Fritidspedagogens yrkesroll har genomgått stor förändring över sin tid och främst i samband med integreringen med skolan. Studiens syfte var att belysa fritidspedagogers upplevelser kring förändringar i yrkesrollen med en avgränsning på de senaste 30 åren. Detta studerades genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med 7 olika fritidspedagoger från fyra olika verksamheter. Fritidspedagogerna har varierad arbetslivserfarenhet på 14-34 år. Frågeställningarna som arbetet syftade till att besvara är: hur upplever fritidspedagoger att yrkesrollen har förändrats under deras tid som tjänstgörande inom verksamheten?. Hur beskriver fritidspedagoger förändringar i arbetsuppgifter? och hur upplever fritidspedagoger att förändringar i fritidshemmets lokaler har påverkat deras förutsättningar att utföra sitt arbete?. De analytiska begreppen som vi har använt är profession, professionalisering, legitimitet, auktoritet och autonomi. Resultatet visar på en mångfasetterad bild kopplat till variation inom fritidspedagogernas tjänster, hur länge de har arbetat inom yrket samt vilken skola de arbetar inom. Vidare visar resultatet att yrkesrollen tidigare upplevdes innefatta mer frihet och utrymme att genomföra det läroplanen beskriver som meningsfull fritid. Detta sätter pedagogerna i relation till de ökade barngrupperna, integreringen med skolan samt att de numera har tjänster som innebär att de har förlagd tid både på fritidshemmet och skolan. En slutsats är att fritidspedagogens yrkesrollen alltmer liknar lärarens. / The professional educator's professional role has undergone major changes over time, especially in connection with integration with the school. The purpose of the study was to highlight the experiences of leisure teachers about changes in the professional role with a delimitation over the past 30 years. This was studied through a qualitative survey in the form of semistructured interviews with 7 different leisure teachers from four different activities. The leisure teachers have varied work experience in 14-34 years. The questions that the job aimed at responding to is: How do leisure teachers experience that the vocational role has changed during their time as a service in the business? How do leisure teachers describe changes in tasks? and how do leisure teachers experience that changes in the recreation center's premises have affected their ability to perform their work? The analytical concepts we have used are profession, professionalism, legitimacy, authority and autonomy. The result shows a multifaceted image related to variation within the leisure teachers' services, how long they have worked in the profession, and what school they work in. Furthermore, the result shows that occupational roles were previously perceived to include more freedom and space to complete what the curriculum describes as meaningful free time. This places the educators in relation to the increased children's groups, integration with school, and that they now have services that mean that they have spent time in both the recreation center and the school. One conclusion is that the professional education role of the leisure teacher is increasingly similar to the teacher.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattning om samverkan mellan skola och fritidshem. De två frågeställningar som studien utgår från är: Vad innebär samverkan mellan skol- och fritidshemsverksamheten för fritidshemslärarna? Hur uppfattar fritidshemslärarna att samverkan uppnås mellan skolan och fritidshemmet? För att uppnå syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget till empirin grundar sig på sex informanter varav fyra är utbildade fritidspedagoger och två är lärare i fritidshem från tre medelstora skolor i södra Sverige. I studien väljer vi att använda samlingsbegreppet fritidshemslärare som innefattar båda yrkesgrupperna.  Studiens resultat visar samverkans innebörd enligt fritidshemslärarna samt hur fritidshemslärarna uppfattar den rådande samverkan i verksamheterna. Fem av sex informanter upplever att fritidshemslärarna ger mer än vad de får tillbaka genom att täcka upp för klasslärarna när de behöver hjälp eller är sjuka. Klasslärarna är däremot inte lika villiga att hjälpa till på fritidshemmet när det behövs då det innebär att de går miste om sin egen planeringstid. Detta resulterar till att många av fritidshemslärarna inte får tillbaka sin förlorade planeringstid. Fyra av sex informanter visar på att det råder en fungerande samverkan mellan skola och fritidshem, men att det ändå finns en del som bör förbättras. Fritidshemslärarna visar sig ha en stor vilja att samverka med lärarna i den obligatoriska skolan eftersom det gynnar både eleverna och personalen. Fritidshemslärarnas gemensamma uppfattningar om samverkan är att de går in och hjälper till i en klass eller undervisar i ett ämne som de har kunskaper om. Samverkan innebär alltså att all skolpersonal tar vara på varandras kunskaper och erfarenheter, samt hjälps åt för elevernas och kollegornas bästa.

Denna studie använder sig av fokusgrupper för att undersöka hur utrymmet för HBTQ-frågor förhandlas fram i de tre besökta skolornas fritidshem. Deltagarna diskuterar hur ett HBTQ-arbete kan se ut under fritidshemmens förutsättningar, vilka hinder som kan finnas samt kopplingarna mellan genus och sexualitet som deltagarna gör. Teorier om performativt kön och hegemonisk maskulinitet ligger till grund för tolkningarna som görs. I samtalen framkommer att HBTQ inte varit del av deltagarnas grundutbildning eller kompetensutveckling och att de inte heller ser det HBTQ-arbete som sker vid skolorna. I samtalen uttrycks också en tydlig polarisering mellan elever av utomnordisk härkomst och etniska svenskar. Denna polarisering föreslås av författaren vara ett sätt att försvara att verksamheten inte lyfter HBTQ-frågor då man genom passivitet positionerar sig som neutral och tolerant då man inte vill distansera vårdnadshavare med utomnordisk bakgrund som man antar skulle ifrågasätta att man lyfte ämnet.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på fritidshem i förhållande till rådande styrdokument.MetodUtifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte. Sex fritidspedagoger intervjuades på tre olika fritidshem.ResultatStudien visar att fritidspedagogerna upplever att det är väldigt mycket skola och att fritidshemmet mer eller mindre har försvunnit. Fritidspedagogerna känner att de inte fått någon extra tid att sätta sig in i vad som står i nuvarande styrdokument, Allmänna råd och Kommentarer kvalitet i fritidshem (2007). Det får ske på eget initiativ och efter eget intresse. Hurfritidspedagogerna synliggör för barnens föräldrar vad de gjort på fritidshemmet varierar. / Program: Lärarutbildningen

Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nämns inte. Detta har i sin tur bidragit till att arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur påverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med läraren under skoltid. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom syftet är att få en fördjupad kunskap om informanternas syn på sin arbetssituation. Forskning om fritidshemmets inträde i skolan är knapp vilket har föranlett denna undersökning. Det som har framkommit i undersökningens resultat är faktorer som påverkar hur fritidspedagoger utvecklat och fortfarande utvecklar sin yrkesidentitet i samarbete med lärare och skolans övriga personal i skolan.

<p>Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.</p><p>Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.</p><p>I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.</p><p>Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande.</p>

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94. I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor. Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande.

Studiens syfte var att undersöka och beskriva vilka förutsättningar fritidspedagogerna på 10 skolor upplevde sig ha i deras arbete med uppdraget i fritidshemmet. I tidigare forskning har vi funnit faktorer som ger de verksamma inom fritidshemmet förutsättningar att uppfylla uppdraget och dessa är; barngruppens storlek, fritidshemmets lokaler, personaltäthet och personalens kompetens, tid för planering och förberedelse. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av en större öppen fråga till 23 utbildade fritidspedagoger på 10 skolor i en medelstor kommun i Sverige. Resultatet visar fyra teman som återkommer i fritidspedagogernas upplevelser av förutsättningar för att genomföra fritidshemmets uppdrag och dessa är; Barngruppen som en förutsättning för arbetet meduppdraget, Fritidshemmets lokaler som en förutsättning för arbetet med uppdraget, Fritidshemmets personal som en förutsättning för arbetet med uppdraget och Tid som en förutsättning för arbetet med uppdraget. I rapportens avslutande del diskuteras vilka upplevda förutsättningar fritidspedagogerna har för arbetet med uppdraget i fritidshemmet tillsammans med tidigare forskning. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Inledning På fritidshemmet innefattar ofta begreppet inkludering att samtliga barn ska vara delaktiga i aktiviteter och den undervisning som bedrivs. Inkludering som begrepp är ständigt aktuellt och har berörts av flertalet forskning under åren. Synen på begreppet har dock genomgått en större förändring på senare tid vilket kommer diskuteras senare i texten. Samtidigt som pedagogers kunskaper och erfarenheter kring praktiskt arbete om inkludering är stor, är skolan i ständig förändring. Förändringarna speglar sig bland annat i komplexiteten i uppdraget med utmaningar såsom exempelvis stora barngrupper och brist på personal. Syfte Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger i fritidshem i sin profession arbetar med att inkludera barnen i fritidshem. Hur arbetar de rent konkret, vad finns det för moment de måste uppmärksamma och arbetar de systematiskt för att skaffa sig verktyg för att undvika att barn hamnar utanför. Metod Studien har genomförts i en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fritidshem i två olika kommuner. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av en tematisk analys med hjälp av teman innehållande olika begrepp rörande inkludering. Studien utgår från den socialkonstruktivistiska teorin som även är kopplad både till Nilholms och Mitchells förståelse av inkludering. Resultat Resultatet visar att pedagoger i fritidshem medvetet och aktivt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt för alla barn i fritidshemmet. Genom att fokusera på vilka medlemmar som ingår i de olika elevgrupperna ser pedagogerna till att grupperna fungerar optimalt. De är även beredda på att omgruppera eleverna så att kamratgruppen stärks. Omgrupperingen sker bland annat i samband med att pedagogerna uppmärksammar hur barnen reagerar. Resultatet visar även att deras inkluderande förhållningssätt resulterat i inkludering då det skapat en gemenskap i verksamheten. Pedagogerna har även sett till att rikta inkluderingen mot samtliga elever i verksamheten och inte endast mot en viss grupp elever. Utöver det använde sig pedagogerna även av reflekterande samtal med eleverna samt visade en förståelse för hur olika aktiviteter påverkar dem.

Syftet med studien har varit att bidra med ytterligare kunskap till forskning inom området fritidshem. Studiens mål var att undersöka fritidshemslärare/fritidspedagogers uppfattningar på extra anpassningar i fritidshemmet utifrån ett inkluderingsperspektiv. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med utbildad personal i fritidshemmet. Den insamlade empirin har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv , inkluderingsperspektiv, relationellt perspektiv samt ett kategoriskt perspektiv. I studiens resultatet och vår slutsats framkom det att samtliga respondenter belyser att de arbetar med extra anpassningar utifrån elevernas behov och förutsättningar i olika grad. De tolkar även begreppet inkludering som en möjlighet för alla elever att få vara med och känna sig delaktiga på deras villkor. De upplevde även att det fanns brist på kontinuerliga handledningar mellan specialpedagoger och fritidshemslärare/fritidspedagoger. Utifrån vad respondenterna berättat finns det en god grund för arbetet med extra anpassningar på fritidshemmet, men området är något som kan utvecklas ytterligare med rätt hjälp och handledning.