De språkliga val som görs i den allmänna skyltningen på en (semi-)offentlig plats berättar någonting om rådande uppfattningar om språk i ett visst sammanhang. De språkliga val som görs på en begravningsplats avslöjar något om vilka saker som anses vara viktiga för såväl den avlidna som de närstående. Forskning om språkliga landskap, det vill säga om skyltar och inskriptioner i ett avgränsat område, kan bidra till att blottlägga dessa ideologier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika språk synliggörs i Skogskyrkogårdens språkliga landskap samt vilka språkideologier om flerspråkighet som manifesteras i detta landskap. För att uppnå detta syfte tillämpar jag en sociosemiotisk multimodal analys på mitt material. Materialet är tvådelat: dels analyseras begravningsplatsens allmänna skyltar och inskriptioner, dels skyltar och inskriptioner som tillhör enskilda gravar i det ortodoxa gravkvarteret. Den språkliga variationen är betydligt större på skyltar och inskriptioner som tillhör enskilda gravar än Skogskyrkogårdens allmänna skyltning. Detta beror på olika föreställningar om mottagaren utifrån olika språkideologier såsom modersmålsideologin, ideologin om postmodern flerspråkighet, ideologin om språkhierarkier, ett land ett språk-ideologin och ideologin om ett språks kulturvärde, som alla manifesteras eller utmanas i Skogskyrkogårdens språkliga landskap.

The present study deals with newly arrived young people’s perceptions of Physical Education and Health (PEH). Many in this group are not familiar with the culturally specific elements of Swedish PEH. The study highlights the meanings they attach to participation in PEH and the consequences on their participation in PEH. The study is based on qualitative interviews with six young immigrants in a medium sized city in Sweden. They have come from different countries, have different religions and are of different genders. The results have been interpreted using Dewey’s pragmatic transactional approach. Some results from the study are that school PEH is an important activity for the interviewees offering opportunities, new contacts, improvement of language and other skills. Their narratives indicate that their physical health does not constitute a limitation but rather an opportunity to participate in PEH. On the other hand, certain aspects of their psychological and social health may sometimes constitute limitations to their participation in PEH. The girls are affected both by the market forces norm that tells that they should be nice and sweet and of their own cultural norm that tells that they should not be too physically active. It is easier for the boys than the girls in the study to participate in sports both in school and during leisure time. On the basis of the results of the study and of previous research, the discussion suggests ways of facilitating this group’s participation in PEH, the important point being that they should be treated as individuals. / Andelen nyanlända ungdomar i Sverige ökar och prognoser visar att andelen kommer att öka framgent. Skolan är en viktig plats för dessa ungdomar och av betydelse för dem att inkluderas i det svenska samhället. Ungdomarnas inkludering i samhället är viktig att förhålla sig till där undervisningen är en viktig del. Undervisningen i Idrott och Hälsa har tillsammans med övrig skolverksamhet ett ansvar att välkomna denna grupp. Fysisk aktivitet i olika former har en stor möjlighet att göra det på ett positivt sätt då rörelse och idrott är en global företeelse där språket är av mindre betydelse. Fysisk aktivitet är ett globalt språk som om det presenteras på ett tillgängligt sätt kan vara en brygga för denna grupp att inkluderas i samhället. När jag inom ramen för Forskarskolan Idrott och hälsas didaktik fick chansen att skriva en licentiatuppsats blev valet naturligt. Jag har arbetat 40 år som idrottslärare och har under de senaste åren undervisat nyanlända ungdomar i åldern 16-20 år. Jag har under den tid jag undervisat gruppen funderat över hur jag ska planera och genomföra undervisningen för att underlätta gruppens möte med ämnet. Därför kändes det relevant att göra en praktiknära studie som belyser nyanländas möte med idrottsundervisningen. Jag har intervjuat sex stycken nyanlända ungdomar i åldern 17-19 år gamla som har skilda uppväxtförhållanden. Deras berättelser tar upp tiden i hemlandet, deras flykt och mötet med det nya landet, skolan och idrottsundervisningen. Jag har analyserat och tolkat deras berättelser som har fokus på deras tidigare och nuvarande relation till fysisk aktivitet och undersöker på det sättet deras möte med idrottsundervisningen här i Sverige som är studiens huvudsyfte. Då det är ofrånkomligt att ungdomarna även berättar generellt hur det är att komma som nyanländ, redovisas även det i studien. Resultatet från studien visar att det finns några aktiviteter i ämnet som ungdomarna har svårare att förhålla sig till.  Det är framförallt friluftsaktiviteter, vinteraktiviteter, simning dans samt att förstå begreppet hälsa. Bollspel, lekar och styrketräning innebär sällan några begränsningar vad gäller deras deltagande. Flickorna ser en begränsning i att delta tillsammans med pojkarna vid vissa aktiviteter men vill ändå idrotta tillsammans med dem. Men med förbehållet att pojkarna ska viss större förståelse och att aktiviteterna ska organiseras så att alla känner sig trygga. Ungdomarna har inga fysiska begränsningar att delta men det finns psykiska och sociala faktorer som gör att det ibland kan vara svårt för dem att delta. Samtidigt ser ungdomarna en mängd möjligheter i sitt deltagande. En möjlighet till sociala kontakter, träna sitt språk, lära sig nya kroppsliga färdigheter, att sköta sin hälsa att få leva för ”stunden” och att få ett betyg som tillsammans med andra betyg kan rendera till möjligheter för vidare studier.    Praktiska konsekvenser av slutsatser. Utifrån slutsatserna kopplat till rådande kursplaner ger jag exempel på hur idrottsundervisningen för denna grupp kan organiseras och planeras för att om möjligt inkludera denna grupp av elever på ett ”välkomnande” sätt. Detta för att inte bara hantera begränsningarna utan också stärka möjligheterna. Konsekvenser i ett större perspektiv. Det finns olikhetar att ta hänsyn till men också likheter oavsett uppväxtmiljö som är väl värda att lyfta vid möten. Det är lätt att se problem när människor med olika bakgrund och kultur möts men nog så viktigt att se det tillskott det innebär att lyssna till andras ”röster”.

Digitaliseringen har förändrat skolmiljön och skapat både nya utmaningar och möjligheter Det här examensarbetet, genomfört i samarbete med K-ULF projektet, syftar till att utveckla en pedagogisk lektionsplanering med tillhörande lärar- och elevhandledning som kombinerar teori och praktiska övningar. Målet är att stödja lärare i programmeringsundervisningen och främja elevernas lärande i en sociokulturell miljö. Bedömningen av elevernas förståelse genomfördes med hjälp av Blooms taxonomi, som utgår från det kognitivistiska perspektivet. Lärarhandledningen utformades baserat på tidigare forskningsresultat och input från en tekniklärare. Den omfattade tydliga syften och lärandemål enligt ämnesplanen för Teknik i gymnasiet, lektionsupplägg, lektionsinnehåll samt eventuella förberedelser för läraren. Därefter genomgick handledningen tre iterationer baserade på protokoll, deltagande observationer, diskussioner med läraren och insamlade elevsvar. Författarna testade handledningen genom att använda den i sin egen undervisning. Resultatet visade att handledningen fungerade som ett användbart verktyg för lärare som ville introducera programmering i sin undervisning. Den kunde anpassas efter klassens kunskapsnivå och lärarens egna erfarenheter. Undervisningen ägde rum i en sociokulturell klassrumsmiljö där eleverna arbetade både individuellt och i par. De insamlade elevsvaren visade att elevernas förståelse nådde upp till nivå sex enligt Blooms taxonomi när de arbetade i grupp, vilket innebar att de kunde skapa nya program och lösningar. Dock hamnade deras individuella förståelse upp till nivå fem, där de kunde bygga upp kunskap från minnesnivå till förståelse och tillämpning. Användningen av Blooms taxonomi för att bedöma elevernas förståelsenivå i en sociokulturell kontext visade sig vara en framgångsrik metod. De olika perspektiven på lärandet samverkade på ett effektivt sätt. / Digitalization has revolutionized the educational landscape, bringing forth new challenges and opportunities within schools. This master’s thesis, conducted in collaboration with the K-ULF project, aims to develop a pedagogical educational curriculum material that combines theory and practical exercises for teachers and students. The material focuses on programming instruction and fostering student learning within a sociocultural environment. To assess students’ understanding, Bloom’s taxonomy, rooted in the cognitivist perspective, was employed. The teacher guide was designed based on prior research findings and insights from a technology teacher. It encompasses clear objectives, learning goals aligned with the secondary school technology curriculum, lesson plans, lesson content, and necessary teacher preparations. The guide underwent three iterations, incorporating protocols, participant observations, discussions with the teacher and collected student solutions. To evaluate the effectiveness of the teacher guide, the authors utilized it in their own teaching. The results demonstrated that the guide served as a valuable resource for teachers seeking to incorporate programming into their instruction. It could be tailored to accommodate the student’s knowledge level and the teacher’s experience. The teaching took place in a sociocultural environment, where students engaged in both individual and collaborative work. Analysis of student solutions indicated that group work led to a higher level of understanding, reaching level six of Bloom’s taxonomy, enabling students to create new programs and devise solutions. However, individual understanding reached level five, characterized by the ability to evaluate. The use of Bloom’s taxonomy as an assessment tool within a sociocultural context proved successful, effectively integrating diverse perspectives on learning.

Undervisning och lärande är grundbultar i ett modernt demokratiskt samhälle. Dessa aktiviteter sker i stor utsträckning av lärare vilka bär ansvaret för att utbilda framtidens generationer. Inom utbildningsväsendet existerar en rad olika läromedel såsom böcker och datorer vilka ofta tenderar att vara statiska i sitt förhållande till eleven. Enligt internationella kunskapsmätningar har svenska elevers matematiska kunskap stagnerat de senaste två decennierna, även om en vändning har skett de senaste åren. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett för stort fokus hos bl.a. lärare och matematikböcker ägnats åt procedurella färdigheter snarare än begreppslig förståelse. Detta i kombination med lärares upplevda svårigheter kring att tillämpa ett formativt arbetssätt kan innebära hinder för elevers matematiska kunskapsutveckling. Flera digitala verktyg har utvecklats för att stötta lärare och elever i deras lärandeprocess. Ett sådant digitalt verktyg är Mentimeter som utvecklats för att öka interaktionen mellan en presentatör (t.ex. en lärare) och dess publik. Mentimeterär inte avsett specifikt för en lärandekontext och det finns idag ingen etablerad utgivning av läromedel som använder Mentimeter för skolans värld. Det här examensarbetet har med bakgrund av detta haft som mål att designa och konstruera ett matematiskt läromedel med hjälp av Mentimeter, ämnat för att utveckla elevers förståelse för ett matematiskt begrepp (funktioner). Detta har gjorts med en designbaserad forskningsmetodik vilket är en metod som lämpar sig väl för att utveckla tekniska artefakter inom en skolkontext samt undersöka hur den utvecklade artefakten fungerar i en specifik kontext. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelse av att använda det utvecklade läromedlet och med den kunskapen, genom en iterativ process utveckla och samtidigt öka förståelse för hur ett digitalt utbildningsverktyg kan möjliggöra ett formativt arbetssätt. Ett grundantagande inom ramen för detta examensarbete är att ett formativt arbetssätt kan bidra till ett ökat lärande och därmed ökad förståelse för funktionsbegreppet, men att det behövs mer kunskap för att förstå sambandet mellan didaktisk teori och hur den kan användas inom en skolkontext. Detta examensarbete utgår både från en konstruktivistisk och en sociokulturell syn på lärande. Motiveringen av denna breda syn på lärande är att det möjliggör en mer induktiv ansats i förhållande till tolkningen av studiens resultat. Studiens resultat är en“Mentimeter-modul” som designats för att möjliggöra ökad förståelse för matematiska begrepp, samt en teoretisk förståelse för hur modulen upplevts av lärare i en skolkontext. Vidare visar studiens resultat på vikten av att lärare använder Mentimeter-modulen som ett komplement till den ordinarie undervisningen istället för att låta verktyget agera som en egen aktör. Slutsatsen är att den utvecklade Mentimeter-modulen upplevs möjliggöra ett formativt arbetssätt om syftet med modulen tydliggörs och lärarna ser på modulen som ett komplement till sin ordinarie undervisning. / Teaching and learning could be considered as cornerstones of a modern democratic society. These activities are largely being practiced by teachers who are in part responsible for educating future generations. In the education system, there are a number of different teaching materials such as books and computers, which often tend to be static with no or little interaction with the student. According to international surveys the mathematical knowledge among Swedish student’s has stagnated over the past two decades, although a turnaround has taken place in recent years. A possible explanation for this may be that too much focus has been devoted to procedural skills rather than conceptual understanding. This, combined with teachers' perceived difficulties in applying a formative approach, can slow down the development of students' mathematical knowledge. Several digital educational tools have been developed to support teachers and students in their learning process. One such tool is Mentimeter, which was developed to increase the interaction between a presenter (e.g. a teacher) and its audience (e.g. a student). Mentimeter is not intended specifically for a learning context and there is currently no mathematical educational materials developed with the software and that is accessible for everyone with a Menitemeter account. This master thesis has aimed to design and construct a mathematical teaching aid with the help of Mentimeter, intended to develop students' understanding of a mathematical concept (functions). This has been done with a design-based research methodology which is suited for exploring learning environments and gaining deeper theoretical understanding by introducing a designed technical artifact in the context that is being observed. The purpose of this Master Thesis has been to investigate teachers' experience of using the developed teaching aid and with that knowledge, through an iterative process develop understanding on how a digital educational tool can enable a formative approach. A basic assumption made by the authors of this study is that a formative approach can contribute to increased learning andthus increased understanding of the concept of a function. But more knowledge is needed to understand the connection between the didactic theory and how it can be applied in a school context. This study is based partly on a constructivist view of learning but also on a socio-cultural perspective. The motivation for this broad view of learning enables a more inductive approach in relation to the interpretation of the study results. The results of this thesis are a “Mentimeter module” designed to enable an increased understanding of mathematical concepts, as well as a theoretical understanding of how the module is experienced by teachers in a school context. Furthermore, the study shows the importance of teachers using the Mentimeter module as a complement to their regular teaching activities instead of letting the digital education tool act on its own. The conclusion is that the developed Mentimeter module is perceived to enable a formative approach if the purpose of the module is clarified and the teachers see the module as a complement to their established experience andprevious knowledge.

This study investigates the application and implications of AI-generated content in podcast production. The research particularly explores the use of text-to-speech (TTS) systems and AI language models to simulate authentic-sounding conversations. This study analyzes listener responses to different AI-generated and human-edited podcast episodes through a series of prototypes and interviews with listeners. Findings suggest that listeners often perceive AI-generated conversations as less authentic and natural than human-made ones, especially due to issues like unnatural intonation and a lack of natural discourse markers. Despite these challenges, improvements were noted in later prototypes where manual editing was combined with AI-generated content. This highlights the potential for AI to complement human creativity in podcast production. The study concludes that for AI-generated content to achieve the desired level of authenticity, further involvement of human intuition is necessary. Future research should explore refining AI models to better simulate natural conversation flow and focus on enhancing the nuances of human-like speech. The findings also underline the potential of AI tools to revolutionize podcast production workflows. / Denna studie undersöker användningen och implikationerna av AI-genererat innehåll i podcastproduktion. Forskningen utforskar särskilt användningen av text-till-tal-system (TTS) och AI-språkmodeller för att simulera samtal som låter autentiska. Studien analyserar lyssnarreaktioner på olika AI-genererade och mänskligt redigerade poddavsnitt genom en serie prototyper och intervjuer med lyssnare. Resultaten visar att lyssnare ofta upplever AI-genererade samtal som mindre autentiska och naturliga än de som skapats av människor. Särskilt på grund av problem som onaturliga betoningar och brist på naturliga diskurspartiklar. Trots dessa utmaningar märktes förbättringar i senare prototyper där manuell redigering kombinerades med AI-genererat innehåll, vilket belyser potentialen för AI att komplettera mänsklig kreativitet i podcastproduktion. Genom forskningen dras slutsatsen att AI-genererat innehåll kräver ytterligare integration av mänsklig intuition för att uppnå önskad nivå av autenticitet. Framtida forskning bör utforska hur AI-modeller kan förfinas för att bättre simulera naturligt samtalsflöde och fokusera på att förbättra nyanserna i mänskligt tal. Resultaten understryker också potentialen hos AI-verktyg att revolutionera arbetsflödena för podcastproduktion.

This thesis aims to create a gamified board game that archives can use as an educational tool that can help them promote archival outreach while at the same time providing its players with archival knowledge. The board game - Archeion - was made from scratch using the Research through Design method, which was further backed up by the observations and focus group interviews conducted before, during, and after each playtest. The theories of gamification, engagement, and archival pedagogy were used in this thesis to strengthen the educational aspects of the board game and also to provide it with engaging and pedagogical elements to make it more enjoyable. Acquaintances with no prior knowledge of archives, archival science students, and library and information science students were chosen for the playtests as they were able to provide the thesis with feedback that could improve the educational and pedagogical aspects of the board game. The playtests revealed that the players had learned new things about archives and that they had gotten a deeper understanding of archival concepts and practices. They expressed emotions such as curiosity, excitement, and fear throughout the gameplay sessions as the game mechanics and player choices changed the narrative of the game for either better or worse. The game mechanics were made to inform the players with archival knowledge at a slow pace to not overwhelm them with information. This made it easier for the players to understand what happened in the game while learning bits and pieces of archival science that they found interesting. When the game ended, most players kept talking about archives and wanted to know more about the archival concepts and practices mentioned in the components of the game. The results have shown that board games can and should be used as educational tools as they can transform a boring assignment into an enjoyable pastime. / Uppsatsen syftar till att skapa ett spelifierat brädspel som arkiv kan använda som ett pedagogiskt verktyg för att främja arkivmedvetenhet samtidigt som det ger spelarna arkivkunskap. Brädspelet - Archeion - skapades från grunden med hjälp av metoden forskning genom design, vilken ytterligare stöddes av observationer och fokusgruppsintervjuer genomförda före, under och efter varje speltest. Teorierna spelifiering, engagemang och arkivpedagogik användes i uppsatsen för att stärka brädspelets pedagogiska aspekter och även för att förse det med engagerande och pedagogiska element för att göra det mer underhållande. Nära bekanta som inte hade någon tidigare kunskap om arkiv, samt studenter i arkivvetenskap och studenter i biblioteks- och informationsvetenskap valdes som speltestare eftersom de kunde ge en återkoppling som kunde främja och förbättra de pedagogiska aspekterna av brädspelet. Speltesterna avslöjade att spelarna hade lärt sig nya saker om arkiv och att de hade fått en djupare förståelse för arkivkoncept och -praxis. De uttryckte känslor som nyfikenhet, spänning och rädsla under spelsessionerna eftersom spelmekaniken och spelarnas val förändrade spelets handling till antingen det bättre eller sämre. Spelmekaniken är utformad för att informera spelarna om arkivkunskap på ett långsamt sätt för att inte överväldiga dem med information. Detta gjorde det lättare för spelarna att förstå vad som hände i spelet samtidigt som de lärde sig delar av arkivvetenskap som de fann intressanta. När spelet tog slut fortsatte de flesta spelarna att prata om arkiv och ville veta mer om de arkivkoncept och -praxis som nämndes i spelets komponenter. Resultaten har visat att brädspel kan och bör användas som pedagogiska verktyg då de kan förvandla en tråkig uppgift till en underhållande sysselsättning.

Bakgrund: Barnsjuksköterskor har en högre pediatrisk kompetensnivå än allmänsjuksköterskor. Teoretisk kunskap i kombination med erfarenhet skapar kompetens och utöver kompetensutveckling bidrar specialistutbildning till förbättring av vården, personlig tillfredställelse, löneutveckling och möjligheter till befordran. Trots detta ökar integreringen av allmänsjuksköterskor inom hälso- och sjukvården för barn och ungdomar till följd av den rådande bristen på barnsjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnsjuksköterskans professionella erfarenheter av att arbeta med barn och ungdomar i hälso- och sjukvården efter genomförd specialistsjuksköterskeutbildning. Metod: Studien var av kvalitativ design där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor som tagit specialistsjuksköterskeexamen mellan år 2020-2024. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Specialistkompetens ger ökad trygghet, Specialistkompetens ger ökad respekt, Specialistkompetens medger nya arbetsmarknadsmöjligheter och Specialistkompetens fördjupas med erfarenhet. Konklusion: Specialistutbildning innebär en kompetensutveckling för barnsjuksköterskor och en förbättrad kvalitet av arbetet med barn och ungdomar. För att motivera fler allmänsjuksköterskor att specialisera sig krävs en tydlig skillnad i arbetet före och efter specialisering. Det är även avgörande att utbildningen betalas av arbetsgivaren för att specialisering ska vara gynnsam för allmänsjuksköterskor. / Background: Pediatric nurses have a higher level of pediatric competence than general nurses. Theoretical knowledge combined with experience creates competence, and in addition to competence development, specialist training contributes to the improvement of care, personal satisfaction, salary progression, and promotion opportunities. Nevertheless, the integration of general nurses in pediatrics is increasing due to the current shortage of pediatric nurses. Purpose: The purpose of the study is to shed light on the pediatric nurse's professional experiences of working with children and adolescents in health and medical care after completed specialist nurse training. Method: The study was of a qualitative design where data was collected through semi-structured interviews with eight pediatric nurses who graduated specialist nursing degrees between the years of 2020-2024. Data were analysed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Specialist competence gives increased security, Specialist competence gives increased respect, Specialist competence allows new labor market opportunities and Specialist competence deepens with experience. Conclusion: Specialist training means competence development for pediatric nurses and an improved quality of work with children and adolescents. In order to motivate more general nurses to specialize, a clear difference in the work before and after specialization is required. It is also crucial that the training is paid for by the employer in order for specialization to be beneficial for general nurses.

Early communication of organizational values helps job seekers self-select out of the recruitment process and make proper career decisions. Recruitment websites are the major tools for learning organizational values and filtering suitable job opportunities but they often fail to provide real and comprehensive values-related information. To satisfy the information needs of job seekers and facilitate values-based job-seeking, this paper conducted design-oriented research, aiming to understand job seekers’ attitudes towards values-based recruitment websites and core considerations for facilitating values-based job-seeking when designing such websites. A clickable prototype of a values-based recruitment website for technical developers to find employers based on shared values was developed with a user-centered and iterative design process and evaluated by 10 users using qualitative methods. The findings revealed that participants’ attitudes toward the website varied among individuals. Core considerations were, for example, organizational trust, person-job fit evaluation, and values-based filter design. Furthermore, specific features to address these considerations are proposed to inspire future designs. / Tidig kommunikation av organisatoriska värderingar hjälper arbetssökande att själv välja ut ur rekryteringsprocessen och fatta korrekta karriärbeslut. Rekryteringswebbplatser är de viktigaste verktygen för att lära sig organisatoriska värderingar och filtrera ut lämpliga jobbmöjligheter, men de misslyckas ofta med att tillhandahålla verklig och heltäckande värderelaterad information. För att tillgodose informationsbehovet av värderingar och underlätta värderingsbaserat jobbsökande, genomförde denna artikel designorienterad forskning, som syftade till att förstå arbetssökandes attityder till värderingsbaserade rekryteringswebbplatser och centrala överväganden för att underlätta värderingsbaserat arbetssökande vid utformning sådana webbplatser. En klickbar prototyp av en värderingsbaserad rekryteringswebbplats för tekniska utvecklare för att hitta arbetsgivare baserad på gemensamma värderingar utvecklades med en användarcentrerad och iterativ designprocess och utvärderades av 10 användare med hjälp av kvalitativa metoder. Resultaten visade att deltagarnas attityder till webbplatsen varierade mellan individer. Kärnöverväganden var till exempel organisatoriskt förtroende, utvärdering av passform mellan person och jobb och värderingsbaserad filterdesign. Dessutom föreslås specifika funktioner för att hantera dessa överväganden för att inspirera framtida design.

Objective: The purpose of this study is to identify how libraries and professional scientists can collaborate to enable citizen science, and what value libraries generate by taking part. The study also sets out to develop a framework that can be applied when designing and analyzing such collaboration.  Method: A qualitative and interpretative case study where significant design features, success factors, challenges, and outcomes are captured through interviews with representatives from research libraries, public libraries, and science teams in four citizen science projects. The empiric data is explored through reflexive thematic analysis and further investigated in a comparative analysis. The combined findings are then mapped with a framework for cross-sector collaboration (CFCR). Results: The study indicates that this type of collaboration is need-based and characterized by flexibility, shared goals, mutual benefits, manageable tasks, and shared resources. Additionally, it benefits from internal and external partnerships. Common identified challenges are lack of resources, different agendas, coordination issues, and change management. The findings demonstrate the impact of organizational context and indicate that libraries already largely have the required competence to enable citizen science. Libraries generate value by offering increased outreach/communication, space/training/tools, project design and by acting as gate-ways/intermediators. Libraries gain value in the form of access to scientists, visitor attraction, and future rele-vance. The study results in a proposed framework for citizen science collaboration between libraries and pro-fessional scientists. Conclusion: Research/academic libraries and public libraries are well-positioned to enable citizen science through collaboration with professional scientists, external actors, and with each other. This requires common strategies, clear goals, shared resources, and an ability to adapt to changing needs and circumstances. Libraries can generate and gain value from taking part, especially in the form of greater outreach and future relevance. / Syfte: Att undersöka hur bibliotek och forskare kan samarbeta för att möjliggöra medborgarforskning, och vilken typ av värde bibliotek kan skapa genom att delta i denna typa va projekt. En ytterligare ambition är att utveckla ett ramverk som kan användas vid utformning och analys av denna typ av samarbete. Metod: En kvalitativ, interpretativ fallstudie som identifierar signifikanta designelement, framgångsfaktorer, utmaningar och värden. Empirisk data samlas in genom intervjuer med representanter från forskningsbibliotek, folkbibliotek och forskningsteam i fyra medborgarforskningsprojekt. Källmaterialet undersöks genom tematisk analys och utforskas vidare i en jämförande analys. Det samlade analysresultatet jämförs därefter med ett ramverk för tvärsektoriellt samarbete (CFCR). Resultat: Studien visar att denna typ av samarbete är behovsbaserat och präglas av flexibilitet, gemensamma mål, ömsesidig nytta, hanterbara arbetsuppgifter och gemensamma resurser. Det gynnas också av interna och externa samarbeten. Vanliga utmaningar är resursbrist, olika prioriteringar, samordningsproblem och förändringsledning. Resultaten visar också att samarbetet påverkas av organisatorisk kontext, och att bibliotek till stor del redan har den kompetens som krävs för att möjliggöra medborgarforskning. Bibliotek kan skapa värde genom att erbjuda utökad räckvidd/kommunikation, fysisk plats/utbildning/verktyg, projektdesign, samt genom att fungera som brygga/förmedlare. Biblioteken kan vinna värde i form av forskartillgång, attraktionskraft och möjligheten att bibehålla sin relevans. Analysen resulterar i ett föreslaget ramverk för samarbeten mellan bibliotek och forskare inom området medborgarforskning. Slutsatser: Forskningsbibliotek och folkbibliotek har goda förutsättningar att möjliggöra medborgarforskning genom att samarbeta med forskare, externa aktörer, och med varandra. Det kräver tydliga strategier och mål, delade resurser och förmåga att anpassa sig till nya behov och omständigheter. Genom att delta i denna typ av samarbete kan bibliotek både skapa och vinna värde, i synnerhet i form av utökad räckvidd och framtida relevans.

Webbapplikationer har blivit centrala i dagens digitala landskap, och användarnas förväntningar på snabbhet, säkerhet och användarvänlighet ställer höga krav på utvecklare. Denna studie utforskar de komplexa utmaningarna med att implementera och optimera sökfunktionalitet i webbapplikationer, särskilt de som hanterar olika användarrättigheter och åtkomstkontroller. Syftet med denna forskning är att identifiera och analysera dessa utmaningar för att kunna erbjuda insikter och rekommendationer som stödjer utvecklare i deras arbete. En kvalitativ forskningsmetod användes, där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med utvecklare från olika företag. Dessa utvecklare har olika nivåer av erfarenhet och arbetar med både frontend och backend utveckling. Intervjuerna fokuserade på att identifiera specifika problem och lösningar relaterade till sökfunktionalitet i webbapplikationer. Fallstudier valdes som metod för att ge en djupgående analys av fenomenet i dess naturliga kontext, vilket möjliggör en detaljerad förståelse av de praktiska utmaningar som utvecklare möter. Studiens resultat bidrar till en djupare förståelse för de tekniska och organisatoriska utmaningarna med moderna webbapplikationer. Genom att belysa de specifika problemen och föreslå praktiska lösningar syftar denna forskning till att stödja utvecklare i deras strävan efter att skapa snabba, säkra och användarvänliga webbapplikationer.