. Data collection was done by semi-structured interviews. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in 3 themes, 6 categories and 17 sub categories. The themes and categories were: To appear as competent: Appearance and displayed experience ,Give a feeling of a broad knowledge. Coaching style: To be present here and now, To personalize Pedagogical strategies: Tools to reach results, To create a secure feeling, Conclusion: Background information of the PT should always be available at the health club or on the website. The client should have the opportunity to choose a PT based on their personal requests. This may result in good preconditions for a strong and effective working alliance. Reserach in this area are limited therefor further studies are needed.

Bakgrund: Kränkande särbehandling är ett betydande problem på arbetsplatser både nationellt och internationellt, även inom hälso- och sjukvården. Trots detta har svenska arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att bekämpa problemet, speciellt när det gäller att ge enhetschefer rätt kunskaper och förutsättningar. För att hjälpa arbetsgivare ta itu med detta problem, främja hälsa bland anställda och säkerställa att de uppfyller sina lagstadgade skyldigheter att stödja chefer inom arbetsmiljöfrågor, krävs därav mer kunskap om hur enhetschefer själva upplever förutsättningarna i arbetet mot kränkande särbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom hälso- och sjukvård upplever förutsättningarna för att identifiera och hantera kränkande särbehandling bland sin personal. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts för att uppfylla syftet med forskningen. Tio enhetschefer inom hälso- och sjukvården intervjuades genom ett semi-strukturerat format, och intervjudata analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studiedeltagarna var överens om att förutsättningarna upplevdes påverkas av flera faktorer, inklusive tillgången till socialt och organisatoriskt stöd, närvaro, tillgänglighet och kommunikationen med personalen, samt chefens personliga erfarenheter och egenskaper. Slutsats: Denna studie bidrar med en ökad kunskap om vilka förutsättningar som upplevs nödvändiga i arbetet mot kränkande särbehandling, varav även ny kunskap framkommit om hur detta upplevs av specifikt enhetschefer inom hälso- och sjukvården. Även om studiens resultat bör överföras med försiktighet till andra kontexter, föreslås det användas som ett hjälpmedel för arbetsgivare att förstå enhetschefernas perspektiv, för att därigenom kunna förbättra sitt chefsstöd, och sålunda det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. / Aim: The aim of this study was to explore how first-line managers in healthcare perceive the prerequisites for identifying and managing victimization among their staff. Method: In this study, a qualitative method with an inductive approach were used to fulfill the aim of the research. Ten first-line managers in healthcare were interviewed using a semi-structured format, and the interview data were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results indicated that the participants agreed that the prerequisites were perceived to be influenced by several factors, including access to social and organizational support, the presence, availability, and communication with the staff, as well as the manager’s personal experiences and traits. Conclusion: This study contributes to increased knowledge about the prerequisites perceived as necessary in the work against victimization, including new insights about how this is experienced specifically by first-line managers within healthcare. Although the results of the study should be cautiously transferred to other contexts, it is suggested to be used as a tool for employers to understand the perspectives of first-line managers, thereby improving their support for managers, and thus the systematic occupational health work against victimization in the workplace.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, better known as “ADHD”, is a neurodevelopmental disorder characterized by behaviors that include inattention, hyperactivity and impulsivity. In recent years, specifically after the publication of DSM-5, the disorder has become a widely known phenomenon through its increasing comprehensive criteria - resulting in more people getting diagnosed. The aim of this study has therefore been to explore the research area characterized by critical perspectives of ADHD. This was done through the method of a literature study where we systematically read and gathered scientific literature that was then divided into three different themes: 1) The view on ADHD, 2) Diagnosis, 3) Treatment. Analyzing the results with the help of social constructivism as a theoretical framework showed that the established portrayal of ADHD isn’t as obvious as it’s often shown to be. Criticism aimed towards the dominant biological perspective on ADHD questions the legitimacy of the scientific background on which it is based. The present study concludes that further research should consider giving critical perspectives to show the complexity of the diagnosis and invite a better understanding of ADHD.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en grundläggande och viktig komponent för att främja hälsa och välbefinnande. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) är en metod som används för att främja hälsa genom att inkludera fysisk aktivitet som en integrerad del av hälso- och sjukvårdsbehandling. Syfte: Att utforska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med FaR inom primärvården samt att identifiera hinder och underlättande faktorer för klinisk implementering. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med innehållsanalys som analysmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt 10 fysioterapeuter från sju olika arbetsplatser. Resultat: Studiens resultat beskriver fysioterapeuternas upplevelse av fysisk aktivitet på recept. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tretton underkategorier. De fyra kategorierna namngavs till Problematiska arbetssätt och bristande kunskap, Stödjande element i FaR-arbetet, Utvecklingsområden, Attityd till FaR varierar. Slutsats: Fysioterapeuters upplevelse av och inställning till FaR varierar stort. Det finns en rad olika faktorer som underlättar samt försvårar det kliniska arbetet, och dessa förhållanden skiljer sig över landet. Underlättande faktorer inkluderade utbildning, tillgängliga FaR-mottagare i närmiljön samt olika arbetsredskap som underlättade arbetet, såsom sammanställning av FaR-mottagare och journalsystem som integrerade med FaR-recepten. Faktorer som försvårade arbetet var tidsbrist, att arbetet med FaR upplevdes som tidskrävande, kunskapsbrist, besvärliga arbetssätt, brist på FaR-mottagare och efterverkningar av Covid-19.