Förskollärarens synsätt på den fria leken. En bild av vilka funktioner förskolläraren tycker att den fria leken fyller i barns liv och utveckling.

AbstractSvensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektivMalmö: Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med vår undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken?Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken?Hur kan pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt?Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på. Undersökningen har baserats på observationer och intervjuer som gjorts i två olika förskoleverksamheter. Därefter har vi analyserat, diskuterat och reflekterat kring resultaten. Personalen som intervjuats tog punkt vid att den fria leken och genusarbete är en viktig del av deras vardag med barnen. Och observationerna visade på olika konstruktioner hos barnen i den fria leken, ibland utifrån bestämda könsroller men vi såg också andra typer av lekar. Slutresultatet visade på att mycket av barnens val av lek berodde på hur de blev bemötta av pedagoger och hur tillåtande verksamheten var.

This survey is about pre-school teacher’s supervision over children’s play. In an earlier study children expressed that they had places they called their own. In those places where they were in charge the adults were not welcome unless they were invited by the children. This aroused our interest to do a survey about children’s influence over their playing time. In a qualitative study on two different pre-schools, eleven children and four teachers were interviewed. The study explores where children choose to play and if patterns in how they choose to play while not supervised could be identified. The study utilizes theoretical concepts such as places for children-children’s places, affordance and how the pre-school is managed. It also includes the development of the pre-school historically and social risks in a historical perspective. The results of the study show that the children feel that they aren’t allowed to play without the supervision of their teachers. The children express where they prefer to play. The children prefer to play in environments they were involved in creating, places they can find affordance in and places they were not constantly supervised by teachers. The study also shows that teachers interrupt the children during their play, and that they do so knowingly for safety reasons. The children suggest a solution that they could tell the teacher in advance that they want to play alone. The teacher’s suggestion is to start a conversation to discuss how they together can come to a solution of the problem.

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit så pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna.

Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, ochtankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrensavhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen användsintervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vårstudie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken på två förskolor och ien förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på den fria leken utifrån begreppetstyrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:· Vilken syn har pedagogerna på den fria leken?· Vilken styrning syns i den fria leken?Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek.Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt frilek? Pedagogerna har olika uppfattning om det. Vi har kommit fram till att det till stor del ärkompisarna som på olika sätt styr barnens val av lek. Det håller också pedagogerna med omoch de menar även att det ibland är bra med något barn som kan leda leken. Vi kan tillika seatt pedagogerna styr barnen mot det de anser är bra och att de ibland har svårt att tillåta lekarsom till exempel bråklekar. Barnen är dock bra på att försöka hitta frirum när de vill vara ifredoch leka. Inrutningen av tid och rum är en annan faktor som har stor påverkan på barnens lek.Detta använder pedagogerna ibland sig av för att undvika ”kaos” i rummen. Här inverkarockså alla rutiner och regler som finns. Pedagogernas medvetenhet om hur stor del av barnenslek som är styrd varierar. I förskoleklassen anser pedagogerna inte att barnens eget val är styrtmedan pedagogerna i förskolan ser att det överhuvudtaget inte existerar någon lek som är heltfri från styrning. Genom vårt arbete har vi fått större insikt i att den fria leken inte alltid är såfri som det låter och kanske borde begreppet fri lek byta namn och definitivt diskuteras mera.Nyckelord: fri lek, förskola, förskoleklass, lekteorier, pedagoger, styrning

Det övergripande syftet med denna studie är att se hur barn utformar sin fria lek då de vistas i naturmiljön, samt vilka material/artefakter från naturen som används i leken. Studien kommer att använda en kvalitativ metod och deltagarna består av barngrupper med barn i åldern tre till fem år. Barngrupperna har observerats under sin fria lek i ”skogsdungen” på sin förskolegård då de leker med material från naturen. Resultat i denna studie var en lek som var fartfylld, högljudd, fysisk och aktiv, där olika former av kommunikation, statusar och artefakterna utmanade barnen kroppsligt. Det sociokulturella perspektivet användes för att analysera empirin, i vilket lärande tolkas genom barns möjlighet att ta in artefakter och med dessa verktyg utveckla sin förståelse för omvärlden och hur man i sin tur agerar i den. Slutsatser ur studien är att leken i naturen är lustfylld, spännande och inspirerande ur barns perspektiv. Sampel utformas efter lekens innehåll, och visar en makt ordning. Lekmiljön i naturen visar även pedagogs perspektiv och där finns det en del problematik att ta in så som säkerhet och risktänk.

Abstract The purpose of this study is to study free play in preschool and how children play based on the opportunities they have in the playroom environment. Do preschoolers actively work with gender? At what level do they see gender as something important and as a concrete subject to engage themselves in? To answer our questions, we observed children’s free play and interviewed preschool teachers, to give us new insights into how the preschool works in terms of free play, gender and the play environment. All interviews and observations were transcribed and analyzed using theories on gender, free play, and play enviroment. Respondents had the impression that preschool is for everyone and that children play at the same level, as the toys and material in the departments are intended for all children. All children are allowed, and indeed encouraged to play with all toys and material. We used theories that informed us about how the free play might look in the room, how gender can be visualized during children’s playtime and how the play environment in the room affects children’s play. In our results, we saw how the educators look at the free play. How the educators look at their work with gender and how they think about the play environment in the room. We got an insight into how the work with gender are at the preschools we observed. Our results are consistent with the previous research done in this area. In particular, it requries more knowledge within gender, the meaning of the word and suggestions on how a preschool can work with gender education. In order to develop their way of working, it requires an open mind for change.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek – ett uttryck ”inom branschen”? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. Lärarutbildningen, Malmö HögskolaSyftet med studien är att analysera samt försöka förstå och reda ut fyra pedagogers syn på den fria leken i förskolan. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Vilken syn har fyra pedagoger på den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader på pedagogers syn på fri lek?Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer. Analysens fokus ligger på likheter och skillnader, samt hur fri lek förstås som möjliggörande respektive utmanande, till exempel i form av hinder. Resultatet som har framkommit är att pedagogerna har en förhållandevis lik syn på den fria leken. Den fria leken ska utgå från barnens egna intressen och behov och de ses som initiativtagare. Det har även framkommit att fri lek ses som ett svårtolkat begrepp.En central poäng som har framkommit i studien är att fri lek och lek egentligen inte är olika saker. Det som gör skillnad är yttre omständigheter som till exempel tid, rum och planering samt pedagogers syn på vad lek ska vara, och om de ska medverka och i så fall hur.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn på barnens fria lek(The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens freeplay).Vi, Dzana och Alexandra har i vår studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens frialek. Underfrågor som vi har använt som hjälp till vår studie är: Hur ser pedagogerna på barnensfria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anserpedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi valtatt använda oss av både intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra.Deltagarna i vår studie består av tre pedagoger, en förskollärare, två barnskötare samt barnen påden valda avdelningen.Syftet med studien är att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen påden valda avdelningen. Vi har med hjälp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankarpedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stämmer överens med derashandlingar, detta främst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vår studie är att de tre pedagogernas syn på barnens lek är av storbetydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek på barnensvillkor. Under studiens gång visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handladeom att samtala istället för att inta en roll och delta i leken på barnens villkor.Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhållningssätt, pedagoger, utveckling.

Syftet med vår studie är att studera och problematisera pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat. Studiens resultat visar att med rätt redskap och medvetenhet har pedagoger möjlighet att förena fri lek och samtidigt verka för jämställdhet.