Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling. Metod: Studien har en kvalitativ metod och använder sig av en abduktiv ansats. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen som besitter kunskap inom forskning och utveckling. Dataanalysen har genomförts med en tematisk synvinkel. Slutsats: Digitaliseringen kan leda till förbättrade FoU-arbeten inom organisationer men det saknas tydliga bevis på att detta innebär ett underlättande vid identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar. Problematiken rörande dessa frågor kan underlättas med hjälp av digitaliseringens ökade informationshantering men till vilken grad är okänt.

Bakgrund: Fetma hos barn är ett stort växande hälsoproblem som bland annat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och låg livskvalitet. Det är av stor betydelse att upptäcka fetma vid tidig ålder för att minska risken för följdsjukdomar. Föräldrarna är viktiga för deras barns behandling av fetma. Barnsjuksköterskan har en viktig roll och bör arbeta personcentrerat utifrån familjens behov.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i deras barns behandling av fetma på barnmottagningar. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och utgjordes av tolv individuella intervjuer av barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sex underkategorier. Utmaningar i arbetet som handlar om känsloladdat ämne, motivation och situationens allvar. Strategier för delaktighet som innefattar att skapa förutsättningar, att ge stöd och att ge råd. Slutsats: Barnsjuksköterskorna ansåg att föräldrarnas delaktighet var viktig för att nå framgång i barnets behandling av barnfetma. Barnsjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att öka föräldrarnas delaktighet men det kunde finnas flera hinder för delaktighet hos föräldrarna och detta var en utmaning för barnsjuksköterskans arbete. / Background: Child obesity is a major growing health problem, that can lead to cardiovascular disease, diabetes and poor quality of life, among other things. It is of great importance to detect obesity at an early age to reduce the risk of sequelae. The parents are very important in the obesity treatment of their children. The pediatric nurse plays an importance role and should have a person centered focus, based on the needs of the family. Purpose: The aim of the study was to describe pediatric nurses´ experiences of parental involvement in the treatment of their obese child at pediatric clinics. Material and methods: A qualitative study based on twelve individual interviews with pediatric nurses. The interviews were analyzed by using Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Results: Two categories and six subcategories emerged in the result. Challenges in the work that deals with emotional subject, motivation and understanding the gravity of the situation. Strategies for participation that include creating opportunities, to give support and to give advice. Conclusion: The pediatric nurses considered, that parental involvement was important to achieve a successful treatment of child obesity. The pediatric nurses used different strategies to increase parental involvement, but there could be several barriers to parental involvement, and this was a challenge for the pediatric nurses.

Background: Children's screen usage has increased in recent years and parents' screen usage has strong association with children's screen usage. When the specialist nurse works based on family-centered nursing, conversations about screen usage can include the whole family. Purpose: To describe specialist nurses' experiences of working with children’s screen usage in Child Health Services.  Method: The study was conducted with qualitative design with inductive approach. Totally 11 specialist nurses in Child Health Services were interviewed. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze that data material. Results: The analysis of the interview material collected led to two categories, dialogue and reflection and the challenges of screen usage.  Within these categories seven subcategories were identified. There was an opportunity to talk about children's screen usage in parental groups and health visits. Specialist nurses described that there were challenges depending on the parents' approaches to screen usage and that the screen competed with children's other activities. Conclusion: This study showed the importance of specialist nurses in child health services bringing up the topic of screen through dialogue and reflection with children and parents. Screen usage was described as a difficult subject and there were challenges in the work. / Bakgrund: Barns skärmanvändning har ökat de senaste åren och föräldrars skärmanvändning har starkt samband med barns skärmanvändning. När specialistsjuksköterskan arbetar utifrån familjecentrerad omvårdnad kan samtal om skärmanvändning inkludera hela familjen. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns skärmanvändning inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 11 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Analysen av det insamlade intervjumaterialet ledde fram till två kategorier, dialog och reflektion samt skärmanvändningens utmaningar. Inom dessa kategorier identifierades sju subkategorier. Det fanns möjlighet att samtala om barns skärmanvändning i föräldragrupper och vid hälsobesök. Specialistsjuksköterskor beskrev att det fanns utmaningar beroende på föräldrars inställningar till skärmanvändning samt att skärmen konkurrerade med barns andra aktiviteter. Slutsats: Denna studie visade vikten av att specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården tar upp ämnet skärmanvändning genom dialog och reflektion med barn och föräldrar. Skärmanvändning beskrevs som ett svårt ämne och att det fanns utmaningar i arbetet.

Sammanfattning   Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungas hälsa och välmående. I Sverige så som i hela världen ses en nedåtgående trend för barn och ungas fysiska aktivitet. Genom hälsobesöken träffar skolsköterskan alla skolbarn, vilket ger tillfälle till dialog kring barnens inställning till fysisk aktivitet. Elever som vill göra en förändring kan få hjälp genom motiverande samtal (Miller & Rollnick, 2013). Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med fysisk aktivitet med mellan- och högstadieelever. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats. Studien analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Totalt intervjuades 17 skolsköterskor. Resultat: Skolsköterskorna var engagerade på olika sätt i elevernas fysiska aktivitet och använde sig delvis av motiverande samtal. Det framkom även andra aktörer i omgivningen som hade positiv inverkan på elevernas fysiska aktivitet. Genom analysen kom två kategorier fram vilket var; Hälsofrämjande arbetes betydelse och Omgivningens roll. Slutsats: Skolsköterskorna har en viktig, men tidvis svår roll, i att uppmuntra eleverna till fysisk aktivitet. Det är en stor utmaning i hälsosamtalen. Skolsköterskorna ser individuella variationer kring hur fysiskt aktiva eleverna är. Skolans engagemang är viktig för elevernas fysiska aktivitet enligt skolsköterskorna.   Nyckelord: Barns hälsa, Djupintervjuer, Hälsofrämjande, Kvalitativ forskning, Motiverande samtal / Summary   Background: Physical activity is important for the health and well-being of children and young people. In Sweden, as in the whole world, a downward trend is observed for the physical activity of children and young people. Through the health visits, the school nurse meets all schoolchildren, which provides opportunity for a dialogue about the children's attitude to physical activity. Student who want to make a change can get help through motivational conversations (Miller & Rollnick, 2013). Aim: To describe school nurses´ experiences of working with physical activity with middle and high school students. Methods: A qualitative interview study was conducted with an inductive approach. The study was analyzed through a qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). A total of 17 school nurses were interviewed. Results: The school nurses were involved in various ways in the students' physical activity and used parts of motivational interviewing. Other actors in the area also appeared that had a positive impact on the students' physical activity. Through the analysis two categories emerged which were; The importance of health promotion work and The role of the environment Conclusions: The school nurses have an important, but sometimes difficult role, in encouraging students to physical activity. This is a major challenge in health conversations. The school nurses see individual variations in how physical active the students are. The school´s involvement was also important for the students´ physical activity according to the school nurses.   Keywords: Child Health, Health promotion, In depth- interviews, Motivational interviewing, Qualitative research

Bakgrund: Primärvården är ofta den första instansen patienter söker sig till inom sjukvården. Vården som ges ska vara lättillgänglig och bestämmas av patienternas vårdbehov. För att kunna ha hög tillgänglighet och handlägga patienter på rätt vårdnivå är telefonrådgivning av distriktssköterskor en viktig del i primärvårdens verksamhet. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att bedöma vårdbehov vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 18 distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning inom primärvården. Intervjuerna transkriberades varefter texterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i följande fyra kategorier och sju underkategorier (inom parentes efter respektive kategori); svårigheter och utmaningar (kommunikationssvårigheter, ingen visuell kontakt, tidspress och stress), stöd i bedömning (kollegors stöd, beslutsstöd), copingstrategier (patientens vårdbehov i centrum) och verksamhetsutveckling (förslag på förbättringar). Slutsats: Telefonrådgivning av distriktssköterskor för att bedöma vårdbehov i primärvården är en svår och komplex verksamhet som kräver erfarenhet och stöd på olika sätt, men som distriktssköterskorna ansåg kan medföra positiva vinster och möjligheter till utveckling. / Background: Primary health care is often the first instance for patients to seek medical care. The health care provided must be easily accessible and determined by the patients' care needs. Telephone counseling by district nurses is an important part of primary health care to secure high availability and treat patients at the right level of care. Aim: To describe the district nurse's experiences of assessing care needs at telephone counseling in primary health care. Method: Semi-structured interviews were conducted with 18 district nurses who work with telephone counseling in primary health care. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The data analysis resulted in the following four categories and seven subcategories (in parentheses by category); difficulties and challenges (communication difficulties, no visual contact, time pressure and stress), support in assessment (colleagues' support, decision support), coping strategies (patient's care needs in the center), and primary healthcare development (improvement suggestions). Conclusions: Telephone counseling by district nurses to assess care needs in primary health care is a difficult and complex activity that requires experience and support in various ways but may result in positive consequences and opportunities for development.

Företaget Spåra Group AB (Spåra) säljer enheter som kan kopplas till mobiltelefonen via en applikation och därefter skicka GPS-koordinater från enheten till applikationen. Exempel på ett användningsområde för produkten är att fästa en enhet på sin cykel, för sedan kunna bli notifierad om den lämnar en förbestämd zon. Företaget Spåra upplever att deras gränssnitt i applikationen har förbättringsmöjligheter för användbarheten då användare har uttryckt användandet som svårt och inlärningsprocessen som lång.  För att besvara frågeställningen “Hur kan ett designförslag för en spårningsapplikation vara utformat för att öka användbarheten?” användes forskning genom design och en iterativ designprocess. Inledningsvis kontaktades användare genom en enkätundersökning för att samla in data om deras nuvarande upplevelser av applikationen. Datamaterialet lade sedan grunden för utvecklingen av designförslaget som blev en digital interaktiv prototyp i designverktyget Figma. Prototypen testades och utvärderades med avseende på användbarheten vilket resulterade i utmärkt användbarhet (se avsnitt 6). I en jämförelse av effektivitet (antal klick till förbestämt mål) mellan applikationen och prototypen presterade prototypen bättre än applikationen på samtliga tester. För framtida studier är en jämförelsestudie av intresse där fler koncept gentemot applikationen testas, detta för få en tydligare indikation på nivån av användbarhet för denna prototyp.

Bakgrund: Ett barn som drabbas av ett hjärtstopp är något av det mest traumatiska en barnsjuksköterska kan ställas inför på barnakutmottagningen. Brist på teamsamarbete är en starkt bidragande faktor till ökad stress hos akutpersonalen. Vid ett hjärtstopp krävs effektivt teamsamarbete mellan olika professioner och att teamets kompetenser kompletterar varandra. Det är barnsjuksköterskans ansvar att tillgodose omvårdnadsbehovet hos barnet och dess familj.   Syfte: var att utforska barnsjuksköterskans upplevelser av teamsamarbete vid hjärtstopp hos barn på barnakutmottagning.  Metodbeskrivning: En kvalitativ metod valdes för att utföra denna studie. Genom ett strategiskt urval intervjuades tio sjuksköterskor som arbetar på barnakutmottagning. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Barnsjuksköterskans upplevelse av teamsamarbete identifierades som att involvera föräldrarna, uppleva trygghet genom erfarenhet, hantera utmanande situationer, föra en dialog genom ord och handlingar samt att finnas där för varandra. För att uppnå en väl fungerande teamsamverkan menade barnsjuksköterskorna att övning, förberedelse, samarbete, tydligt ledarskap och rollfördelning var viktiga aspekter.  Slutsatser: För att få samskapande omvårdnad och genom interaktioner skapa teamsamarbete utmärkte sig två begrepp genom hela studien vilka var trygghet och kommunikation. / Background: A child suffering from a cardiac arrest is one of the most traumatic things a paediatric nurse can face at the paediatric emergency department. Lack of teamwork is a strong contributing factor to increased stress among emergency personnel. In the event of a cardiac arrest, effective team collaboration between different professions is required and the team´s competencies complement each other. It is the paediatric nurse´s responsibility to meet the child´s and their family´s need for care.  Aim: Was to explore paediatric nurse´s experiences of teamwork in cardiac arrest on children in paediatric emergency departments.  Method: A qualitative method was chosen for this study. Through a strategic selection, ten nurses working at the paediatric emergency department were interviewed. The analysis was made with the help of qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The paediatric nurse´s experience of teamwork was identified as involving the parents, feeling safety through experience, managing challenging situations, conducting a dialogue through words and actions and being there for each other. In order to achieve a well-functioning team collaboration, the paediatric nurses believed that training, preparation, cooperation, leadership, and division of roles were important aspects.  Conclusion: In order to receive co-creative nursing and through interactions create team collaboration, two concepts stood out throughout the study, which were safety and communication.

The focus of this thesis is the KMS at a Sandvik design department. Purposed to deal with information overload using user-generated content, it is also intended to enable the employees to share knowledge. Previous research has studied what motivates employees to use technology for knowledge sharing. This study seeks beyond what is motivating and instead asks what it is that creates meaning for the employees in using and contributing to the KMS. Based on what is found to be meaning-making the thesis discusses and highlights design considerations for the KMS. Qualitative methods as well as theories on learning, motivation and meaning-making is used. Six employees were interviewed and the analysis suggests using thematization that what is meaning-making for the employee is linked with the approach towards work tasks. Meaning-making aspects is seen as either instrumental or social. The use of communicative and social features should be considered. / I uppsatsens fokus står en kunskapsdelningsplattform på en av Sandvikskonstruktionsavdelningar. Plattformen ska med användargenererat innehåll underlätta informationssökning samt tillåta användarna att dela kunskap. Tidigare forskning har studerat vad som motiverar anställda att använda datorsystem till att dela kunskap. Denna uppsats söker bortom vad som motiverar och frågar istället vad det är som skapar mening för de anställda i att använda sig av och bidra till denna plattform. Utifrån detta diskuterar och föreslår uppsatsen designförslag till plattformen. Kvalitativa metoder samt teorier om lärande, motivation och meningsskapande används. Sex anställda intervjuades och i den efterföljande analysen som bestod av tematisering framkom det att vad som skapar mening för den anställde går hand i hand med hur denne ser sina arbetsuppgifter. De meningsskapande aspekterna betraktas som antingen instrumentella eller sociala. Användning av kommunikativa och sociala funktioner föreslås till utformningen av plattformen.

Spelifiering är ett koncept i relation till beteendepåverkande design, vilken har gagnat stor popularitet under de senaste åren. I den vetenskapliga litteraturen beskrivs spelifiering som en metod där spelmekaniker används i andra interaktiva kontexter än spelsystem, och anses därmed innebära implementation av bland annat poängsystem och topplistor i system med syftet att uppnå vissa mål. Det anses att det finns begränsat med forskning kring spelifiering, trots att det är ett hastigt ökande fenomen, och att effekterna kring det är förhållandevis okända. Spelifiering har implementerats i designer i relation till områden som hälsovård, utbildning och arbetsplatser, vilka har en stor impakt gällande folkhälsa. På grund av dessa faktorer har spelifiering blivit ämne för etiska debatter där mycket starka åsikter yttrats. Därmed anses det vara av stor vikt att bedriva forskning inom området. Hittills saknas det rapporter kring insikter som skulle kunna leda till att mer exakta forskningsområden uppdagas, därför ligger fokuset i denna studie på att undersöka existensen av sådana potentiella erfarenheter, vilka skulle kunna ligga till framtida grund för potentiella forskningsområden och regelverk. User Experience Design är något som har en stark koppling till interaktionsdesign, vilket låg till grund till att designers inom denna yrkesgrupp var de som valdes ut som fokusgrupp för denna studie. Studien utgår från en bred frågeställning för att ha en öppen ingång utan förväntningar, med anledning att även outforskade aspekter på detta vis kunde uppdagas. För att samla in analyserbar data granskades vetenskaplig litteratur kring ämnet, samt att en digital enkät genomfördes och kompletterades med fördjupande intervjuer med ett antal utvalda enkätdeltagare. Resultatet av studien visade på indikationer till att det förekommer tendenser till ett kunskapsgap kring spelifiering inom yrkesgruppen. En stor majoritet av de som deltog i studien antydde förekomsten av en utbredd neutralitet kring spelifiering, angående de etiska aspekterna, bland User Experience Designers. Slutligen cirkulerade ett starkt tema kring designens kontext. / Gamification is a concept in relation to behavioral design, which has gained great popularity in recent years. In the scientific literature, gamification is described as a method where game mechanics are used in interactive contexts other than game systems, and is thus considered to involve the implementation of, among other things, point systems and leaderboards in systems with the aim of achieving certain goals. It is considered that there is a lack of research regarding gamification, despite the fact that it is a rapidly increasing phenomenon, and that the caused effects are relatively unknown. Gamification has been implemented in designs related to areas such as health care, education and workplaces, which have a major impact on societal health. Due to these factors, gamification has become the subject of ethical debates where strong opinions have been expressed. Thus, it is considered of great importance to conduct research in the field. To date, there are no reports of insights that could lead to more accurate research areas being discovered, the focus of this study is therefore examining the existence of such potential experiences, which could form the future basis for potential research areas and regulations. User Experience Design is considered having a strong connection to interaction design, which was the basis for designers in this professional group being the ones selected as the focus group for this study. The study is based on a formulated question with an open-ended nature with the purpose of having an open entrance without expectations, due to the fact that unexplored aspects were thought to be discovered more easily. In order to collect analyzable data, scientific literature on the subject was reviewed, and a digital survey was conducted and supplemented with in-depth interviews with a number of selected survey participants. The results of the study showed indications that there are tendencies towards knowledge gaps regarding gamification in the User Experience Design community. A large majority of those who participated in the study indicated the existence of widespread neutrality around gamification regarding the ethical views among User Experience Designers. Finally, a strong theme circulated around the context in which the design is created.

There exists a large amount of old software that are still used by organizations and companies, despite their defects and expensive maintenance costs. This is because of their value to the businesses. To solve the issues with the old software, re-engineering can be used as a way to reuse and maintain these software. Through re-engineering code is modified or created with the purpose of solving the defects of the older systems and satisfy any new needs. The problem is that there are few investigations about how the effort (cost in time) that is required for re-engineering can be distributed through the phases that are part of re-engineering. The purpose of this thesis is to help organizations and companies plan their re-engineering, with the goal of giving quantitative data that shows how the effort required for re-engineering can be distributed between its different phases. This thesis has used qualitative research. In a literature study, knowledge was gathered about software development costs, re-engineering in general, and a process model for re-engineering. Action research was used to perform re-engineering, and to measure the efforts required for it and how the effort was distributed among the phases that are part of re-engineering. A number of criteria were created to contribute to the fullflling of the purpose and goal of the thesis. The result of the thesis is a compilation of the effort required. The compilation shows that two thirds of the total effort was spent on designing and implementing the new system. One quarter of the effort was spent on the analysis and planning phase. The remainder of the time, approximately one tenth of the total effort, was spent on the phases testing, documentation, acceptance and system transition and other tasks. The result shows that reengineering can be affected the most by influencing the phases where analysis and planning as well as design and implementation are performed. / Det finns i dagsläget en stor mängd äldre mjukvara som fortfarande används av organisationer och företag, trots deras brister och dyra underhållskostnader. Detta är på grund av deras värde för verksamheterna. För att hantera bristerna med äldre mjukvara kan omkonstruktion användas, som ett sätt att återanvända och underhålla äldre system. Genom en omkonstruktion modifieras eller skapas ny kod som försöker lösa systemets brister och eventuellt uppfylla nya behov. Problemet är att det finns få mätningsundersökningar kring hur insatsen (tidsåtgången) som krävs kan fördelas bland de moment som är del av omkonstruktion. Syftet med arbetet är att hjälpa organisationer och företag planera deras omkonstruktioner, med malet att ge kvantitativa data som visar hur insatsen för en omkonstruktion kan fördelas mellan omkonstruktionens moment. Denna studie har använt sig av kvalitativ forskning. I en litteraturstudie samlades kunskap om kostnad inom mjukvaruutveckling, omkonstruktion generellt, och en processmodell som användes för omkonstruktionsarbetet. Aktionsforskning användes för att genomföra omkonstruktion, för att mäta den insats som krävdes och hur insatsen fördelats bland de faser som ingår i omkonstruktion. Ett antal kriterier togs fram för att kvantifiera insatsen och bedöma att den data som togs fram bidrar till att uppfylla studiens syfte och mål. Resultatet av studien blev en kostnadssammanställning. Sammanställningen visar att två tredjedelar av den totala insatsen spenderades med design och implementation av det nya systemet. En fjärdedel av tiden spenderades på fasen analys och planering. Den resterande tiden, motsvarande en tiondel av totala insatsen, spenderades på faserna testning, dokumentation, acceptans och systemövergång och övriga uppgifter. Resultatet visar alltså att omkonstruktioner kan påverkas störst genom att påverka de faser där analys och planering respektive design och implementation av systemet utförs.