Det här examensarbetet handlar om hur barnen på en specifik förskola utnyttjar hallen i den fria leken och på vilket sätt. Syftet är att undersöka vilka lekar som utspelar sig i hallen. Vi har använt oss av relevant forskning och litteratur för att få svar på våra frågeställningar, som är Hur uttnytjar barnen hallen i den fria leken? Och vilka lekar uppstår? I avsnittet om tidigare forskning presenteras forskning om förskolemiljö, lek och hallen. Till detta examensarbete har det gjorts en kvalitativ studie där observationer på en 3-5-årsavdelning står i fokus. Vi har valt att tolka observationerna ur ett sociokulturellt perspektiv och vi går även in i Vygotskijs teori om fantasi och kreativitet. Analysen varvas av observationer, litteratur och Vygotskijs teorier. Det vi kommit fram till genom denna studie är att barnen verkar trivas i hallen och hallen stimulerar till fantasi och kreativitet. Våra tolkningar är att barnen ofta får vara i fred från pedagogers övervakande blickar och att det kan vara skönt att komma ifrån det som händer inne på avdelningen. Resultatet vi har kommit fram till är att det inte alltid är den mest pedagogiskt utformade miljön som fångar barnens intresse.

Detta examensarbete handlar om fyra pedagogers styrning i den fria leken i förskolan. Det är en kvalitativ studie med inspiration av hermeneutisk ansats, i studien använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer med två förskollärare och två barnskötare från två olika förskolor i samma kommun i vårt närområde. Observationerna och intervjuerna handlar om pedagogernas uppfattningar och om sitt deltagande i den fria leken i förskolan. I resultatet framkommer det att samtliga informanter tycker pedagogers deltagande är viktig för barnen i den fria leken fast det kan ske på olika sätt. I Observationerna såg vi hur pedagogerna deltog i barnens fria lek och i intervjuerna framkom deras uppfattningar om att delta i barnens fria lek. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie var att genom intervjuer tolka några förskolepedagogers uppfattningar kring den fria leken i förskolan och hur de uppfattar sin roll i den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes med sex förskolepedagoger som arbetar på fyra olika kommunala förskolor i Sverige. Resultatet vi fick fram visar förskolepedagogernas uppfattning kring deras roll i barnens fria lek, hur de uppfattar sitt eget agerande under den fria leken i förskolan och vilka faktorer som påverkar som kan vara hinder för barnens lek men även vad i verksamheten som ger barnen goda möjligheter att leka fritt. Faktorer som påverkade i vilken utsträckning som barnen kunde leka fritt var bland annat personalbrist, rutiner och tid, inställningen till den fria leken hos förskolepedagogerna samt tillgängligheten till lekmaterial och inspirerande miljöer. Informanterna i studien samtalar alla om att vara en närvarande pedagog och finnas för barnen som ett stöd i leken, de uppfattar att när de är närvarande och tillgängliga för barnen så ger det goda förutsättningar för barnens lek. Det framkommer även i studien att förskolepedagogernas förmåga att anpassa sig efter barnens olika behov påverkar hur utfallet av leken blir i verksamheten. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar fenomenet fri lek i förskolan och hur den egna rollen uppfattas  i dessa sammanhang. Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 11 pedagoger från olika förskolor i mellersta Sverige som har olika lång yrkeserfarenhet. I studien används en fenomenografisk ansats där pedagogernas varierande uppfattningar av fenomenet fri lek i förskolan analyseras. Det kan finnas flera uppfattningar av vad fri lek i förskolan innebär och detta kan således påverka hur pedagogerna väljer sin roll i sammanhanget. Resultatet visar att det finns skillnader men även likheter i hur pedagogerna uppfattar fenomenet fri lek i förskolan. Det mönster vi sett är att fri lek uppfattas som en aktivitet där barnen får välja själva, men samtliga informanter uppfattade dock den fria leken som styrd på grund av olika faktorer. Pedagogerna uppfattar sin roll som ett stöd i den fria leken som till exempel att utveckla barnens sociala kompetens och utmana leken.  En slutsats som dras är att genom att vara medveten om  de olika uppfattningarna av fenomenet kan en förståelse för pedagogernas olika val klargöras. Vår studie kan bidra med ökad förståelse för den fria lekens komplexitet och hur idéer om fenomenet kan uppfattas olika. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar gällande hur den fria leken kan bidra till barns utveckling och lärande och även att utveckla kunskaper om förskollärares syn på fri lek och lekdeltagande. Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ forskningsansats och genomfört nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade och verksamma förskollärare. Studien utgår från den sociokulturella teorins perspektiv på lärande och utveckling. Resultatet visar fem olika teman: Förskollärarnas uppfattning av fri lek, Olika roller i fri lek, Utveckling och lärande i koppling till fri lek, Barns delaktighet och inflytande i fri lek, Fri lek och miljö. Utifrån resultatet kunde vi utläsa en likvärdig syn på den fria lekens betydelse för barnen. Det framkom även att förskollärare kan inta olika roller i barns fria lek. Slutsatsen som kan dras är att förskollärares lyhördhet och närvaro i den fria leken är av betydelse för barns utveckling och lärande.

Min studie syftar till att studera hur barn med ett bristfälligt språk kommunicerar, interagerar, inkluderas eller exkluderas under den fria leken.  Det ligger även i mitt intresse att undersöka hur pdagogerna på förskolan ser på inkludering av barn utan ett verbalt språk inom förskoleverksamheten.

Leken är en omfattande del av fritidshemmets verksamhet, i kapitel fyra i läroplanen beskrivs att leken behöver ges stort utrymme (Skolverket, 2019). Därför är det av betydelse att bidra med ny kunskap om lek och lärande. Syftet med studien var att genom intervjuer ta reda på fritidspersonals uppfattningar om lärandet som sker i den fria leken. Med utgångspunkt i Vygotskjis (1978) och Deweys (1980) teorier om det sociala samspelet och lärandet med utgångspunkt i demokrati och elevernas intressen har vi analyserat datamaterialet, vilket bestod av åtta intervjuer utifrån tematisk innehållsanalys. Studien utfördes i två kommuner i Sverige där åtta fritidspersonal deltog i studien. Resultatet visar att det sociala lärandet är en stor del i den fria leken enligt fritidspersonalen i studien. Genom bearbetning av insamlat datamaterial och tidigare forskning är slutsatsen att den fria leken ger eleverna en möjlighet att bearbeta tidigare erfarenheter, upplevelser och den bidrar även till elevernas lärande och utveckling. I studien framgår att det finns organisatoriska frågor vilka komplicerar fritidspersonalens möjligheter att interagera med eleverna i leken. Ytterligare en slutsats är att fritidspersonal behöver ha en balans när det gäller deltagande i den fria leken, detta för att ge eleverna möjlighet till inflytande och för att stötta eleverna när det behövs. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

The purpose of this study is to look at the children's free play and the free plays limits. What are the educaters intentions with free play, and what kind of activities do the children choose during free play?To answer these questions, we have been using a qualitative study and been interviewing educators about the free play and observing the children in their free play. These interviews and observations were done at a small preschool in southern Sweden. We have looked at the children's environment and the limits that exist. The interviews and observations has been analyzed and transcribed by us with help from two theories. We have used Michael Foucault and his theory about power and Daniel Sterns theory about the sense of self. The study ends with a result section about how the children's free play is affected by the limits created by the adults because of different causes.

I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller träder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgått ifrån ett genusperspektiv där jag förklarar vad det innebär med traditionella könsroller och varför det är viktigt att ifrågasätta dem. Enligt egna erfarenheter ifrån förskolan har jag märkt att genus är ett ämne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och därför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra ämnet. När jag påbörjade min undersökning utgick jag ifrån fyra olika problemområden. Dessa områden var hur barnen utnyttjar miljön på förskolan, val av lekar, pedagogernas förhållningssätt till sin barngrupp samt deras egen inställning till genus. För att kunna genomföra mina undersökningar valde jag att besöka en förskola där jag studerade en utvald barngrupp och deras pedagoger. Jag valde att använda mig av olika metoder som observationer, intervjuer och en alternativ undersökning i form av teckningar. De resultat jag fick utifrån mina undersökningar var att traditionella könsroller träder fram på ett mycket tydligt sätt i barnens fria lek. Dessa könsroller är även väldigt stereotypa. Jag kunde även se att det fanns skillnader i bemötande från pedagogerna beroende på om det var flickor eller pojkar i barngruppen. Det slog mig också hur lite plats genus fick i det aktiva arbetet med barnen trots att pedagogerna var eniga om att det var ett viktigt ämne. Jag hoppas att detta arbete kan få läsaren att få en klarare insyn i barns fria lek och på vilket sätt man kan arbeta med och uppmärksamma genus som pedagog i förskoleverksamheten.

En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek. / A preschool profiling and it´s impact on children´s free outdoor play.