Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frågeställningarna vi har utgått ifrån har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser på sin roll i samhället och hur det offentliga ser på Stadsmissionen i Malmös roll i samhället. Stadsmissionen i Malmö är knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör åt dem och att deras verksamhet inte är oersättlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de därför har en jätteviktig roll för de hemlösa i staden. Stadsmissionen i Malmö menar också att de inte är oersättliga, men att det kan vara svårt för andra aktörer att skapa den goda stämning och den helhetssyn som man har på Stadsmissionen i Malmö.

Den akuta hemlösheten har ökat i såväl Sverige som internationellt under de senastedecennierna, där den ideella sektorn har fått en allt större roll i att erbjuda välfärdstjänster föratt stävja samhällsproblemet. Tidigare forskning har visat på både problematiska ochgynnsamma aspekter med organiseringen av det ideella arbetet mot akut hemlöshet. Ideelladagliga verksamheter riskerar att bidra till att situationen i hemlöshet snarare upprätthålls änförändras samtidigt som individer i hemlöshet får basala och sociala behov tillgodoseddagenom insatserna. I tidigare forskning har dock lite utrymme getts åt att undersöka dagligafrivilligorganisationers arbete mot akut hemlöshet i Sverige i förhållande till sociala rättigheteroch sociala skyldigheter. Den här kvalitativa studien har därför genom sex semistruktureradeintervjuer med personal samt deltagande observationer undersökt en dagligfrivilligorganisations insatser, funktion och syfte med utgångspunkt i socialt medborgarskapoch erkännandeteori. Studiens resultat visar att relationskapande mellan personal och gäster iakut hemlöshet är centralt för att skapa tillit men leder också till en dold disciplinering, vilketär en förutsättning för att skapa en social miljö som präglas av alla människors lika värde.Resultaten visar även att den ideella verksamhetens insatser kan bidra till att individer i akuthemlöshet kan tillvarata sociala rättigheter inom verksamhetens kontext samtidigt somverksamheten kan innebära dels en förutsättning, dels en barriär för gäster att kunna uppfyllasociala skyldigheter gentemot samhället. Relationen mellan gäster och personal kan emellertidleda till känslor av erkännande hos gäster och därmed främja självförverkligande. Socialarättigheter behöver ges lättare åtkomst till på strukturell och lokal nivå för att individer i akuthemlöshet ska ges förutsättningar att kunna delta i samhällsgemenskap och samhällsutveckling.Studiens resultat är av relevans för socialt arbete såväl på nationell och kommunal nivå som förden ideella sektorn och bidrar till en fördjupad orientering över dagliga frivilligorganisationersansvarsroll och insats i arbetet mot akut hemlöshet. / Acute homelessness has increased in both Sweden and internationally during the past decades,where the non-profit sector has gained an increasingly larger role in providing welfare servicesto prevent the social problem. Previous research has shown both problematic and beneficialaspects of day centres work towards acute homelessness. Day centres can help maintain ratherthan change the situation of homelessness, while individuals who experience homelessness alsoget basic and social needs met. However, little attention has been given to the work of daycentres in Sweden in relation to social rights and social obligations. This qualitative study has,through six semi-structured interviews with staff and participant observations, examinedinterventions, function and purpose of a day centre with social citizenship and recognition astheoretical framework. The study's findings show that relationship building between staff andguests in acute homelessness is central to creating trust but do also provide a form of discipline,which is a prerequisite for creating a social environment characterized by equality.Furthermore, the results show that the interventions offered by day centres can help individualsin acute homelessness to take account of their social rights within the context of the day centre,while serving as an obstacle as well as a possibility for individuals to fulfil social obligationstowards the society. The results also show that the relationship between guests and staff canlead to recognition among guests and promote self-realization. Social rights need to be moreeasily attainable at a structural and local level in order for individuals who experience acutehomelessness to be given the opportunity to participate in the community and socialdevelopment. The study’s results are of relevance for social work at national and local level aswell for the non-profit sector and give an orientation of the role, responsibility and interventionsof non-profit work towards acute homelessness.

This is volume II in a dissertation in two parts. In addition to the papers found in this volume, the major publication is a book: The nonprofit sector in Sweden (Manchester University Press, Manchester, 1997, written together with Tommy Lundström). Our points of departure in the book were that Sweden, within previous international research, often has been described as a country with a small nonprofit sector. Based on a comprehensive set of first-hand empirical data, the first systematic, consolidated account of the Swedish sector, its development, legal situation and current position, is provided, and the previous results are questioned. The two initial texts found in this volume focus on conceptual tools. The first article, The Swedish Nonprofit Sector in International Comparison is based on a critique of the dominant US/economics perspective found in mainstream nonprofit literature. It is argued in the article, that earlier attempts to understand the Swedish nonprofit sector have been biased by a cultural ethnocentrism. The purpose of the article is to broaden the understanding of this part of society by using a socio-economic approach. The second paper, Hate groups and outlaw bikers: part of civil society?, addresses the issue of definitions. The aim of the paper is to test two existing definitions of organizations in civil society. This test is conducted on two extreme forms of organization, the white hate group and the outlaw motorcycle club. It is shown that – according to existing definitions – both of these organizations, in their ideal-typical form, can be regarded as civil society organizations. The final two essays are more explorative and the author has taken the freedom to experiment. In Strategic dilemmas for Swedish popular movement organizations, the object of study is the Swedish popular movements (folkrörelserna) and an experienced sense of crisis in some of the organizations within these movements (PMOs). It is argued that a number of major external shifts have had a profound impact on the traditional Swedish PMOs. Underlying reasons for the reactions of the PMOs are discussed and some interpretations of the effects are presented. In the final essay – Outlaw biking in alternative frames of interpretation – an even more limited and empirically derived phenomenon is taken as point of departure. The study focuses on outlaw biking and approaches this social phenomenon from three different angles with the help of metaphorical images derived from the outlaw literature. The purpose was not to develop a best possible frame for the study of outlaw biking, but rather to lay bare some already existing images of outlaw motorcycle clubs, found in the previous literature. / <p>Utgör jämte: The nonprofit sector in Sweden / Tommy Lundström and Filip Wijkström, diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1998</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka hur personer som i yrket möter kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer upplever att mörkertalet för våldet ser ut, orsaker till anmälningsbenägenhetens låga nivå, samt hur Polisens arbete upplevs fungera mot våld i nära relationer. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer i Gävleborgs län, som genom arbetet mött kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Uppsatsen undersökte hur intervjupersonerna som arbetar på myndigheter som Polismyndigheten och Socialtjänsten samt organisationer som kvinnojourer eller brottsofferjourer uppfattar mörkertalet och dess orsaker. I resultatet framkom att den våldsutsatta individens individuella förutsättningar uppfattades styra sökandet efter stöd. Ävenbemötandet från myndigheter och andra organisationer var avgörande. Andra framträdande slutsatser var att intervjupersonerna hade uppfattningen att Polisens arbete behövde förbättrad kompetens för området våld i nära relationer, trots att de flesta var nöjda med Polisens arbete. Mörkertalet upplevdes vara okänt och svårdefinierat. / The aim for this study was to research the perception of hidden statistic according to workers that meet victims of domestic violence and causes for the low level of propensity to report. As well as research how, the policing works against domestic violence. This was implemented through qualitative semi-structured interviews with people in Gävleborg, who works with victims of domestic violence. The study showed the perceptions of the people working at authorities like the Police, Social services, or voluntary organizations like girl- and women’s shelters. It emerged that victims' individual and interpersonal prerequisites perceived as guiding their help-seeking but that reply from the authorities was crucial. Other prominent conclusions were that interviewees inherited the perception that policing had to improve their knowledge and competence in this field, despite the majority were satisfied with the policing. The interviewee’s thought hidden statistics has unknown extent and is difficult to define.

Föreliggande studie tillkom i samverkan med Rädda Barnen och Aktiv Ungdom i Uppsala. De båda ideellt drivna verksamheterna bedriver årligen ett kostnadsfritt sommarlovsläger för barn i låg- och mellanstadieåldern i ett socialt- och socioekonomiskt utsatt område i Uppsala. Studien undersökte vad det betyder för familjer att barnen ges möjlighet att delta på sommarlovslägret ur föräldrars perspektiv, ledares perspektiv och Rädda Barnens lokalförenings perspektiv. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetod, semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades genom en tematisk analys. Den utvecklingsekologiska modellen var studiens teoretiska utgångspunkt, modellen tydliggör hur interaktioner eller förändringar inom barnets olika system aldrig är fristående utan i ständig växelverkan med varandra. Resultatet visar att deltagande i sommarlovslägret har en positiv påverkan på barnet, föräldern och familjen. Deltagandet bidrar till att minska barnens isolering och att minska föräldrastress som är avhängig familjens ekonomiska förutsättningar och begränsningar i vardagen. Detta resultat går i linje med tidigare forskning som tydligt framhåller den organiserade fritidens betydelse för barns utveckling och hälsa. Studiens slutsats är att barn i socialt- och socioekonomiskt utsatta områden ofta missgynnas de många hälsofrämjande aspekter som deltagande i organiserade fritidsaktiviteter medför. Det är av stor vikt att kostnadsfria fritidsaktiviteter genomförs inom socioekonomiskt utsatta områden för att möjliggöra deltagande som annars kan hindras av begränsade ekonomier och transportmedel.

Studiens syfte var att genom sex kvalitativa intervjuer undersöka hur arbetsfördelningen ser ut inom kvinnojourer och vilken roll som volontärerna erhåller i verksamheterna. Vi ville även se vilken inställning till ideellt arbete som uttrycktes inom kvinnojourer samt se vilken betydelse som kvinnojourerna har i samhället kopplat till myndigheter och organisationer. Genom tiderna har kvinnorörelsen bidragit till den utvecklingen inom mäns våld mot kvinnor i nära relationer vi ser idag. Det har gått från att kvinnor uppmärksammat problematiken, ställt upp för sina medmänniskor och varit en stöttande individ, till att det utvecklats kvinnojourer. Samhället har genom uppmärksammandet fått en större förståelse till problematiken och har därför tagit över ansvaret. Idag finns det fortsatt många som arbetar ideellt inom kvinnojourer och som vill vara en god medmänniska genom att hjälpa dessa utsatta kvinnor på sin fria tid. Vårt resultat- och analysdel visade att synen på volontärerna inom kvinnojourerna är delad men att den ändå är övervägande positiv. Inom kvinnojourer sägs det av respondenterna att det inte finns några gränser mellan vad volontärer får och inte får göra, men genom vårt empiriska material kunde vi se att det fanns en osynlig gräns. Denna osynliga gräns uppkommer då volontärer per automatik inte utför arbetsuppgifter som till exempel att sköta kontakten mellan myndigheter, då det har blivit en av de anställdas arbetsuppgifter. Somliga av respondenterna påpekade även att sådana arbetsuppgifter inte kunde ske på grund av brist på utbildning, erfarenhet samt lämplighet som volontärerna saknade. En annan tydlig punkt inom detta avsnitt var att kvinnojourerna allt mer och mer går efter krav som ställs från Socialtjänsten, exempelvis dokumentation. Slutligen visade vårt resultat- och analysdel att det största hindret inom kvinnojourernas verksamhet är myndigheterna, eftersom de tar beslut som kvinnojourerna kan se som tvivelaktiga. Kvinnojourerna menar att de inte ser helheten som personalen på jourerna gör, utan de ser endast delar av det. Slutligen har vi en diskussion kring hela vårt arbete, där vi även diskuterar studiens styrkor och svagheter men också ger förslag till vidare forskning. / The aim for this study has been to explore through six qualitative interviews how division of work looks among workers and volunteers in women-shelters. And also, to address the topic of the attitude against nonprofit work in women-shelters. Ant last to look into what importance the women-shelters has in society linked with the authorities and other organizations linked with the particular area. A change has occurred through time, domestic violence has gone from a private matter within the family to an acknowledge social problem in the community because of the woman movement and their care for their fellow women in society. Through the attentiveness society has gained a larger understanding for the complex of the problem and has taken over the responsibility for battered woman. Even though there has been a change in woman shelters with more professional workers rather than volunteers, the nonprofit work has not yet gone out of time. Our results and analytic part show that the view of volunteer’s within women-shelters are divided but mainly the view is positive. The respondents don’t say openly that there are boundaries that tells the volunteers what they can and can’t do within the women’s-shelter. Although we could see in our empiric material that an invisible boundary does exist. The invisible line occurs when volunteers by automatic doesn’t exercise the same tasks as works by example contact authorities, thus that is a tasked carried out by workers. It was pointed out by some of the workers that those types of tasks could be performed by volunteers due their lack of education, experience and adequacy. Another clear matter in the results and analytic part was that women-shelters in higher extent match the criteria that comes from the social services by example the need for documentation. Furthermore, the results and analytic part shows that the biggest difficulties for the women-shelter organizations are the authorities. Primarily by reason of some om the decisions that can be seen as questionable. The womenshelters mean that the social services don’t see the whole picture but only a part of it. Finally, we have a discussion who discuss our entire study in whole where we also meditate the study’s strengths and weaknesses. We also give suggestions for further research options.

No description available.

”Have the young members’ of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?” The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how? Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed. To interpret the findings in the analysis I have used two organization theories, result is that the young members of the organization have got increased possibilities to influence the organization. Not mainly because they have five representatives in the general assembly and one representative in the committee, but because they are more visible now than they were before the founding of the youth-organization when they where only private members.

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ”Corporate Social Responsibility” (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kategorianalys utifrån de teorier för företags ansvar som presenterats. Precis som många av teorierna definierar informanterna företags ansvar utifrån de behov och rättigheter som ett företags ”stakeholders” kan sägas ha. Studien visar vidare att ansvaret sträcker sig längre än att endast följa lagen, företaget ska även vara en god ”coporate citizen”. Ett samarbete är dock inte problemfritt eftersom organisationens legitimitet och självständighet sätts på spel i utbyte mot möjligheten att påverka företaget inifrån. Av de fyra organisationerna i studien menar representanterna för tre av dem att ett företags CSR-arbete stärks genom ett samarbete och att det kunskapsutbyte som är resultatet av samarbetet är mycket värdefullt. Den fjärde organisationen ser inte samarbete som ett alternativ utan har istället valt att påverka staten för att få den att skapa ett strängare kontrollsystem för företags verksamhet. / This essay deals with the responsibilities of corporations and partnerships for “Corporate Social Responsibility” (CSR) between NGO:s and companies. The work is a case-study taking place in Argentina with the purpose to study the view NGO:s has on corporate responsibility. Further on the purpose is to investigate if partnerships could mean a strengthening of a company´s work for CSR. The method of choice is semi-structured interviews with NGO representatives in Argentina that work with CSR. The interviews have been analyzed through a category-analysis based on the theories on corporate responsibility presented. Just like many of the theories the interviewees define a company´s responsibility through the needs and rights that could be considered given to a company´s stakeholders. The study also shows that the responsibility goes further than obeying the law, the company should also be a good corporate citizen. A partnership is though not without problems since the legitimacy and independence of the organization are put in jeopardy in exchange for the possibility to influence the company from the inside. Of the four organizations in the study the representatives of three of them consider that a company´s work for CSR is strengthened through a partnership and that the exchange of knowledge that is the result of the partnership is greatly treasured. The fourth organization doesn´t see cooperation as an alternative but has chosen to influence the state to have it create a stronger system of control for a company´s operation.