There exists many companies which wish to transition toward a more digital workflow. However, many of these companies lack the technical expertise required to undertake such an endeavor. To assist companies in this area, a digitization process model could be used as a stepping-stone toward successful digitization. Currently, however, there exists no such digitization process model. The purpose of this thesis is to suggest such a digitization process model. The goal is to help companies in digitizing their documents and their workflow. The research question used to reach this goal pertains to how a digitization process model should be structured. Due to the lack of currently existing digitization process models, different process models within the field of software engineering where analyzed as a basis. The research was qualitative and explorative in its nature, and it followed design science as its research paradigm. An extensive literature study was conducted before development of the model began. The model was evaluated using interviews together with action research. These interviews focused on evaluating the model based on five criteria which had been defined: (1) interviewee credibility, (2) semantic correctness, (3) syntactic correctness, (4) usefulness, and (5) process flexibility. The results of this thesis is the company document digitization process model (CODED), which, as the name suggests, is a proposed process model for document digitization. This model has been based on information gathered by, partly the literature study, and partly the interviews. The literature study proved the model to be unique, since no similar model existed prior to this thesis. While the interviews proved the model to be valid, since it accomplished all evaluation criteria which had been defined. / Det är många företag som vill gå mot att digitalisera sitt arbetsflöde. Många av dessa företag har däremot en avsaknad av den tekniska expertis som krävs. För att assistera företag i detta skulle en processmodell kunna användas som ett redskap för framgångsrik dokumentdigitalisering. Problemet är att det just nu inte existerar någon sådan processmodell för dokumentdigitalisering. Syftet med denna avhandling är att föreslå en processmodell för digitalisering. Målet är att hjälpa företag i att digitalisera både deras dokument och deras arbetsflöde. Hur en sådan processmodell skulle kunna struktureras är denna rapports forskningsfråga. Det fanns ingen existerande modell att utgå ifrån. Därför användes andra modeller inom området för programvaruteknik som en bas under forskningen. Forskningen var kvantitative och explorativ, och den använde designvetenskap som ett forskningsparadigm. En omfattande litteraturstudie genomfördes innan utvecklingen av processmodellen påbörjades. Modellen evaluerades utifrån intervjuer tillsammans med aktionsforskning. Där intervjuerna har fokuserat på att evaluera modellen utifrån fem kriterier: (1) trovärdighet, (2) semantisk korrekthet, (3) syntaktisk korrekthet, (4) användbarhet, och (5) flexibilitet. Resultatet av denna avhandling är ett förslag till en processmodell för att digitalisera dokument, vid namnet CODED (company document digitization process model). Den föreslagna modellen har baserat både på information som samlats från litteraturstudien, och information från intervjuerna. Litteraturstudien visade att processmodellen är unik, då det ej existerade någon likartad modell tidigare. Intervjuerna visade att modellen är valid, då den uppfyllde de definierade evalueringskriterierna.

Under våren år 2020 uppmanades gymnasieskolan att ställa om sin verksamhet till att bedriva all undervisning på distans på grund av covid-19, coronapandemin, som ett steg i att minska smittspridningen. Omställningen till mer digital undervisning ledde till att såväl elever som lärare ställdes inför nya utmaningar. Digitaliseringen i skolan är en del av samhällsutvecklingen. Examensarbetet är en del av det praktiknära forskningsprojektet K-ULF och är uppdelat i en undersökningsdel och en utvecklingsdel. Undersökningsdelen belyser hur elever och lärare upplevde att gymnasieelevers matematikstudier påverkades av onlineundervisning samt hur elevernas inställning till matematikämnet påverkades. Kvantitativa och kvalitativa data samlades in genom en elevenkät med 627 svarande och intervjuer med 4 lärare och 5 elever på två gymnasieskolor. Kvantitativa data analyserades en variabel i taget för att visa frekvenser och kvalitativa data analyserades tematiskt. Utvecklingsdelen syftar till att utveckla en prototyp av ett stödmaterial för onlineundervisning i matematik i form av en handbok. Handboken utformades genom att kombinera analysen av insamlade erfarenheter från elever och lärare med didaktisk och matematikdidaktisk forskning.Resultatet visade att eleverna upplevde påverkan på sina studier inom flera områden: arbetsmöjligheter, närvaro och delaktighet, möjlighet att ställa frågor samt förändring av det sociala samspelet. En stor andel av eleverna upplevde att det var svårare att arbeta med matematiken när de hade onlineundervisning och att det var svårare att interagera med andra. Däremot fanns det elever som uppskattade att studera hemifrån och som tyckte om att de fick ta ett större eget ansvar. Studien visade även en förskjutning av elevers inställning till matematikämnet åt det negativa hållet. Förändringen berodde bland annat på: att eleverna haft svårt att fokusera, bristande motivation, minskad delaktighet under lektionstid och att eleverna inte ställde frågor när de behövde hjälp. Vissa elever fick en bättre inställning till matematik på grund av att onlineundervisningen upplevdes vara positiv, exempelvis genom minskad stress. Det var inte möjligt att se någon skillnad i förändring av inställning till matematikämnet för pojkar jämfört med flickor.Vi hoppas att vårt examensarbete ska kunna bidra med insikter om hur närundervisning kan förbättras utifrån erfarenheter av onlineundervisning. Det gäller exempelvis frågor om i vilka sammanhang som digitalisering kan gynna eller hämma lärandet för elever och frågor om hur digitalisering påverkar lärares arbetsbelastning. Vi menar avslutningsvis att erfarenheter från den snabba omställningen av undervisning i gymnasieskolan behöver beforskas ytterligare så att skolan kan möta utmaningar och vara en del av det hållbara samhället. / During the spring of 2020, the Swedish upper secondary schools were requested to readjust their teaching to distance learning and online education, due to the ongoing COVID-19 pandemic, as a step to reduce the spread of infection. The readjustment of teaching to operate fully online led to new challenges for both students and teachers. Digitalization in schools is part of the societal development. This master thesis is divided into two parts, one investigatory and one developmental. It is also a part of the practical research project K-ULF. The investigatory part highlights how students and teachers experienced the change to online teaching and how it affected the students’ studies in mathematics and their attitude towards the subject. Quantitative and qualitative data were gathered by administering a survey to the students. In total 627 students answered and additional interviews with four teachers and five students at two upper secondary schools were conducted. The quantitative data was analyzed one variable at a time to show frequencies whereas the qualitative data was analyzed thematically. The developmental part of this thesis aims to develop a support material for online teaching, in the format of a guidebook. The guidebook was designed by combining the analysis of the gathered experiences from students and teachers with didactics and mathematical didactics research.Results showed that students experienced impact in several areas: work situation, attendance and participation, possibilities to ask questions and changes in social interactions. Many students experienced that it was more difficult to work with mathematics when they had online teaching and that it was more difficult to interact with others. However, there were students that appreciated studying from home and enjoyed taking on more personal responsibilities. This thesis also showed a negative shift in students’ attitude towards mathematics. Contributing factors to the shift were: students found it difficult to focus, lack of motivation, reduced participation during class and that the students did not ask questions when they needed help. Furthermore, some students got a better attitude towards mathematics as they had a positive experience from online teaching, for instance through reduced stress levels. It was not possible to detect any differences in the change of attitude towards mathematics between boys and girls.The aim of this master thesis is to contribute with insights on how traditional teaching in mathematics can be improved based on the experiences from online teaching. Topics that this applies to is for example: questions regarding which contexts digitalization may improve or inhibit learning and what impact it has on teachers' working environment. To conclude, additional experiences from the rapid teaching readjustment in the upper secondary school should be investigated so that the schools can meet these challenges and be a part of a sustainable society.

Based on Timothy Mortons notion of hyperobject, this material-discursive practice is a cooperative play of forces and intra-active agencies between nature and the technical world. This research reflects especially a paradigmatic shift from the traditional model to one of an interrelated and performative network, in which all of the non-human entities are seen with the same existence and considered to view as operative agents. From Karen Barads agential-realistic perspective and Timothy Mortons theory of hyperobjects, this article importantly examines how to enter into advantageous relationships in a posthumanist designpurpose. What this article contributes are theories and methods that are rooted in an ethical approach to include and explore non-human actors, especially with the starting point of repositioning oneself as a designer and collaborating with the material environment for the outcome for new perspectives. The study has thereof taken its final form into a design where its operational and performative actors, non-human and human agencies, have interacted to produce an audio-reactive installation. / Baserat på Timothy Mortons begrepp om hyperobjekt, är denna materiell-diskursiv praktik en kooperativ lek av krafter och intra-aktiva agenser mellan naturen och den tekniska världen. Denna undersökning reflekterar framförallt ett paradigmskifte från det traditionella formerna till en mer sammankopplad och performativt nätverk, där alla icke-mänskliga aktörer ses med samma grad av existens och övervägs att betraktas som operativa agenter. Utifrån Karen Barads agentiell-realistiska perspektiv och Timothy Mortons teori om hyperobjekt undersöker artikeln huvudsakligen hur man kan ingå i fördelaktiga relationer i ett posthumanistiskt designsyfte. Vad den här artikeln bidrar med är teorier och metoder som förankrar sig i ett etiskt förhållningssätt för att inkludera in och utforska icke-mänskliga aktörer, framförallt med utgångspunkten att ompositionera en designer och samverka med den materiella omgivningen för utfallet av nya perspektiv. Undersökningen har därav tagit sin slutform till en gestaltning där dess operativa och performativa aktörer, icke-mänskliga och mänskliga agenser, har samspelet fram en audio-reaktiv installation.

Bakgrund: Under år 2022 inrapporterades 48,733 dödsfall till Svenska palliativregistret. Stor del av den forskning inom det palliativa fokuserar på anhöriga och vårdares perspektiv. Samtidigt medför den moderna strävan för personcentrering av vården behovet för insikt i hur de döende i sjukdom uppfattar sin situation och tillvaro. Syfte: Att beskriva döende patienters uppfattning om dödens olika aspekter. Metod: En litteratursökning genomfördes med hjälp av databasen MEDLINE via PubMed. Använda söktermer var attitude to death, perception, perceptions, qualitative research, terminally ill, view och views. Tio artiklar baserade på döende personers perspektiv om uppfattningen av döden valdes ut av författarna till litteraturstudien. Artiklarna analyserades sedan genom tematisk analys. Huvudresultat: Två huvudteman identifierades: Att ställas inför nytt perspektiv och Hur döden bemöts är viktigt. Att ställas inför nytt perspektiv som tema berör känsloreaktionen i mötet med döden, kampen om att finna mening, relationen till tillvaron och betydelsen av acceptans. Uppfattningarna kopplade till temat Hur döden bemöts är viktigt behandlar de sätt de döende sjuka hanterar sin situation, vad som hjälper och stjälper, vad som är viktigt och på vilket sätt. Slutsats: Samtidigt som patienternas uppfattning av dödens olika aspekter påvisade individuell variation relaterat till sociokulturella och psykoandliga faktorer; fanns det en övergripande överensstämmelse i uppfattningen om dödens olika aspekter. I patienternas beskrivna uppfattning av dödens aspekter påvisas möjligheten till en förbättrad personcentrerad palliativa vård. / Background: In 2022 there were 48,733 deaths reported to the Swedish register of palliative care. A big part of the palliative research is focused on relatives and care workers perspectives. At the same time the modern pursuit of patient-centered care brings the need for insight on how terminally ill patients perceive their situation and existence. Aim: To describe dying patients' perceptions on the different aspects of death. Method: A literature search was conducted in the database MEDLINE via PubMed. The searchterms used were attitude to death, perception, perceptions, qualitative research, terminally ill, view and views. Ten articles based on the perspective of terminally ill patients' perception of the aspects of death were selected by the authors of this review. The articles were then analyzed using thematic analysis. Findings: Two themes were identified: To be faced with a new perspective and How death is dealt with is important. The theme To be faced with a new perspective touches on the emotional reactions when confronted with death, the struggle to find meaning, connections to one's existence and the significance of acceptance. The perceptions connected to the theme How death is dealt with is important deals with the ways the terminally ill manage their situation, what helps and hinders, what is important and in what way. Conclusion: At the same time the patients' perceptions on the aspect of death showed individual variation related to sociocultural and psychospiritual factors; an overall congruence regarding perceptions of the aspects of death was found. In the patients' described perception of the aspects of death, the possibility for improvement of person-centered palliative care is demonstrated.

The purpose of this study is to contribute knowledge about how educators work with toddlers’ social interaction in interaction situations. The study is based on qualitative research where the methods interview, and observation have been used. The theoretical perspective on which the study is based is the socio-cultural perspective. Six toddlers and four educators have been observed, afterwards the four educators have also been interviewed, with the observations as starting point. The purpose of the interviews was to examine educators’ actions in the observations but also to ask general questions about toddlers in order to gain a deeper understanding of the educator’s knowledge about toddlers. To analyze the empirical data, an interaction analysis has been used as a starting point. In the analysis, it has emerged that educators daily use strategies to support toddlers with the social interaction. However, more development Is needs among educators how to concretely work with toddlers and educators need to become more aware of when and how the different strategies should be used. It has also emerged that toddlers use different type of access strategies in interaction situations to connect. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med toddlarnas sociala samspel i samspelssituationer utomhus. Även att bidra med kunskap om olika tillträdesstrategier som toddlare använder i samspelssituationer. Studien bygger på kvalitativ forskningsansats där metoderna observation och intervju har använts. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Sex toddlare och fyra pedagoger har observerats, i efterhand har de fyra pedagogerna även intervjuats, med observationerna som utgångspunkt.Intervjuernas syfte var att undersöka pedagogers ageranden i observationerna men också att ställa generella frågor om toddlare för att få djupare förståelse för pedagogernas kunskaper om toddlares sociala samspel. För att analysera empirin har en interaktionsanalys använts som utgångspunkt. I analysen har det framkommit att pedagoger dagligen använder strategier för att stötta toddlare i det sociala samspelet. Resultatet i studien visar också att mer utveckling behövs bland pedagoger, dels hur man konkret kan arbeta med toddlare, och att det behövs större medvetenhet om när och hur de olika strategierna ska användas. Det har även framkommit att toddlare använder sig av olika slags tillträdesstrategier i samspelssituationer för att ansluta.

There are many positive aspects of electronic voting systems: security, verifiability, convenience, resource conservation, and the like. However, there is still lack of trust for electronic voting systems within the public. One of the reasons could be that the notions involved in electronic voting are challenging to understand for the general public. In this project, we tried to create public trust through an explanation system. An explanation system was made to explain how a modern electronic voting system works. User testing was performed after that, to verify whether this explanation system is able to increase people’s trust in electronic voting system. After analysing the data collected through the user testing, we got promising results to believe that this explanation can be used to create public trust in electronic voting systems. / Det finns många positiva aspekter av elektroniska röstningssystem: säkerhet, verifierbarhet, bekvämlighet, resursbesparingar, och liknande. Emellertid så saknas det fortfarande hos allmänheten tillit till elektroniska röstningssystem. Ett av skälen till detta skulle kunna vara att idéerna i samband med elektronisk röstning är utmanande att förstå för allmänheten. I detta projekt har vi försökt att skapa allmän tillit med hjälp av ett förklaringssystem. Ett förklaringssystem tillverkades för att förklara hur ett modernt elektroniskt röstningssystem fungerar. Användartester utfördes därefter, för att verifiera huruvida detta förklaringssystem förmådde öka människors tillit till elektroniska röstningssystem. Efter analys av data insamlade genom användartesterna, fick vi lovande resultat som gav oss anledning att tro att detta slags förklaring kan användas för att skapa allmän tillit till elektroniska röstningssystem.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa. Materialet är analyserat enligt metoden för innehållsanalys. Resultatet visar att för ungdomarna betydelsefulla livsvillkor är: Krav i form av prestationer, utseende, ansvar, relationer och bemötande samt utsatthet för sexuella trakasserier och våld. Det finns könsskillnader i erfarenheterna av dessa livsvillkor. Den genusteoretiska analysen synliggör hur såväl materiella/reella levnadsförhållanden som diskursiva aspekter av genusordningen bidrar till genusmönstren i psykisk hälsa. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är: a) ungdomarna anser att livsvillkor som krav, relationer, sexuella trakasserier och våld har betydelse för psykisk hälsa; b) innebörden och erfarenheterna av dessa är genusrelaterade; samt c) framtida folkhälsovetenskapliga forskning inom fältet bör uppmärksamma de livsvillkor ungdomarna har betonat, anlägga ett genusperspektiv i studier av dem samt utveckla sina metoder. Detta i syfte att skapa kunskap utifrån vilken hälsofrämjande och förebyggande arbete kan utformas. / Title: ”The most important thing is how the environment surrounding me is, and how I am treated” – A gender perspective based interview study on the importance of the living conditions for the mental health of adolescentsThere is a consistent gender pattern in the mental health among adolescents, where young women report more of mental ill-health than young men do. The background to this study is the lack of knowledge about the relation between this pattern and the living conditions of adolescents. From a gender perspective, this study aims to shed light on, and increase the knowledge about, the relevance of living conditions for the mental health among adolescents. Gender is the main analytical concept. The study is based on focus group interviews with senior high school adolescents, discussing what factors determine mental health. The main factors are, according to the interviews: demands concerning achievements, physical appearance and responsibility, relations, social contact and exposure of sexual harassment and violence. The experiences of these living conditions among female and male adolescents differ. The gender-theoretical analysis shows how both factual and discursive aspects of the gender structure contribute to gender patterns in mental health. The main conclusions are: a) Adolescents believe that living conditions like demands, relations, sexual harassment and violence influence mental health; b) the meaning and experience from these conditions are gendered; and c) future public health research in this field should consider these living conditions, use a gender perspective when analysing them and refine the methods. The purpose for this should be an increase in knowledge, from where health-promoting and preventive measures could be taken.

This master´s thesis studies the discourse surrounding research data and open access within the artistic research field in Sweden. Its purpose is to explain how librarians better can support artistic researchers in research data management. The study was conducted by nine qualitative interviews, four with artistic researchers and five with academic librarians, to further investigate the differences and similarities between the two workgroups approach to research data and open access. The paper uses a theoretical framework of poststructuralist discourse analysis, inspired by discourse researcher Johannes Angermüller, to uncover structures and meanings connecting research data and open access amongst the two occupations. The thesis also uses Jacques Derrida´s concept of deconstruction, as inspiration to further analyze the collected material. The interview material was transcribed, coded and presented in three chapters. The first part investigates the subject of research data and management, the second part presents the data collected when investigating the topic of open science. The final chapter of the analysis discusses the interactions between the two groups. The results show that the concept of research data and open access remains a difficult and complex question within artistic research, where the discourse surrounding it is made up by multifaceted voices. The paper concludes that the field would benefit from a further collaboration between researchers and librarians in understanding and handling questions surrounding open access and research data. The data further suggests that more established guidelines and principles for data publishing within the artistic research field would further help librarians and researchers when communicating with each other. This is a two-year master´s thesis in library and information science.

The study has consisted of creating a place for snow storage with a connecting storm water facility. This is based on findings regarding concentrations of pollutants in Luleå's snow storages in combination with Luleå's standards for design of these storages. For Luleå Municipality, the stormwater issue is relevant as the number of floods will increase as Luleå expands. This results in a greater ratio of hard-made surfaces with increased surface runoff that create risks of flooding and property damage, something that will intensify even further with climate change. Besides this, the runoff concentration of pollutants that are transported out into recipients also increases. The study has been carried out in Luleå, via Luleå Municipality and LTU. The purpose of the study was to answer the following questions:"What concentrations of pollutants are found in Luleå's meltwater?", "What does Luleå' smanagement of snow storage look like, and why?", "Where can a snow storage be placed in Luleå to enable year-round recreation?” and "Which stormwater solution should be chosen to filter pollutants from this snow deposit?". This was answered via seven different means of gathering data: literature studies, field studies/observations, meetings/interviews & E-mail exchanges, selection of a stormwater facility, calculations, simulations, and conceptual design. Through these means, the study concluded that the concentrations of pollutants in meltwater are generally greater than in stormwater, that there are recommendations regarding the size, location and safety of Luleås snow storages, that any snow storage should preferably be located where motor traffic is not present and that its space should be usable year round with regard to recreation, and that a wetland is the most suitable facility for filtering the pollutants in the meltwater from this deposit. Overall, the results conveys that the spaces set aside for snow and meltwater treatment should enable year-round recreation, in addition to their technical functions. However, does the results show nothing in terms of management of extreme cases of rainfall nor any types flooding preventions relating to stormwater management. This paper does not provide any suggestions for a snow storage site nor a stormwater treatment facility for cities with a similar or different climate. The reason that onlyr ecreation and pollution treatment were considered is because these are the most relevant in this context, firstly since toxins are more prevalent in meltwater than in stormwater, and because recreation associated with snow is a given aspect of usage. Thus were a suitable frame of question and suitable means used to generate reasonable and acceptable results.

Bakgrund: Egentlig depression är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Sjukdomen drabbar samhället, vården och individen. En utmaning för personer med egentlig depression är att hålla en hälsosam struktur och regelbundenhet i sin vardag. Det leder till svårigheter med egenvård, att följa medicinska ordinationer och hälsoråd. Egenvård är handlingar som individen utför för att förbättra sin hälsa. Det är en viktig del i behandlingen av egentlig depression som kan lindra symtom och påskynda tillfrisknande. Syfte: Att undersöka hur relationen mellan patient och vårdpersonal påverkar motivationen till egenvård hos patienter med egentlig depression. Metod: En litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökningen omfattade artiklar publicerade mellan 2002 och 2022 i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. En manifest litteraturanalys användes för att identifiera faktorer som påverkat patienternas motivation till egenvård. Materialet kondenserades till meningsbärande enheter varefter de kategoriserades. Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier av avgörande delar i bemötandet: specifika ageranden och förhållningssätt. I kategorin specifika åtgärder inkluderas de enskilda handlingarna involvering, informerande, att ställa specifika frågor och att ge patienten tillräcklig tid. De är alla faktorer med en positiv effekt på patientens självbild, motivation och egenvårdsförmåga. Kategorin förhållningssätt innehåller subkategorierna tillit, förståelse, uppmuntran och kontinuitet. De beskriver delar i bemötandet som sjukvårdspersonalen behöver bemästra för att ge patienten goda förutsättningar att sköta sin egenvård. Slutsats: För att ge patienter med egentlig depression goda förutsättningar för egenvård måste vårdpersonalen tillgodose patientens behov av både specifika ageranden och förhållningssätt som ökar motivationen. / Background: Major depressive disorder (MDD) is a growing public health concern in Sweden. The illness affects the society, healthcare system and the individual. One challenge for people with MDD is to maintain a healthy structure and regularity in everyday life. This leads to difficulties in self-care, following ordinations and medical advice. Self-care are actions performed by the individual to improve health. It is an important part of the treatment of MDD which can ease symptoms and expedite recovery. Aim: To investigate how the relation between patient and health professionals affect motivation related to self-care concerning patients with MDD. Method: A literature study of 13 qualitative original articles published between 2002 and 2022 in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. A manifest literature analysis was employed to identify factors affecting the motivation to self-care. The material was condensed into meaningful units and then categorized.  Results: The study identified two categories crucial to the approach: specific acts and disposition. The specific acts category includes involvement, information, asking specific questions and giving the patient enough time. All of them are factors with a positive effect on patients’ self-image, motivation and it strengthened capabilities for self-care. The category disposition included the subcategories trust, understanding, encouragement and continuity. They describe parts in the approach that healthcare professionals need to master to give good prerequisites for patients to handle their self-care. Conclusion: To provide patients with MDD optimal conditions for self-care, health professionals need to fulfil the patient’s requirements of both specific acts and disposition at every healthcare contact.