Konst är en kraft som kan förändra samhället. Hur kan vi som blivande bildlärare, som jobbar inom vad jag och många andra anser vara en förtryckande institution som skolan, skapa en bildundervisning, som bygger på denna idé? I denna studie försöker jag hitta svar på den frågan genom den frigörande pedagogikens teori och gatukonstens och graffitins praktiker. Studiens syfte är att hitta kopplingar och möjligheter mellan frigörande pedagogik och hur gatukonst och graffiti presenteras i de valda läromedlen, som utgör studiens empiri. Syftet är att skapa en förståelse för hur gatukonst och graffiti kan användas på ett meningsfullt sätt inom en frigörande bildundervisning; en bildundervisning som är förankrad i verkligheten och sker tillsammans med andra, på ett autentiskt sätt. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka kopplingar framträder mellan böckernas innehåll och Freires frigörande pedagogik? Hur kan dessa kopplingar bidra till att skapa en frigörande bildundervisning? Empirin består av två läromedel som handlar om gatukonst och graffiti och dessa analyseras med hjälp av modellen för en tematisk analys. Resultaten i studien visar att det finns flera gemensamma drag och liknande teman inom frigörande pedagogiken och hur gatukonst och graffiti presenteras i de valda läromedlen. Gatukonst och graffiti kan fungera som en del av den medvetandegörandeprocessen som är central inom frigörande pedagogik, men även utvecklas och undervisas genom den.

I denna uppsats undersöks rollspelets potential att motverka diskriminering och förtryck i förtryckande regimer. Jag tar avstamp i de mänskliga rättigheterna och i dramapedagogikens essens och styrkor. Jag beskriver Youngs diskrimineringsteorier, samt Freire och Boals pedagogiska teorier om den frigörande teaterns styrkor och syften, och presenterar en intervju om rollspelsanvändande mot kvinnoförtryck i Iran. I analysen söker jag samband mellan de olika tillvägagångssätten i användning och syfte med rollspel utifrån materialet och presenterar mina slutsatser; rollspel i förtryckande regimer kan leda till sammanhangsskapande, frigörelse från inre förtryck, och medvetengörande för individ och grupp om hur man kan skapa en dialog om förtryck.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om kurdiska kvinnors kamp för jämlikhet, rätten till utbildning och att vara en del av samhället. Som teoretisk utgångspunkt använder jag Paolo Freires teori om pedagogik för förtryckta och Géertz teori om tolkning av kultur. Jag använder en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor, vilket leder mig till en djup förståelse av fenomenet, och i analysen söker jag samband mellan det teoretiska perspektivet och det som framkommit ur intervjuerna. I resultatdiskussionen jämför jag resultat och analys med tidigare forskning. Resultatet visar att förtryck mot kvinnor ligger i tolkningsramar, religion och kulturella föreställningar om kvinnlighet och rykten kopplade till heder. Att vara analfabet leder till underlägsenhet. Kvinnans underordning i samhället kopplas till brister i jämställdhet, särskilt inom politiken. Orsaken kan vara låg utbildning, positioner och mindre kunskap om medborgarligarättigheter och förhindras av männens dominans. Studien visar även att strikta lagar som stiftades med religionens tolkningar i Iran ökade förtrycket mot kvinnor. Under revolutionen hade de nya makthavarna inte kontroll över den kurdiska landsbygden. Vilket skapade möjlighet för Komala att arbeta med medvetenhet hos den kurdiska befolkningen. Det ledde till att respondenterna valde att delta i Komala. Deras kamp ledde framförallt till läs- och skrivkunnighet. Genom undervisning i delaktighet, lärande och rättvisa ökade självkänslan. De gavs även möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och arbeta med spridning om barn och kvinnors rättigheter i samhället. Slutsatsen är att medvetenhet leder till reflektion kring kulturella föreställningar om kön och förtryck samt att delaktighet och gemenskap leder till motivation till förändring bland annat genom att lära sig läsa och skriva.

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En åttonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola.Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas åsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning. Vidare har syftet varit att ta del av elevernas upplevelser under arbetet med forumspelen.MetodDe metoder som använts i den här studien är dels en kvalitativ metod och dels en pedagogisk metod. De kvalitativa insamlingsmetoderna omfattar här dokumentering med hjälp av anteckningar samt en skriftlig utvärdering. Den pedagogiska metoden innebar att eleverna konstruerade fem dilemman som de upplevde hade med mobbning att göra och som de därefter gestaltade inför varandra, i syfte att pröva olika alternativ för att hantera problematiken. Inom metoden forumspel ges deltagarna möjlighet att agera utifrån en situation av förtryck, ett så kallat kritiskt frigörande perspektiv. Resultat och slutsatsStudiens resultat av elevernas upplevelser och åsikter om forumspel visade att åtta av elva elever kan tänka sig att fortsätta använda forumspel som en pedagogisk metod, medan tre elever inte är intresserade. Positiva åsikter om forumspel, enligt eleverna, var exempelvis att det viktiga budskapet kom fram, att det var intressant att höra sina klasskamraters åsikter, att de fick nya synvinklar och att de kunde se att det fanns en chans att förändra en till synes låst situation. Negativa aspekter var exempelvis risken att känna sig utpekad om forumspelet påminde för mycket om verkliga händelser, att det som publik kan vara svårt att komma på ideér för hur man kan komma tillrätta med den problematik som gestaltas i forumspelen samt att det kan finnas risk för att en mobbare kan fortsätta mobba även under själva forumspelen, om inte pedagogen är uppmärksam och lyhörd.Nyckelord: Pedagogiskt drama, forumspel, kränkande behandling, mobbning och kritiskt frigörande perspektivHandledare: Balli LelingeExaminator: Feiwel Kupferberg

<p>I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.</p>

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.

Samhällets ständiga utveckling och utbyggnad kräver en mer ändamålsenlig användning av mark, anläggningar och byggnader. Ett steg i den riktningen togs den 1 januari 2002 då möjligheten att överföra och frigöra fastighetstillbehör infördes i svensk lagstiftning. Överföring av fastighetstillbehör från en fastighet till en annan görs enligt fastighets-bildningslagen eller anläggningslagen. Ett frigörande innebär att fastighetstillbehöret istället blir lös egendom och det genomförs med stöd av ledningsrättslagen. 13 år har nu gått sedan införandet och syftet med denna studie är att kartlägga hur reglerna har använts mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2014. Studiens avgränsning i tid beror på att en liknande studie gjordes 2006. För att svara på studiens frågeställningar används två metoder. Den första är intervjuer med nio sakkunniga inom området som ska klargöra bl.a. varför de har använt reglerna och om de kan förbättras. Den andra metoden är en statistisk analys av ett utdrag från fastighetsregistret där alla åtgärder med anmärkningen "fastighetstillbehör" är med. Den statistiska analysen ska visa på hur ofta reglerna används, om detta förändras över tid och vad som överförts och frigjorts. Totalt har minst 4 014 fastighetstillbehör överförts eller frigjorts i 897 lantmäteriförrättningar. Antalet sådana åtgärder per år har halverats från 2007 till 2014. De fastighetstillbehör som är vanligast att överföra eller frigöra är sådana med ändamål vatten och avlopp vilka utgör ca 38 % av alla åtgärder. Starkström är en annan vanligt förekommande anläggning som dock har minskat med 80 % under studiens tidsintervall. Andra fastighetstillbehör som är vanliga att överföra och frigöra är jordvärmeanläggningar, byggnader och fjärrvärmeledningar. Motiven till att överföra och frigöra fastighetstillbehör är framförallt att klargöra de äganderättsliga förhållandena så att de inblandade parter vet vem som är ansvarig för drift och försäkring av byggnaden eller anläggningen. Vad gäller förbättringspotentialen för reglerna så skulle en enhetlig registrering av sådana åtgärder i FR underlätta för lantmätarna när äganderätten till ett fastighetstillbehör ska klargöras. Ett förtydligande av ansökan där man skiljer på överförande och frigörande av fastighetstillbehör skulle underlätta för fastighetsägarna att få upp ögonen för denna möjlighet. Studien visar tydligt att användandet av reglerna minskar men att den trenden sakta planar ut. Det är troligt att det kommer minska i ytterligare några år till det stannar på det grundbehov som studien tyder på finns. / Society's constant development and expansion requires a more efficient use of land, facilities and buildings. A step in this direction was taken on January 1, 2002 when the possibility of transmit and release property fixture was introduced into Swedish legislation. The transmission of a property fixture from one property to another is done according to the Real Property Formation Act or the Joint Facilities Act. With a release we mean that the property fixture becomes personal property which is carried out in accordance with the Utility Easements Act. Thirteen years have now passed since the introduction. The aim of this study is to identify how the rules have been implemented between 1 January 2007 and 31 December 2014. The study's time interval was decided upon due to the fact that a similar study had been carried out in 2006. In order to reply to the purpose of the study, two methods were used. The first method was to carry out interviews with nine experts within the field in order to clarify the motives and the rules where used and if they can be improved. The second method was a statistical analysis of an extract from the real property register where all the cadastral dossiers marked "property fixture" were included. The statistical analysis showed to which extent the rules were used, if the usage changed over time and what was transmitted and released. In total some 4 014 property fixtures were transmitted or released which have been implemented within 897 cadastral procedures. The number of such actions on an annual basis has decreased by 50 % from 2007 to 2014. The property fixture that were most commonly transmitted or released were those with water and sewerage purposes which form approx. 38 % of all actions made. High voltage electricity facilities were also common to be transmitted or releases, but this category's usage of the rules has decreased by 80 % during the study's interval. The motives for transmit or release a property fixture is mainly to clarify the ownership conditions so the parties involved know who is responsible for insuring and maintaining the building or the facility. An improvement of the rules would to get a unified registration of such actions in the real property register. It would simplify the cadastral surveyors work when the freehold of a property fixture needs to be clarified. A clarification of the application where transmit and release of property fixture where separated would make it easier for property owners and open their eyes for this opportunity. The study clearly shows that the uses of the rules were decreasing during the period but the trend slowly flattens. It is likely that it will decrease a few more years until it stops on a basic need which this study thinks exist.

Det finns en stor ojämlikhet mellan olika grupper i samhällets i Sverige idag, vilket är ettsocialt problem. Denna studie har fokuserat på en idrottsförening i Västsverige som aktivtarbetar med social inkludering i sin verksamhet för att minska denna ojämlikhet. Syftet medstudien var att ur ett ledarperspektiv belysa vilka faktorer som är avgörande för att kunnaskapa inkludering av nyanlända barn och ungdomar i en idrottsförenings verksamheter iVästsverige. För att tolka resultatet har en teoretisk referensram bestående av socialinkludering, social rättvisa, empowerment och frigörande pedagogik använts i studien.Studien har en tolkande kvalitativ innehållsanalys ansats då det empiriska materialet hargrundats på intervjuer. Den empiri som använts i studien var redan insamlad av forskare frånHögskolan Väst, Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad och fanns tillgänglig somelektroniskt inspelningsmaterial. Materialet bestod av en djupintervju medverksamhetsledaren för idrottsföreningens olika projekt samt två gruppintervjuer med tvåkvinnliga respektive två manliga ledare. Tolkningarna av resultatet ledde till tolv kategoriersom därefter delades in i tre teman. Det första temat inkluderande värdegrund består avkategorierna goda relationer, förtrogenhet med det svenska språket, kunskap om normer,gemenskap, respekt och disciplinering och jämlikhet. Det andra temat, ledarkompetens ochbehovsanpassning består av kategorierna “rätt” personal, engagemang och ansvar,gränsdragningar samt behovsanpassade aktiviteter. Det tredje temat, goda yttre villkor, bestårav kategorierna goda ekonomiska förutsättningar samt fler och bättre resurser. För attförbättra inkluderingsarbetet krävs att de olika faktorerna främjas. Det bör också läggas merfokus på att involvera föräldrarna mer i föreningen, i syfte att skapa en bättre balans mellanledarnas arbetsliv och fritid. De tre teman som tolkades fram från resultatet krävs för attuppnå en social inkludering. För framtida forskning kan det vara intressant att studera andraperspektiv av inkluderingsarbetet, t.ex. ungdomarnas, deras föräldrar och samhällets olikaverksamheter som kommuner, skolor och polis. / There is inequality between different groups in society in Sweden nowadays, which is a socialproblem. This study has been focusing on a sport association in the western part of Sweden,which is actively working with social inclusion with the aim to minimize this inequality. Thepurpose of this study was to illuminate which factors, from a leadership perspective, arecrucial for the creation of inclusion in their work with youth immigrants in a sport associationin western part of Sweden. The theories of social inclusion, social justice, empowerment andpedagogy of the oppressed has been used in order to interpret the results. The study has aninterpretative qualitative content analysis approach since the material was based oninterviews. The empirics used in the study was already collected by researchers fromUniversity West, the University of Gothenburg, and Halmstad University and was available asan electronic recorded material. The material consisted of an in-depth interview with the mainleader of the sport association and two group interviews with two females as well as two maleleaders. The interpretations of the result led to twelve categories that was divided into threethemes. The first theme, inclusive values, consists of the categories good relationships,familiarity with the Swedish language, knowledge of norms, community, respect anddiscipline and equality. The second theme, leadership skills and needs adjustment, consist ofthe categories "right" staff, commitment and responsibility, boundaries and needs-adaptedactivities. The third theme, good external conditions, consists of the categories goodeconomic conditions and more and better resources. To improve the social inclusion withinthe organization is it necessary to support and develop these factors. There should also bemore focus on involving parents in the association, to create a better balance between theleaders work life and their private life. The three themes interpreted from the result arerequired to achieve social inclusion.When it comes to future research it might be interesting to study other perspective of thesocial inclusion as well as. For example, the perspective of the youths, their parents anddifferent organizations of the society, such as local authorities, schools and police.

Det blir vanligare att barn och ungdomar slutar spela fotboll när dem blir äldre vilket bland annat beror på avsaknad av tillhörighet, brist på autonomi och en känsla av otillräcklig kompetens, delar som är centrala i barnkonventionens grundprinciper. I Sverige blev barnkonventionen lag den första januari 2020 efter att Sverige kritiserats av FN:s barnrättskommitté, där brister upptäckts. För fotbollstränare innebär lagändringen ett ökat ansvar att arbeta i linje med barnkonventionen. Syftet med studien var att beskriva fotbollstränares uppfattningar av hur de, utifrån barnkonventionen, arbetar med att skapa goda förutsättningar att främja en hälsosam och pedagogisk miljö för barn i fotbollsföreningar. Det empiriska materialet har inhämtats från nio fotbollstränare genom intervjuer och bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska referensramen utgår från frigörande pedagogik och känsla av sammanhang. Den insamlande empirin analyserades och skapade följande kategorier i resultatet: genom arbete med jämlikhet, genom att se till varje individ och genom att skapa delaktighet. Resultatet visade att fotbollstränares arbetssätt i förhållande till barnen gick emot barnkonventionen men att det även fanns arbetssätt hos tränarna som gick i linje med barnkonventionen. Tränarna ansåg att dem arbetade med jämlikhet och lika villkor för barnen. Samtidigt förekom vissa skillnader mellan könen samt selektering där barn kunde exkluderas. Det ansågs viktigt att se till barnens bästa men att fokus ibland hamnade på prestation istället. Tränarna arbetade med delaktighet men brister förekom även här. Vid de situationer som tränarna arbetar i linje med barnkonventionen kan vi se att de främjar en hälsosam och pedagogisk miljö. / It’s becoming more common for children and young people to stop playing football when they grow older due to lack of belonging, lack of autonomy and a sense of inadequate competence, parts central to the Convention on the Rights of the Child (CRC). In Sweden, the CRC became law on the first of January 2020 after Sweden was criticized by the UN Committee on the Rights of the Child, where shortcomings were discovered. The amendment increases responsibility on football coaches to work along the law. The purpose of the study was to describe football coaches perceptions of how, based on CRC, they work to create good conditions for promoting a healthy and pedagogic environment for children in football clubs. Empirical material has been obtained from nine football coaches through interviews and processed through a qualitative content analysis. The theoretical frame of reference is based on critical pedagogy and sense of coherence. The empirics were analyzed and created these categories in the result: through work with equality, by seeing each individual and by creating participation. Results showed that the coaches worked both against and along CRC. Selections occured where children could get excluded and there were inequalities between genders, even though the coaches established that they worked with equality. To look after the children's best interests was considered important but the focus sometimes ended up on performance instead. The coaches worked with participation but shortcomings also occurred here. When the coaches worked along with CRC it promoted a healthy and pedagogic environment.