Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2005.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Bakgrund:  Ungdomar som utvecklar depression i tonåren har en ökad risk att utveckla kroniska psykiska sjukdomar i vuxen ålder. Depression karaktäriseras av nedstämdhet och kan visa sig på flertalet sätt beroende på vilken ålder personen befinner sig i. Ungdomstiden och framförallt puberteten är präglad av psykiska, fysiska och kroppsliga omställningar som kan påverka personens mående. Syfte: Belysa barn och ungdomars erfarenhet av depression i åldrarna 12-25 år. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra teman: copingmekanismer, stigmatisering, behov av stöd och emotionell smärta. Resultatet visade att hos ungdomar som utsätts för icke hanterbara krav och familjeproblematik kunde det generera i psykisk ohälsa och leda till depression. Slutsats: Att utvecklas från att vara tonåring till att bli vuxen kan medföra en känslomässig storm och en psykisk påfrestning för den enskilde och dennes omgivning. Ungdomar söker sällan hjälp i tid. Klinisk betydelse: Litteraturstudien kan bidra med hur hälso- och sjukvårdspersonal bättre kan bemöta barn och ungdomar med depression samt förhindra att sjukdomsprocessen blir längre och orsakar ett större lidande för den drabbade. Nyckelord: depression, erfarenhet, kvalitativ forskning, ungdomar / Background: Young people who suffer from depression in adolescence are at increased risk of developing chronic mental disorders in adulthood. The period of youth and particularly adolescence is characterized by mental, physical and bodily changes that may affect the person's mood. Depression is characterized by depressed mood and can appear in several different ways depending on the people’s age. Aim: Illustrate children's and young people's (aged 12-25 years) experience of depression. Method: Qualitative literature review. Results: The results were categorized into four themes: coping, stigmatization, support needs and emotional pain. The results showed that adolescents who are exposed to non-manageable demands, family problems could generate in mental illness and lead to depression. Conclusion: To evolve from being a teenager to being an adult can cause an emotional storm and psychological distress for the individual and his surroundings. Young people rarely seek help in time. Clinical significance: The literature study can contribute to how health professionals can better respond to children and adolescents with depression and prevent for disease process to become longer and causing greater suffering for the afflicted. Keywords: adolescent, depression, experience, qualitative research

I den vetenskapliga forskningen förväntas att ens resonemang och slutsatser legitimeras på ett systematiskt och korrekt sätt enligt det vetenskapliga fältets normer. Men frågan om vad som egentligen utgör meningsfull och legitim forskning är en omstridd fråga, kanske särskilt när det gäller humaniora. Genom idén om att det existerar ett mätbart värde i allt ges humaniora en lägre status då den inte bidrar på ett mätbart sätt genom bevisföring. Om humanioras syfte för akademin och samhällsutvecklingen helt har förbigåtts - hur ligger det då till med kunskaperna om retorik? Existerar det ett retoriskt vetenskapligt fält och hur uppfattar den akademiska fakulteten, och retorikerna själva, ämnet retorik? Rhetorica Scandinavica akademisk och tvärvetenskaplig tidskrift vars syfte är att publicera och på så sätt belysa den skandinaviska retorikforskningen. Det är den enda vetenskapliga tidskriften i Skandinavien som specifikt tar upp retorisk forskning och dess relevans för andra akademiska områden och samhället. Denna uppsats är en undersökning av de relevanssammanhang som tecknas i de svenskspråkiga artiklarna i Rhetorica Scandinavica. Uppsatsen tittar på om det existerar några skillnader beroende på forskarens kön, akademiska disciplin och om det framkommer några skillnader i materialet över tid. Det här är dels är relevant för den massiva utbildningsvåg inom ämnet retorik som samhället idag står inför, samt retorikens trovärdighet som ämne och forskningsområde.

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida ett företags ålder, storlek, framgång och bransch påverkar omfattningen av investeringar i Forskning & Utveckling (FoU). Enligt teorin är investeringarna beroende av tillgången på kapital. Dessutom påverkar ett företags position på marknaden och företagets mognad deras villighet att ta de risker som FoU innefattar. Urvalet av företag hänförs till Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor. Datainsamlingen har genomförts utifrån företagens årsredovisningar och informationen har analyserats med Spearmans rank korrelationsanalys. Resultatet av undersökningen var diversifierat mellan de olika branscherna. Inom hälsovård, återfanns flest samband mellan variabler och FoU-investeringar. Äldre företag investerar mindre vilket kan bero på en stark kunskapsbas och lång livscykel för läkemedelsprodukter. Är ett företag framgångsrikt och har hög marginal på produkten leder det till minskade investeringar. Industribranschen har med marginal flest och äldst företag i studien. Med ökad storlek ökar även investeringar medan ökad vinstmarginal får motsatt effekt. Branschen Informationsteknik satsar hela 15,22 % av omsättningen på FoU vilket kan vara ett tecken på en dynamisk produktmarknad. När företagen växer minskar investeringarna procentuellt mot omsättningen vilket kan bero på de starka interna resurser som företaget innehar. Området Sällanköpsvaror & tjänster innehåller företag från olika marknader och visar inga signifikanta samband. Detta kan tyda på att bransch påverkar ett företags villighet att investera i FoU.</p>

<p>Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas. Det andra, det strukturella perspektivet, utgår ifrån en annorlunda syn på maktstrukturer. Även om maktstrukturer visserligen kan återfinnas i kvinnors vardagliga erfarenheter, kan de inte förstås enbart genom en analys av dessa erfarenheter. Inte heller är maktstrukturerna alltid uppenbara för kvinnorna som drabbas av dem. Perspektiven får helt olika metodologiska konsekvenser. Det vardagliga perspektivet fokuserar på att försöka finna metoder som tillåter deltagarna att själva formulera och, ibland, analysera sina erfarenheter. Fokus ligger på att förändra den traditionellt ojämlika relationen mellan forskaren och deltagarna i studien. Det strukturella perspektivet argumenterar istället för att det måste finnas ett visst kritiskt ifrågasättande av deltagarna och för nödvändigheten av att analysera vilka maktrelationer forskaren är en del av och hur detta har påverkat forskningen. Detta perspektiv betonar alltså strukturella maktskillnader mellan kvinnor. I uppsatsens avslutande diskussion argumenterar jag för att de två perspektivens metodologiska insikter med fördel kan kombineras för att skapa kunskap som bidrar till en förändring av kvinnors villkor och en forskningspraktik som inte reproducerar ojämlikhet.</p>

Investeringar i forskning och utveckling (FoU) är en viktig del i ett företags utveckling och är för vissa branscher och företag en avgörande faktor för tillväxt och konkurrenskraft. Ämnet är av intresse för flera olika intressenter, bland annat aktiemarknaden. Olika faktorer påverkar marknadens uppfattning av FoU-investeringar och syftet med denna studie är därför att undersöka och tydliggöra marknadens uppfattning av faktorerna storlek och effektivitet. Studiens urval omfattar bolag som någon gång under tidsperioden 2002-2012 varit noterade på Stockholmsbörsen och undersökningen utförs genom att utvärdera fyra olika investeringsstrategier under denna tidsperiod. Vid utvärdering av investeringsstrategierna framkommer att bolag med mindre storlek samt lägre effektivitet av FoU-investeringar tenderar att uppvisa en bättre aktieutveckling. Tänkbara förklaringar till detta är marknadens korta placeringshorisont samt rådande redovisningsstandard. Resultatet ger statistiskt signifikant stöd åt studiens första hypotes angående storlek. Stöd presenteras även för studiens andra hypotes angående effektivitet. Vidare visar undersökningen på motsatta resultat jämfört med vad som presenteras i tidigare vetenskapliga studier.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig och progressiv sjukdom med en  överlevnadstid på endast tre år. Den snabba progressen av förlorad muskelfunktion ger  funktionsnedsättande och allvarliga symptom. Detta samtidigt som den kognitiva förmågan är helt bibehållen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med ALS. Metod: Litteraturöversikt där sökningar skedde på PubMed, PsycInfo samt Cinahl Complete.  Granskning och analys med hjälp av mall från Röda korset samt Fribergs modell.  Resultat: Nio kvalitativa artiklar inkluderades. Fyra huvudkategorier återfanns, nämligen Rädsla, Förluster, Betydelsen av socialt stöd samt Vikten av att finna mening och hopp. Rädsla upplevdes inför framtiden och döden. Att insjukna i ALS innebar förlust av fysisk funktion såsom relationer och integritet. Socialt stöd var av stor betydelse, liksom att finna mening och hopp. Slutsats: Rädsla inför en oviss framtid  och tankar kring döden var vanligt förekommande hos personer med ALS. Det är av stor vikt att  vårdpersonal är medvetna om de erfarenheter personer med ALS upplever.

The objective of this study is to create an overview of the existing research on makerspaces in libraries. It examines what the publication patterns look like and which subjects the research covers. Eleven academic articles have been studied and analysed with regards to bibliometric data and also by means of thematic content analysis. The analysis builds on R. David Lankes' theory that the mission of the library is to create a better society by facilitating knowledge creation in the community. The results show that research on makerspaces in libraries is still very limited, although the field covers many different aspects of the subject. Most of the research comes from USA and most of it has been published in the research area of Social science. The most cited article among the studied articles is written by Groenendyk &amp; Gallant, and the article most cited by the studied authors is written by Lauren Britton. The themes discovered in the content analysis consists of descriptions of makerspaces, accessibility, makerspaces and users, makerspaces and society, the future of libraries and makerspaces in practice. The study also shows that makerspaces can be a way for libraries to fulfill R. David Lankes' mission of knowledge creation.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete