The goal of this study has been to investigate what gender representation looks like in the pictures in Kalmar's largest newspaper, Barometern, and how men and women are portrayed in the pictures. The material used is all editorial images during week 9 in 2010 and during week 9 in 2020. I have conducted a quantitative content analysis of the images and analyzed them based on gender theory, stereotype theory and semiotics.The study shows that gender representation is uneven in Barometern's images and that women occur to a lesser extent than men. The study also shows that men and women are portrayed in different ways in the pictures and that women are portrayed as less important, more passive and less professional than men. Men also appear to a much greater extent on sports pages and in professional contexts.When the images from the two periods are compared, the results show that the total number of images and people has decreased by a third during the current ten years. But the total representation of men and women is much more even during week 9 in 2020 than in week 9 in 2010. On the other hand, men and women are still presented very differently and can be seen in different parts of the newspaper. Men are divided in much the same way in the newspaper and dominate the sports pages, while women are more common on the family pages as well as the culture and entertainment pages. Women have made some movements and are portrayed to a greater extent in the same way as men, but the changes are small.The study shows that Barometern has come a long way towards equal gender representation in its images, but that the development is slow and that Barometern still contributes to consolidating the prevailing gender power order.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur Ansel Adams (1902–1984) fotografier kan användas i interpretationen av stycket Visions of Light av Eric Ewazen (1954–), som är inspirerat av dessa fotografier. Studien bygger på en djupgående litteraturstudie kring de tre bilder som Ewazen inspirerades av: Monolith – the Face of Half Dome, Moonrise, Hermandez, New Mexico och Thunderclouds, White Mountain Range. Studien innehåller också en analys av stycket och en arbetsmetod för hur dessa fotografier kan användas i interpretationen presenteras där olika aspekter av fotografierna kopplas till stycket utifrån analysen. Slutligen diskuteras hur detta arbetssätt kan appliceras på annan musik, och hur det går att associera ens egna erfarenheter på musik som spelas för att skapa en bättre gestaltning. / <p>Program:</p><p>Frigyes Hidas - <em>Fantasia per Trombone</em></p><p>Eric Ewazen - <em>Visions of Light</em></p><p>Trad./arr. Lars Karlin - <em>A Paul Robeson Tribute</em></p><p>Per-Erik Moreaus/arr. Lars Karlin - <em>Koppången </em>ur <em>Three Swedish Songs</em></p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Solotrombon: Ludvig Forslund</p><p>Piano: Katarina Ström-Harg</p><p>Alttrombon: Håkan Björkman</p><p>Tenortrombon: Gabriel Beck-Friis</p><p>Tenortrombon: Espen Hesthammer</p><p>Tenortrombon: Hjalmar Ljungberg</p><p>Tenortrombon: Elias Fridolfsson</p><p>Bastrombon: Elias Ukkonen Widding</p><p>Tuba: Kristian Prestbø</p><p></p><p>Inspelning:</p><p>Eric Ewazen - <em>Visions of Light</em></p><p>Trombon: Ludvig Forslund</p><p>Piano: Katarina Ström-Harg</p>

No description available.

No description available.

I den här kandidatessän vill jag presentera mina tankar och dra kopplingar mellan fotografiet, översättningen och arketypen inom ramverket: den neo-koloniala blicken, Teman som resulterat i  kandidatutställningen Bortbytingen och ett videoverk med samma namn. Texten är ett sökande efter den anti-neokoloniala blicken, förutom referenser som Cindy Sherman, Pia Arke och Oswald de Andrade ombearbetas Don Mee Chois översättnings koncept om "tvillingen" som ett sätt att kontextualisera och översätta mitt egna konstnärskap. Och hur folktronskaraktärer så som Bortbytingen kan erbjuda ett kärl för sökandet i att finna alternativ för det anti-neokoloniala positionerandet.

This study examines the culture and values surrounding the analogue camera and the analogue photography today. The aim is to answer the questions of how the field of analogue photography look like? Why it still exist? And what the role of analogue photography in a digital context is? Through qualitive interviews with six persons who practices analogue photography the study examines their field, and reasons for choosing it over digital. Based on theories by Pierre Bourdieu the analysis shows the fields positions of power, and identifies the capitals that are valued and why they are valued. The interviewees describes the benefits of the analogue in relation to digital photography as more valuable and more esthetic. They say that the randomness and imperfections of the analogue has artistic and esthetic qualities and advantages. The study connects this with analogue nostalgia, and Hartmut Rosas theory of resonance. With a theoretical framework based on Zygmunt Bauman and Christopher Lasch the study analyzes analogue photography in a digital context. The study finds that analogue photography is nostalgic in the sense that it is practiced in relation to the digital, and in some cases as a way to escape and oppose digital society. Further the study suggests that when the interviewees uses analogue photography to oppose the digital in favor of the wellbeing of oneself, it could on the other hand be a practice in conformity with modern society despite the interviewees efforts to oppose it.

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse.

Denna kvalitativa undersökning handlar om fotografi vilket används som pedagogisk dokumentation i förskola. Studien problematiserar det som synliggörs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande. Därmed undersöks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har när det används som dokumentation i förskolan. Studien undersöker också vad som avgör sorteringen och urvalet av dessa fotografier.   Resultatet visar att återkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas förhållningssätt. Fotografierna och pedagogernas samtal synliggör ett visst barnideal vilket kan erbjuda en identitet för barnen och verksamheten. Pedagogernas fotograferande är beroende och styrt av olika faktorer såsom deras yrkesmässiga etik, statliga, kommunala, lokala och personliga styrningsfält. Pedagogernas sätt att fotografera visar också en asymmetrisk maktrelation mellan dem och barnen. Resultaten tyder på att pedagogerna till en viss del har en bristfällig seendekompetens gällande bildläsning. Den fotografiska dokumentationen kräver, för att den skall vara pedagogisk, reflektion och medvetenhet mellan alla aktörer samt tydliga budskap och framställningsformer.

Through semi-structured interviews with 8 school photographers and 10 parents,this study attempted to clarify what photographers and parents of children(aged 1–5) in preschool think of photography business in the current situationprovides retouching children’s school photographs and what they considers tobe acceptable. The result shows that companies do not offer photo retouchingfrequent, but performs this service at the direct request of the customer. Themajority of parents agreed that dirt and food was accepted to be removed fromthe photograph, and that this does not affect the child's self image. The photographersbelieve that one should be very careful when it comes to children andretouching, and that the debate is important. / Genom semistrukturerade intervjuer med 8 skolfotografer och 10 föräldrar hardenna studie försökt klarlägga vad fotografer och föräldrar till barn (1–5 år) påförskolan anser om att fotoföretag i dagsläget använder retuschering på barnensskolfotografier samt vad de anser vara acceptabelt. I resultatet framgår att fotoföretaginte erbjuder retuschering frekvent, utan utför denna tjänst på direktbegäran av kunden och att majoriteten av föräldrarna accepterade att smuts ochmat avlägsnades från fotografiet samt att detta inte påverkar barnets självbild.Fotograferna anser att man bör vara väldigt försiktig när det kommer till barnoch retuschering samt att debatten är viktig.

Fotografiet har sedan dess födelse alltid fascinerat oss. Som ett sätt att dokumentera, förmedla nyheter, marknadsföra eller dela med sig av något så enkelt som familjesemestern. Fotografiet har onekligen spelat en stor roll i utvecklingen av självrepresentation i många aspekter i människors liv. På tal om utveckling har även fotografiet utvecklats från ett analogt format till att i dagens digitaliserade värld för det mesta vara digitalt. Utveckling föder utveckling och i dagens läge är en kamera aldrig längre bort än var och ens egen ficka. I dagens samhälle finns möjligheten att socialt interagera genom att dela ett fotografi via olika sociala medier. I denna uppsats har jag valt att avgränsa mig till fotoapplikationen Instagram. Där syftet är att utforska hur människor använder mediet för självframställande och hur sociala förbindelser uppstår inom plattformen. Genom semistrukturerade intervjuer med användare har jag kommit fram till att motivet bakom delandet handlar om motivation gentemot andra och jakt på bekräftelse från sin publik. Jag har även kommit fram till att den sociala interaktionen sker genom en kombination mellan bild och kommentar. / The photograph has since its birth always fascinated us. As a way to document, communicate news, market or share something as simple as a family holiday. The photograph has undoubtedly played a major role in the development of self-representation in many aspects of human life. Speaking of development the photograph has also evolved in today’s digitized world, from an analog format to mostly be digital. Development breed development, and today a camera is never further away than anyone’s pocket. In the society today the possibility of social integration by sharing a photograph through various social media is easy. In this essay, I have chosen to limit myself to the photo application Instagram, where the aim is to explore how people use the media for self-production and how social connectivity occurs within the platform. Through semi-structured interviews with users, I have concluded that the motive behind the sharing pictures is all about motivation towards others and looking for confirmation from the users audience. I have also concluded that social interaction takes place in the combination between picture and comments.