Elever genomgår dagligen en övergång mellan skola och fritidshem, där fritidspedagoger har stort utrymme till att göra olika didaktiska val avseende samlingen som sker på fritidshemmet. Studier visar på en underbyggd problematik där elevernas behov ofta inte blir tillgodosedda. Samtidigt framgår det i styrdokumenten att vi ska ta hänsyn till alla elevers behov. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val fritidspedagoger gör för att inkludera alla elever i samlingen. Samt vilka möjligheter och utmaningar fritidspedagoger uppfattar kring en inkluderande fritidshemsverksamhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka didaktiska val genomförs på fritidshemmet för att inkludera samtliga elever i informationen som ges ut i samlingen, enligt fritidspedagogerna? Och Hur uppfattar fritidspedagogerna eventuella möjligheter och utmaningar i deras utövande av en inkluderande fritidshemsverksamhet?Datamaterialet samlades in genom intervjuer på tre olika fritidshem, med tre fritidspedagoger inom samma kommun. Till stöd för att analysera vår insamlade empiri användes dels det relationella och kategoriska perspektivet på inkludering samt en inkluderingsteori. Studiens resultat visar att beroende på hur fritidspedagogernas didaktiska val ser ut avseende samlingar, kan påverka elevernas möjlighet till att inkluderas i gemenskapen. Olika förhållningssätt ger olika upphov för verksamheten. I fritidspedagogernas arbete med inkludering framgick både möjligheter och utmaningar, som verkar styra fritidspedagogernas sätt att bemöta alla elevers skilda förutsättningar, personaltäthet och heldagslärandet var aspekter som framgick.

I detta arbete problematiserar vi hur fritidspedagoger i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö uppfattar likvärdighet utifrån skolans uppdrag att väga upp för skillnader i elevers olika förutsättningar. Vi inriktar oss på vad fritidspedagogerna anser om kulturella utflykter utanför bostadsområdet som ett kompenserande verktyg.Vårt empiriska material består av kvalitativ metod med intervjuer av pedagoger som arbetar ute i fritidsverksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Robert D. Putnams teorier om socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär de nätverk och kontakter en person har, till exempel genom familj, släkt, kompisar med mera. Det kulturella kapitalet innebär den bekantskap man har med exempelvis finkultur, utbildning, allmänbildning, kunskap, språk och så vidare. Resultatet av studien visar för det första att pedagoger som arbetar ute i fritidshemsverksamheterna i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar elevernas rörelsemönster som begränsat. Därmed ser pedagogerna ett stort behov i barngrupperna av att göra utflykter utanför deras bostadsområde. För det andra har vi utifrån pedagogernas svar fått reda på att valet av utflykter snarare baseras på språkutveckling än att ge elever kulturella erfarenheter i form av konst och kultur. Slutligen visar det insamlade materialet att syftet för de planerade utflykterna oftast riktar sig mot att eleverna överhuvudtaget ska komma utanför sitt bostadsområde.

Det här arbetet handlar om lek och lärande under fritidsverksamhet. Huvudsyftet meddenna undersökning är att undersöka fritidshemspedagogers syn på lek. Jag ville ocksålyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmet. Använder sig pedagogernaav leken som ett verktyg för elevernas utveckling och lärande? Anser pedagogernaatt leken kan ha ett värde i fritidsverksamheten? Studien innehåller social inlärningsteori,begreppsförklaringar och tidigare forskning som finns till grund för att analyseradet empiriska material jag samlat för att kunna undersöka hur pedagogerna ser pålek. För att samla empirin till examensarbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuermed pedagoger som har aktiv tjänst inom fritidshemsverksamhet, informanterna har olikautbildningsnivåer och erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna har en positivsyn på elevernas lek i fritidshemmet och att pedagogerna anser att leken påverkar elevernapositivt vad gäller elevernas utveckling och lärande.

Examensarbetets syfte är att med utgångspunkt i sociokulturella teorier och teorier om informellt lärande få en fördjupad kunskap kring informellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningarna är: vad är och hur sker informellt lärande, enligt fritidspedagogerna, i fritidshemmets verksamhet? Och hur ter sig det informella lärandet i fritidshemmet med utgångspunkt i sociokulturella teorier? De sociokulturella teorier som använts kommer ifrån Roger Säljös tolkningar och begrepp. Metoderna som använts är intervjuer och observationer. Intervjuerna har använts för att besvara första frågan i frågeställningen och har genomförts individuellt med två fritidspedagoger och i par med två fritidspedagoger. Observationerna besvarar andra frågan och genomfördes på tre fritidshem där situationer för informellt lärande har studerats. Det samlade resultatet av observationerna och intervjuerna är, generellt sett, att informellt lärande på fritidshemmen främst sker i barnens samspel med varandra, i deras communities of practice.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar. Slutsatser som går att dra är att ämnet borde lyftas mer i arbetslagen för att diskutera hur de kan lösa problematiken kring att pedagoger tar givna roller utifrån deras kön.

How do we create a successful collaboration between school and after-school care? – Three different models of collaboration The present study aims to investigate the different models of collaboration between schools and after-school care centers. The impetus for this study was my impression that the collaboration is not successful everywhere and I wanted to provide examples of models that are effective. The study is focused on presenting the advantages and disadvantages of various collaborative models, and consists of qualitative interviews with both teachers and after-school care providers. The material has been analyzed from a sociocultural as well as interactionist perspective. The study revealed that the different models work well, but they also struggle with the issue of finding time for joint planning between the different professional groups and occasionally even with the division of roles among the educators. It is my assessment as well that the collaboration in the examined schools works well because the educators at these schools showed great respect for each other’s different competencies. My conclusion is that the success of a collaborative model to a large extent depends on the attitudes of the educators with regard to respecting each other’s professional competence, as well as having a genuine interest in and commitment to developing an effective collaboration. / Syftet med föreliggande studie var att studera olika samverkansmodeller mellan skola och fritidshem. Utgångspunkten var min uppfattning att samverkan inte fungerar överallt och jag ville ge exempel på fungerande modeller. Studien är inriktad mot att förmedla för -och nackdelar med olika samverkansmodeller. Studien består av kvalitativa intervjuer med både lärare och fritidshemspedagoger. Materialet har analyserats utifrån både ett sociokulturellt och ett interaktionellt perspektiv. De slutsatser som studien lägger fram är att de olika modellerna fungerar väl, men att de även dras med problemet att få tid till gemensamma planeringar mellan de olika yrkesgrupperna och ibland även rollfördelningen mellan pedagogerna. Min tolkning är också att samverkan på de undersökta skolorna fungerar väl för att pedagogerna på de undersökta skolorna visade stor respekt för varandras olika kompetenser. Min slutsats blir att en fungerande samverkansmodell till stor del hänger på pedagogers inställningar vad det gäller att respektera varandras yrkeskompetenser, samt att ha ett genuint intresse och engagemang för att utveckla en fungerande samverkan.

The purpose of this study is to gain an insight into what the most common conflicts are between pupils in the leisure-time center according to leisure-time teachers, how the leisuretime teachers handle these and how the leisure-time teachers prevent conflicts. The previous research done in our study is based on previous thesis and research on conflicts and conflict management. The theoretical perspectives of the study are based on Johan Galtung's ABC model, Cohen's conflict pyramid and Arne Maltén's conflict strategies. The empirical evidence was collected through a qualitative method with interviews of four leisure time educators and an assistant principal. In addition, two observations were made on two different occasions in a school located in the Stockholm area. We analyzed our empirical evidence with help of Andrzej Szklarski's four categories for various reasons for the emergence of conflicts, Johan Galtung's ABC model, Cohen's conflict pyramid and Arne Maltén's conflict strategies. In our study we have found that the reason why conflicts arise between pupils can, for example, be due to a lack of occupation among pupils, envy in friends' relationships but also in disagreement on game and play rules. Another reason may be verbal comments where students disturb the play of other students but also conflicts that occur through social media where the students take the conflicts from home when they come to school. Based on interviews and observation we have seen that the leisure-time teachers usually handle conflicts by letting the ones involved in the conflict tell their experience of the conflict situation without being interrupted to then resolve the conflict together. It also emerged in our empirical evidence report that in conflict situations where the parties do not find a solution to a conflict it is possible that the leisure-time teachers may make a decision, especially if the conflicts have been going on for a long time between the parties. Good leadership and competent, present and educated staff are of great importance in order to prevent conflicts in the leisure-time center.

Sammanfattning:   Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet. Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling. En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten. Observationen genomförde jag endast på barnen, när de lekte och en av pedagogerna hade styrd lek som går ut på att barnen inte vet med vem de ska leka med eller vad de ska leka. Detta bestäms genom att pedagogerna drar lott för att se hur grupperna blir och vad/ var de ska leka. Social utveckling är ett centralt begrepp i min uppsats, genom leken utvecklas barns sociala utveckling. Och att det är färdigheten till att klara av att vara tillsammans med andra människor och att visa dem sympati och empati i olika situationer. Som vi vill bli behandlade ska vi också behandla människorna runt oss.

This study aims to investigate how diagnosis as a social construction affectsrecognition of students from youth workers experiences. Youth workers assurveyors have been chosen because of their broad social network and the lack ofearlier studies concluding their experiences. The research question for this paperis: How does the diagnosis, as a social construction, affect the recognition ofstudents based on the experiences of youth workers? This study is based on aqualitative research method and in order to reach results we used a semi-structuredinterview. The theoretical framework that have been used in this study is KariIngstad’s theory regarding sickness as a social construction and Carl-GöranHeidegren’s theory regarding recognition. The results of this study indicate thatthere is a connection between diagnosis as a sickness and recognition of abehavior. Our conclusion is that the diagnoses does not work as a recognition ofhow a person really is but as a helping tool for recognition in social contexts. / Denna studie syftar till att undersöka hur diagnos som en social konstruktionpåverkar erkännandet av en elev utifrån fritidspedagogers erfarenhet.Fritidspedagoger som undersökningspersoner har valts i syfte om att de har ettbrett socialt nätverk och att få studier tar hänsyn till fritidspedagogers erfarenheter.Frågeställningen till detta arbete lyder: Hur fungerar diagnosen, som socialkonstruktion, för erkännandet av elever utifrån fritidspedagogers erfarenhet?Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning och för att komma fram till ettresultat använde vi oss av en semistrukturerad intervju. De teoretiska perspektivsom används i denna studie är Kari Ingstads teori om sjukdom som en socialkonstruktion och Carl-Göran Heidegrens teori om erkännande. Studiens resultattyder på att det finns en växelverkan mellan diagnos som en sjukroll ocherkännande av ett beteende. Vår slutsats är att diagnosen inte leder till etterkännande för hur en elev är utan fungerar som ett hjälpmedel för erkännande isociala sammanhang.

No description available.