Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns fria lek. Vi vill undersöka förskollärares uppfattningar av på vilket sätt dem deltar i barns fria lek, hur dem kopplar in lärandet i den fria leken. Vi vill även undersöka på vilket sätt förskolläraren uppfattar sitt arbete med normer i den fria leken, samt uppfattningar om hur förskolans rutiner påverkar den fria leken. Studiens material samlades in genom  sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från förskolor inom enskild och kommunal regi i mellan Sverige. För att ta reda på förskollärarens uppfattningar har vi använt oss av den fenomenografiska teorin som forskningsmetod då fenomenografin studerar människans uppfattningar av ett visst fenomen.  I studiens resultat framgår det att förskolläraren deltar i barns fria lek genom att variera sitt deltagande. Dessa variationer bestod av att förskolläraren antingen var aktivt delaktig eller endast mentalt delaktig i den fria leken. Resultatet påvisar att förskolläraren främst bedriver en spontan undervisning i samband med den fria leken. Vidare framgår det i resultatet att förskolläraren arbetar medvetet kring förskolans värdegrund för att utmana normer i den fria leken genom miljöns utformning. I resultatet nämns det att förskolläraren är närvarande i den fria leken för att stötta barnen i att utmana könsstereotypiska lekmönster. Slutligen visar resultatet att förskolans rutiner ofta avbryter barns fria lek och visar att förskolläraren har en variation av anpassningar för att skapa bättre övergångar och möjligheter för barnen att återuppta leken. Utifrån vår studies resultat och analys tolkar vi det som att det finns en medvetenhet bland förskollärarna att leken ska ses som viktig, där förskollärarens närvaro bör uppfattas som central.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om den fria lekens betydelse och organisation på fritidshemmet från ett lärarperspektiv. För att synliggöra lärares resonemang om den fria leken har kvalitativa intervjuer med åtta lärare från två skolor genomförts. Resultatet visar ett spänningsfält gällande vad fri lek är respektive inte är enligt lärares resonemang. Den fria leken upplevs som svår att förklara där lärare ger olika uttryck för dess innebörd. Lärarna är mer eniga om vad fri lek inte är vilket uttrycks som enklare att få en överblick över. Det framkommer även att lärare funderar över den fria lekens innebörd men att det inte ges tillräckligt mycket utrymme för samtal om det i verksamheten. Resultatet visar fortsättningsvis att den pedagogiska miljön är en betydelsefull faktor i den fria leken. Lärarna påpekar även att det är betydelsefullt hur de presenterar miljön för eleverna. En utmaning gällande att erbjuda en pedagogisk miljö visar sig vara lokalers utformning och att tillgodose alla elever. Slutligen visar även resultatet olika sätt lärare kan delta i den fria leken. Deltagandet kan vara genom att delta via observationer eller själva delta i leken. Oavsett om lärare deltar genom observationer eller deltagande i den fria leken upplevs dessa faktorer som betydelsefulla för elevers trygghet samt för att synliggöra tecken på lärande.

Syftet med vårt självständiga arbete är att söka kunskap om och beskriva hur förskollärares delaktighet tar sig i uttryck i barnens fria lek i utomhusmiljön. Vi har samlat in vår empiri genom observationer och med hjälp av ett observationsschema. Vi analyserade vårt insamlade material med hjälp av en tematisk analys där vi inspirerades av det abduktiva förhållningssättet (Alvehus, 2019). De teoretiska begreppen är vår utgångspunkt för arbetet där vi valt Enz och Christies (1993) lärarroller. I analysprocessen utgick vi från tre grundläggande arbetssätt, sortera, reducera och argumentera. Analysen visade fem olika roller som förskollärarna använder sig av när de deltar i barnens fria lek. Slutsatsen för vårt självständiga arbete har synliggjort att alla roller från vår teori har kommit till uttryck där några förskollärarna har tagit en roll och deltagit i barnens lek. Andra har befunnit sig utanför barnens fria lek, försett barnen med material, ställt frågor och samtalat med kollegor. Utifrån vår abduktiva ansats har vi kompletterat med en ny roll som handlar om undervisning i barnens fria lek. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma förskollärare beskriver den fria lekens innebörd i den dagliga verksamheten. Enligt förskolans läroplan nämns det olika beskrivningar hur leken kommer in i förskolans verksamhet men läroplanens otydlighet kring fria leken kan bidra till att det finns ett tolkningsutrymme som lämnas till förskollärarna. Studien utgår från en kvalitativ ansats där åtta verksamma förskollärare intervjuats digitalt via Zoom. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och fokuserar på tre centrala begrepp; samspel, artefakter och den nära utvecklingszonen. Studiens resultat visar att den fria leken anses vara ett viktigt fenomen i förskolan. På grund av olika faktorer har den till viss del upphört att vara en viktig del i planeringen av den dagliga pedagogiska verksamheten i förskolan.

Syftet med föreliggande studien var att undersöka vilka metoder och verktyg som förskollärare kan använda sig av för att stödja barns delaktighet i den fria leken. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare har stått för det insamlade datamaterialet. Studiens teoretiska ansats är det relationella perspektivet som bland annat utgår från mellanmänskliga mötena och den intersubjektiva processen. Resultatet visar på förskollärarnas närvarande och observerande arbete vid barnens fria lek, som en förskollärare uttryckte ”öppna ögon och stora öron”. Studiens slutsats är att förskollärare kan arbeta såväl mer direkt som långsiktigt för att få barnen delaktiga i den fria leken. Till det direkta arbetet krävs emotionell närvaro och lekkompetens. Till det långsiktiga arbetet hör bland annat arbetet med förskolans klimat, förskolepersonalens förhållningssätt och värdegrundsarbete.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal utvecklar barns språk i fri lek på förskolan. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och studien beaktar teoretiska begrepp som är relevanta för studiens analys. Studien utgår från en triangulerad metod, då svaren från enkätundersökningen analyseras utifrån en kvantitativ- och kvalitativ forskningsansats. Resultatet visar hur studiens förskolepersonal menar att närvarande förskolepersonal i fri lek är betydelsefullt för att stötta barns språkutveckling. Det framkommer även i resultatet att förskolepersonalen betraktar en utformad lärmiljö och tecken som stöd som viktiga verktyg i främjandet av barns språk i fri lek. Slutsatsen synliggör att närvarande förskolepersonal kan bidra med nya begrepp och öka barns ordförråd och därmed utvecklas barns språk. Slutsatsen speglar även svårigheten där brist av tid gör att förskolepersonal inte kan delta i barns fria lek, vilket försvårar stöttningen av barns språkutveckling i fri lek.

Syftet med studien har varit att synliggöra pedagogers uppfattningar om fri lek samt sitt engagemang i den. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Under resultatet har vi utgått från både Sutton-Smiths lekteori, innehållande sju olika sätt att se på leken för att lyfta fram den mångfald som finns inom lek. Ivrendis lärarroller har också använts för att ringa in i vilken utsträckning de olika rollerna förekommer. Pedagogernas uppfattningar har hjälpt oss att förstå hur viktig den fria leken är och vilka utmaningar de som är verksam inom förskolan ställs inför, då de måste hävda den fria lekens rätt till att ta plats. Resultatet visar att pedagogerna i denna studie ser den fria leken som barnens arena, där de får möjligheter till att utveckla viktiga färdigheter som exempelvis självständighet och konflikthantering. Det framkom även att pedagogernas engagemang var varierande, barnens ålder samt vilken inställning pedagogerna har till lek kan vara orsaker till detta. Det visade sig även att pedagogerna främst valde att ta sig an avvaktande roller som innebär att de inte är aktivt deltagande i leken, men ändå finns i närheten om barnen är i behov av stöttning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med denna studie är undersöka pedagogers syn på den fria leken. Studiens frågeställningar är:●Vad är fri lek enligt pedagogerna på förskolan?●Vilken roll anser pedagogerna att de ska ha i den fria leken? ●Vilken utveckling och lärande sker i den fria leken enligt pedagogerna?I studien utgår vi från pedagogernas roll och undersöker vad fri lek är samt vilken utveckling och lärande som sker enligt pedagogerna. Metoden för materialinsamlingen var kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare i Malmö. Under rubriken bakgrund redogörs för lekens historia. Vidare definieras och beskrivs begreppet lek, och leken och dess betydelse diskuteras. Under rubriken ”Tidigare forskning” redovisas tidigare internationella studier om leken och dess betydelse. För att besvara frågeställningar och syfte har vi huvudsakligen utgått från ett sociokulturellt perspektiv och kommunikationsteori. Resultatet av denna studie visar att samtliga pedagoger som vi intervjuade hade en samstämmig syn om att den fria leken ska bestämmas och styras av barnens egen vilja och inte av vuxna. De intervjuade visade kunskap och förståelse för den utveckling och det lärande som sker genom den fria leken. Det mest centrala begreppet som samtliga förskollärare nämnde var den sociala utvecklingen, som är det viktigaste resultatet som kommer ut av barns fria lek. Förskollärarna var medvetna om hur viktigt det är att ge barnen tid och att leken inte plötsligt får avbrytas. Trots detta framkommer det att förskollärarna ändå brister i både att ge mer tid för den fria leken och att avsluta barnens lek på rätt sätt. Detta för att kunna genomföra dagsrutiner och planerade aktiviteter. Förskollärarna menade i intervjuerna att pedagogernas roll i den fria leken ska vara stöttande, och att deras deltagande ökar möjligheten för barns fria lek att fungera på ett bra sätt. Under diskussionen framkom också att den fria leken ofta blir en sorts tidsmässig avlastning för pedagogerna. Pedagogerna använder sig av ett övervakande förhållningssätt under den fria lekens gång vilket kan ha både för- och nackdelar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken på förskolan samt vilka strategier de använder sig av för att göra detta. Vi vill med denna studie synliggöra barns agerande i relation till varandra för att utmana pedagogernas förhållningssätt samt handlande i barns fria lek.Frågeställningarna som kommer att besvaras är: ●Hur kommer inkludering och exkludering till uttryck mellan barn i den fria leken? ●Vilka strategier använder barn för att inkludera och exkludera andra barn?●Vilka strategier använder barn för att bli inkluderade i en pågående lek?För att utföra studien valdes en kvalitativ metod för att kunna gå på djupet och få svar på ovan nämnda frågeställningar. Observationerna genomfördes under sex dagar på en förskola på en avdelning för barn i åldrarna fyra till fem år. Dessa observationer transkriberades samt kategoriserades för att sedan analyseras med hjälp av Corsaros olika teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att det förekommer inkludering och exkludering mellan barn i den fria leken. Barn värnar om att vara en del av en kamratkultur samt skydda denna kultur genom att inkludera eller exkludera kamraterna. I resultatet synliggörs det att barn använder sig av flera olika strategier för att bjuda in samt skydda sin pågående lek. Vid inkludering används övervägande verbala strategier men även icke-verbala strategier blir synliga. De verbala strategierna är även dominerande vid exkludering. Studiens resultat påvisar också att barn strävar efter att känna gemenskap och därmed använder sig av olika strategier för att få tillträde till en pågående lek. Barn använder sig ofta av flera strategier när den första inte leder till framgång. Resultatet visar att en och samma strategi kan generera i olika framgångar samt konsekvenser. Därmed blir strategierna situationsbundna beroende på dess kontext och vilka relationer leken består av.

Då mycket av den forskning vi tagit del av berör vuxnas delaktighet i barns lek vill vi fokusera på leken mellan barnen. Syftet med studien är därmed att studera hur barn går tillväga för att få tillträde till den fria leken och hur barns samspel kan se ut. Studien har gjorts på två förskolor i olika kommuner i Sverige. Studien har gjorts med barn mellan åldrarna tre och sex. Materialet har samlats in med hjälp av observationer med fältanteckningar. Under observationerna studerades när barnen lekte fritt utan pedagogers deltagande. Studien bygger på en kvalitativ metod och har en abduktiv ansats. Författare och avhandlingar som berör lek och barns samspel ligger till grund för studien. Bland annat Corsaros (1979) tillträdesstrategier har använts som analysverktyg för att analysera observationerna. Även Strandell (1994) lyfter begrepp som visar på att barn använder olika sätt för att få tillträde till lek. Hur samspelet ser ut och vad barn behöver kunna för att samspela analyseras bland annat med hjälp av Knutsdotter Olofssons (2003) sociala lekregler. Resultatet visar att barn använder olika sätt för att få tillgång till lek. Det syns också att om ett tillvägagångssätt inte fungerar så provar barnen ett annat och fortsätter oftast med det tills de får tillträde. Det framkommer också även att barnen sågs försöka få tillträde till lek genom både verbala försök och icke-verbala försök. I barnens försök att få tillgång till lek kan de bemötas positivt genom att få tillträde eller negativt genom att nekas. Dock försöker barnen ofta med en annan strategi om de nekas istället för att gå. Studien visar också på att barns samspel kan se olika ut. Ett samspel som upplevs som positivt för ett barn kan upplevas som negativt för ett annat. Resultatet visade också att för att lek ska fungera behöver barn mötas i att de leker, alla behöver delta på lika villkor och vara med och bestämma över leken lika mycket. Lek som innehåller dessa fragment kommer igång medan när barn inte kan mötas i detta kommer samspelet ofta inte igång ordentligt.