The aim of this bachelor thesis is to find out how young adults experience the library and the space that they have access to. I used semi-structured interviews to find out about this and interviewed eight youths between the ages of 15 and 18 in a medium sized city in the province of Västra Götaland in Sweden. I then analyzed the material with the help of Goffman’s theory about front stage and back stage. I also did a small comparison with results from previous studies.The result showed that the youths generally liked the library and the staff but they had opinions on some issues. Several of the youths missed comfortable furniture in the adult section and enjoyed the furniture in the children and youth section. However, several of the young adults experienced that the volume of sound was disturbing in that section. All of them wanted there to be some form of youth room or youth section in the library. My analysis with Goffman’s theory showed that the youths overall saw the library as a front stage area and therefor tended to use it in that way, however, they tended to use the children and youth section more as a back stage area. The way the youths described how a youth room could be like made me realize that they wanted a place with both front and backstage qualities after their own needs. The results also had several things in common with previous studies. / Program: Bibliotekarie

Syftet med denna studie är att granska vilka aspekter som påverkar unga personerserfarenheter av hotell- och restaurangbranschen. 6 Personer mellan 16-30 år har deltagitsom intervjupersoner och studien tenderar därför beskriva de ungas erfarenheter avhotell- och restaurangbranschen. Studier har visat att det finns flertalet aspekter sompåverkar de måendet och upplevelsen av servicebranschen och ett stort fokus hamnarframförallt på de relationer som uppstår mellan kollegor, chefer och gäster. Genom enkvalitativ undersökning i form av 6 intervjuer prövas teorin som uppsatsens påståendengrundar sig i och leder fortsatt till slutsatser och antaganden kring hur unga vuxna mårpå arbetsmarknaden idag och vad som påverkar detta.

To be a football supporter can today mean very different things depending om who you ask. It can mean anything from being a dedicated follower of a football team or maybe a troublemaker who enjoys fighting. It can archive great things and cause tremendous problems. This thesis will try to clear up what it means to be a supporter and how one become one. What being on an arena or on a supporter bus does to the individual in terms of acting and how the individual goes into a roll of being a supporter.  I also bring up how media affect the supporter culture and how it, through its way of reporting about matches, create an exclusion of women in supporter culture. I have conducted an observation where I followed along on a supporter bus on its way to an away game. With this I have also done 5 interviews with supporters from the same team as the observation. With this empirical data that I have collected, I have used Erving Goffmans theory on frontstage and backstage in terms of getting an understanding on how the individual goes into a roll. The result shows how the scenery around the football game have an impact on how the individuals transform into the role of the supporter. How media affects this role and how it, though its way of reporting about football matches and supporters, create an exclusion of women.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares gränsdragning mellan det professionella och det privata i mötet med vårdnadshavarna och hur denna gräns kan komma att påverkas vid användandet av sociala medier. Detta görs utifrån följande tre frågeställningar; Var drar förskollärare gränsen mellan sin roll som professionsutövare och sin roll som privatperson? Hur drar förskollärare gränsen mellan det professionella och det privata i mötet med vårdnadshavare? och Hur förhåller sig förskollärare till den nya formen av offentlighet som sociala medier utgör? I genomförandet av studien används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem legitimerade förskollärare. Det empiriska materialet analyseras utifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Där mänsklig social samvaro jämförs med teaterföreställningar där skådespelare uppträder för en publik och där skådespelaren antingen befinner sig i ett för publiken synligt frontstage eller i ett dolt backstage. I analysen används även David Carrs sammanställning av olika synsätt gällande lärares moraliska ansvar. Resultaten av studien visar att det professionella och det privata är nära sammanlänkade och att en tydlig gränsdragning är omöjlig att göra. Användandet av sociala medier ställer därför krav på omdöme och digital professionalism i såväl det professionella som det privata.

This study has examined how young women aged 20-30 experience that their self-image is affected by the social media Instagram. Through a qualitative interview study, six women have been analyzed based on how they perceive that their well-being and how their views on their own appearance and existence are affected when they consume and produce content on Instagram. The study has used Goffman's theater model for social interactions that describes how an individual can relate, react and act in social encounters with other people. Cullberg's theory of self-image has also been a central part. Additional theories used to interpret the results are re-mediation (Bolter & Grusin), reflexive identity (Giddens), media landscape and media culture (Bengtsson et al.) And the sociology professor Simon Lindgren's perspective on digital media and society. The study shows that there is a clear pattern of a constant comparison with others in the majority of the interviewers. This takes shape both when they produce and consume content on Instagram, but mainly in the latter and leads to their self-image being negatively affected from the aspects of their well-being and dissatisfaction with their own appearance and existence. / Denna studie har undersökt hur unga kvinnor i åldrarna 20-30 år upplever att deras självbild påverkas av det sociala mediet Instagram. Genom en kvalitativ intervjustudie har sex kvinnor analyserats utifrån hur de uppfattar att deras mående, samt syn på sitt eget utseende och tillvaro påverkas när de konsumerar och producerar innehåll på Instagram. Studien har använt sig av Goffmans teatermodell för social interaktioner som beskriver hur en individ kan förhålla sig, reagera samt agera i sociala möten med andra människor. Även Cullbergs teori om självbild har varit central. Ytterligare teorier som används för att tolka resultatet är re-mediation (Bolter & Grusin), reflexiv identitet (Giddens), medielandskap och mediekultur (Bengtsson et al.) samt sociologiprofessorn Lindgrens perspektiv på digital media och samhälle. Studien visar att det finns ett tydligt mönster av ett ständigt jämförande med andra hos majoriteten av intervjupersonerna. Detta tar form både när de producerar och konsumerar innehåll på Instagram, men främst i det senare och leder till att deras självbild påverkas negativt ur aspekterna sämre mående samt missnöje med sitt eget utseende och tillvaro.

The purpose of the paper is to give a detailed description to provide a better understanding of what strategies women use when online dating and in real life. The purpose of the paper is to identify how women create a sense of security for themselves, to make the leap from online communication to meeting an unknown male in the real world. For those two unknown people to take the step to meet each other face to face, there should be a kind of trust between them, how it is created, and what factors it is that determines that a meeting in real life will take place. In this essay, it has applied a qualitative method along with six thematically open interviews in which the informants have been women aged 20-30 years. In order to analyze the empirical approach, Sztompkas and Giddens's theory of trust and security have been used together along side Goffmans concept of front and backstage and other concepts are included as well. An analysis of the empirical material was found, the results showing that women often use fairly common strategies to create security in itself. These were as such, selecting a meeting place that is public and collecting information about the person they are meeting in advance using other channels of social media such as Facebook,Tinder, etc. This indicates that there is a general underlying concern about who the person really is on the other side of the computer screen/mobile screen. It also shows that the women are consciously or subconsciously using strategies to build up a sense of security among themselves before meeting with an unknown male. Keywords: Back stage, front stage, online dating, offline, online, role, security, social interaction, Tinder och trust. / Syftet med undersökningen är att bidra med en ökad förståelse för vilka strategier unga kvinnor använder sig av vid nätdejting, online kontra offline. Syftet med uppsatsen ligger i att identifiera hur kvinnor skapar en trygghet för sig själva för att ta steget från online till att träffa en okänd man i verkligheten. För att två okända människor ska våga träffa varandra ansikte mot ansikte bör det finnas en slags trygghet mellan dem, hur skapas den och vilka faktorer är det som avgör att ett möte i verkligheten sker? I den här uppsatsen har det tillämpats en kvalitativ metod tillsammans med sex tematiskt öppna intervjuer där informanterna har varit kvinnor i åldrarna 20-30 år. För att kunna analysera empirin har Piotr Sztompkas och Anthony Giddens teorier om trygghet och tillit använts i kombination med Erving Goffmans begrepp om frontstage och backstage samt andra som inbegrips i dessa. Genom en analys av det empiriska materialet påträffades resultat som visar på att kvinnor ofta använder sig av någorlunda gemensamma strategier för att skapa trygghet för sig själva, dessa var exempelvis: att välja en mötesplats som är offentlig, samla information i förväg om personen, användningen av andra kommunikationskanaler utöver Tinder etc. Detta pekar på att det överlag finns en underliggande oro för vem personen är på andra sidan datorskärmen/mobilskärmen, samt att personer omedvetet eller medvetet använder strategier för att bygga upp en trygghet hos sig själv innan mötet med en okänd människa. Nyckelord: Backstage, fasad, frontstage, inramning, nätdejting, offline, online, roll, social interaktion, tillit, Tinder och trygghet.

Utifrån sex intervjuer med kolloledare, som uppsatsen baseras på, framkommer att en tydlig skiljelinje görs mellan kollo och livet utanför. Kollo beskrivs som en särskild och annorlunda värld. För intervjupersonerna innebär arbetet på kollo att separeras från sin vanliga kontext för att istället bli del av ett nytt och relativt slutet sammanhang. Genom att bland annat tillämpa Michel Foucaults idéer om heterotopier och antropologen Victor Turners tankar om liminalitet och communitas skapas förståelse för hur kollo som rum inverkar på ledarnas villkor, förutsättningar, handlingsmöjligheter, relationer, tankar, sinnesstämningar och kroppsuppfattningar. Uppsatsens övergripande intresseområde är rum, sammanhang och varande som erfars och konstrueras som något utöver det vanliga och vardagliga. / <p>Uppsatsventilering ägde rum den 13-01-2023 på Stockholms universitet. </p>

Hur upplever coacher och studie- och yrkesvägledare sina yrkesroller? Vad är centralt i rollerna och hur beskriver coacher och studie- och yrkesvägledare vad de gör och framförallt hur definierar de sin yrkesroll. Finns där några likheter i yrkesrollerna och vilka är skillnaderna? Med många olika frågeställningar i bagaget har vi med hjälp av ett rollteoretiskt perspektiv studerat dessa båda yrkesroller. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med lika många coacher som studie- och yrkesvägledare där vi försökte förstå intervjupersonerna ur olika perspektiv. De perspektiv vi särskilt tittat på är den egna uppfattningen om yrkesrollen, vilken kompetens de olika rollerna uppfattar sig ha och hur de tolkar olika begrepp. Utöver det har vi observerat deras yrkesmiljö, det vill säga hur scenen där de spelar sin yrkesroll ser ut. Bakgrunden till att vi intresserat oss för att jämföra de båda yrkesrollerna är att vi som snart färdiga studie- och yrkesvägledare vill granska en kommande arbetsmarknad – en marknad där efterfrågan på coacher är tio gånger så stor som efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. De slutsatser vi drar från vår studie är att det professionella samtalet är centralt i utövandet av båda yrkesrollerna. Båda yrkesrollerna tar grund i samma typ av samtalsmetodik och båda grupperna fokuserar på att vidga klienternas perspektiv. Den andra delen av yrkesrollerna skiljer sig åt; studie- och yrkesvägledare förväntas ha kompetens om utbildningssystemet och coacherna förväntas ha ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden. Vår undersökning talar för att studie- och yrkesvägledare kan coacha som vägledare och som coach. Skillnaden ligger främst i utbildningsbakgrunden och kanske i ett mer medvetet användande av samtalsmetodik. Coacher kan också vägleda och kan ha en gedigen utbildningsbakgrund men kan också vara verksamma utan någon speciell utbildning.

In this study of intercultural communication, I investigate the multi-faceted meaning of the expression " cultural fit " in the sense that it is used by recruiters when shortlisting Indian information technologists to fill skills shortages for the Y2K project in Australia. The data is in the form of ten videotaped interviews in Bangalore and the recruiter commentary on those tapes in Melbourne. A crucial decision to be made by recruiters in any shortlisting process is " How will the candidate fit into the workplace?" This question becomes more problematical when applied to overseas-trained professionals. I take a critical approach, drawing principally on the research traditions of linguistics where studies of intercultural communication and workplace interaction intersect, employing chiefly the tools of Critical Discourse Analysis and Interactional Sociolinguistics and the more abstract notions of Bourdieu. A bridge between these different discourse approaches is provided by Sarangi & Roberts < 1999 < who show the connection between the larger institutional order and interactional routines, through an elaboration of frontstage talk and backstage talk following Goffman < 1959 < . An analysis of the interviews < frontstage talk < reveals "cultural fit" to involve a knowledge of institutional talk, in particular, directness. The recruiter commentary < backstage talk < draws attention to issues of intelligibility, body language, technical expertise and workplace values. the study shows that Indian Information Technologists have "partial fit" in that they possess technical fit but do not demonstrate, or lack the opportunity to demonstrate in the interview, Australian workplace values such as small talk, humour and informality. The recruiter judgments were fleeting and apart from checking for intelligibility, were made on the basis of candidates' body language thus highlighting its importance and its relative absence from the discourse approaches mentioned above. This study shows clearly that there is room for more communicative flexibility on the part of all the stakeholders.

I denna uppsats studerar jag hur olika samhällskunskapslärare agerar i rollen de har i den samhällsviktiga institution som är skolan. Jag har som utgångspunkt använt mig av sociologiska teorier som behandlar ämnet social kontroll. Jag har valt att lägga fokus på hur läraren behandlar sin roll i egenskap av lärare gentemot skolan som institution. Vidare har jag utgått ifrån det som Arlie Russel Hochschild beskriver som ”surface acting” och ”deep acting” i kombination med Ervin Goffmans ”frontstage” och ”backstage”. Dessa teoretiker menar att människor hela tiden tvingas balansera och handskas med olika roller i olika situationer. Därför har jag valt att studera hur dessa lärare går in i sina roller och hur de anpassar sig till de olika situationerna som uppstår i klassrummet, och hur det i så fall formar skolan som institution. Efter intervjuerna med de olika lärarna har jag kommit fram till att deras personliga erfarenheter och egenskaper lyser igenom i vissa delar av undervisningen då läraren blir tvungen att balansera mellan olika masker och även till viss grad anpassa dessa ut efter institutionens vanemönster och normer. Vidare finner jag att det förekommer variationer i undervisningen gällande vad de olika lärarna väljer att ta upp eller fokusera på. Därefter har jag valt att titta på hur de olika rollerna i kombination med den varierande undervisningen kan komma att skapa olika varianter av skolan som institution. Till min hjälp har jag tittat på Peter L Berger och Thomas Luckmanns teori om hur etablerade regler och normer i olika sammanhang formar olika institutioner. Trots sina olika variationer, och växlande mellan roller kunde jag se att lärarna på ett skickligt sätt anpassar lektionen för att nå målet med skolans läroplan som innebär att de ska fostra eleverna till att bli upplysta och demokratiska medborgare.