Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för lärares uppfattningar om deras förutsättningar att arbeta inkluderande med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Förutsättningar förstås som ett sammansatt begrepp av professionella, kontextuella samt relationella aspekter. De olika delarna av begreppet svarar för lärarens personliga uppfattningar om faktorer såsom utbildning, erfarenheter, skolans styrdokument, utformning av lokaler, tidsrelaterade omständigheter och relation till eleven. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning med ett bekvämlighetsurval där sex stycken gymnasielärare intervjuas. Empirin från de semistrukturerade intervjuerna analyseras genom hermeneutisk meningstolkning. I resultatet framgår hur läraren anser att de inkluderingsambitioner som är formulerade i skolans styrdokument inte till fullo är möjliga att uppnå. Orsakerna till detta anses vara brist på kompetens hos läraren till följd av för få specialpedagogiska inslag i lärarutbildningar och kompetensutvecklingar samt otillräckliga kontextuella resurser såsom avsaknad av personal och för lite tid.

Den här studien har som utgångspunkt att undersöka hur socionomer som arbetar stödjande och behandlande ser på sin egen kunskap och professionskompetens kring barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien fokuserar särskilt på hur socionomerna utvecklat sin kunskap och kompetens i arbetet med målgruppen. I studien genomfördes fyra intervjuer med socionomer som arbetar stödjande och behandlande. Materialet har analyserat utifrån professionsteorin med hjälp av begreppen kunskap och kompetens. Studiens resultat visar att socionomerna upplevde att de hade ganska god kunskap och kompetens kring arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I första hand har kunskaperna utvecklats genom kollegial handledning och inte från utbildning. I diskussionsdelen diskuteras det att det borde finnas mer möjlighet till kompetensutveckling i form av vidareutbildningar och kunskapsstöd på arbetsplatserna.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar kan påverka den orala hälsan och den oral hälsorelaterade livskvalitén hos strokedrabbade individer. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 18 vetenskapliga originalartiklar. Sökning efter samtliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline och DOSS där särskilda inklusion och exklusions kriterier styrde valet av vilka artiklar som skulle användas. Därefter kvalitetsgranskades de utvalda artiklarna. Resultat: Strokerelaterad motoriska funktionsnedsättningar påverkar individens förmåga att sköta munhygienen och att tugga och svälja. Det har även påvisat att strokerelaterade motoriska funktionsnedsättningar hade statistisk signifikant påverkan på parodontal status (p <0,001). Kognitiva funktionsnedsättningar hos strokedrabbade individer visade en statistisk signifikant påverkan på hur ofta strokedrabbade individer borstade tänderna dagligen (p <0,001) samt en statistisk signifikant koppling till parodontit. Både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar uppvisade en påverkan på individens dagliga välbefinnande. Slutsats: Strokerelaterade motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar har visats ha en påverkan på oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalité. Dock skulle mer forskning inom detta område vara gynnsam för både allmänheten och tandvårdspersonalen.

Familjer med barn med kognitiva funktionsnedsättningar är utsatta för större påfrestningar än familjer med typiskt utvecklade barn och är i behov av mer stöd och insatser. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur en grupp föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar beskriver vardagslivet för familjen samt hur de beskriver det stöd som familjen är berättigade till. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar i Umeå kommun, vilka utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningsbärande enheter. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarnas utmaningar i vardagen ofta består i att kämpa för barnens rättigheter och hur de bäst kan hjälpa sina barn. Det stöd som familjerna mottar värderas olika, och verkar inte vara likvärdig mellan intervjupersonerna. De flesta anser att de får ta ett alltför stort ansvar för att deras barn ska få rätt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån intervjuerna är att de intervjuade föräldrarna är i behov av mer infomation, både skriftligt och muntligt, om vad verksamheter kan erbjuda familjerna samt att de i deras vardag får ta ett stort ansvar själva för att kunna efterfråga stöd åt sina barn.

No description available.

Detta är en språkvetenskaplig studie med avsikt att belysa aspekter av det språkbruk som kan tänkas ha inflytande på föreställningen om personer med funktionsnedsättningar. Genom kritisk diskursanalys med utgångspunkt i ableismen studeras hur olika ord för att benämna personer med funktionsnedsättningar förekommer och diskuteras på internet samt hur språklig diskriminering eventuellt kan urskiljas. Analysen är uppdelad i flera delar där det görs en undersökning av hur vanliga ord för att benämna personer med funktionsnedsättningar förekommer i tre webbaserade korpusar, en analys av språket i bloggtexter från 2014 där ordet handikappad påträffas samt en beskrivning av hur handikappad diskuteras på nätverket funktionshinder.se, en portal för personer med funktionsnedsättningar. När bloggtexterna analyserats framkommer det att vid de tillfällen som den kollektiva beteckningen handikappade förekommer konstrueras de som tillskrivs grupptillhörigheten som offer i olika sammanhang. När handikappad används som adjektiv är det i majoriteten av fallen för att beskriva en känsla/situation av tillfällig fysisk nedsatthet. Återkommande är också att personer använder begreppet som metafor för att vara utan något och då vanligtvis något tekniskt som en mobiltelefon eller internetuppkoppling. Återkommande attityder och argument på funktionshinder.se är att ord har en ursprunglig betydelse som en ska ta hänsyn till, att det går att ställa högre krav på auktoriteter än allmänheten vad gäller ordval, att de ordval en gör är konsekvensen av ålder eller kunskap/okunskap eller att det ges uttryck för en oförstående inställning till språkförändring och diskussionen om den.

Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa gör för att inkludera funktionsnedsatta elever i den ordinarie ämnesundervisningen. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens deltagare bestod av fyra idrotts- och hälsalärare verksamma vid fyra olika gymnasieskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det är viktigt att alla elever inkluderas i den ordinarie ämnesundervisningen, oavsett om eleverna har en funktionsnedsättning eller inte. Resultatet visade att det finns resurser för lärare i idrott och hälsa att inkludera elever med funktionsnedsättningar i ämnesundervisningen. Studiedeltagarna förklarade följaktligen att en idrotts- och hälsalärare måste vara kreativ. Slutligen påvisade resultatet att omständigheterna med att inkludera funktiosnedsatta elever i den ordinarie undervisningen, handlar om anpassning av undervisningen lektionsinnehållet så att det passar samtliga elever och andra elevers beteende. Studiedeltagarna berättade att elever som är ”störiga” försvårar inkluderingsprocessen. Resultat analyserades med utgångspunkt i Foucaults begrepp: subjektets konstituering och hans idéer om makt. Analysen visade bland annat att det som förr antagligen betraktades som det ”normala” beteendet under lektionerna i ämnet, numera räknas som avvikande.

Jag har under min tid på Blekinges Tekniska Högskola jobbat som timvikarie på ett LSS-boende för personer med olika funktionsnedsättningar på Olofströms kommun i Blekinge. Där kom min tanke fram att jag ville slå ihop mitt jobb och skolarbete för att skapa något för en väldigt specifik men ändå bred målgrupp. Det har alltid funnits ett intresse hos mig i att skapa applikationer till handhållna enheter såsom surfplattor och smartphones, och att de inte bara används till saker som att ringa och skicka sms utan att de även används som hjälpmedel och läromedel. Jag har använt mig utav metodologin deltagande design, där jag har jobbat tillsammans personer som har kognitiv funktionsnedsättning vilket innebär att man har någon form utav funktionsnedsättning i hjärnan. Under utvecklingen har dessa personer varit med ända från början till idé ända fram till prototyp, då jag behövde ha deras erfarenheter jag själv inte besatt för att veta hur jag skulle forma applikationen runt just deras behov. Med all erfarenhet som dessa personer gett mig i arbetet så har jag skapat en mobilapplikations-prototyp utifrån deras känslor och idéer. Idéer som har kommit upp under våra workshops, där vi diskuterade vilka vardagliga aktiviteter de själva tyckte var roliga att göra utomhus samt inomhus, och hur hade man kunnat göra dessa vardagliga aktiviteter roligare? Två idéer som vi sedan slog ihop till en vilket var promenader och picknick. En applikation där det är tänkt att de ska ha möjligheten att kunna bjuda sina vänner och familj på picknick, genom att göra en slags lista över vad de vill ha med sig på picknicken och göra ett evenemang av det hela / During my time at Blekinge Institute of Technology I’ve worked at a LSS housing facility in Olofström, Blekinge. It was there I got the idea to merge my job and schoolwork to create something for a very specific target group. I have always been interested in creating applications for hand-held devices such as tablets and smartphones that are used as aids and teaching materials. I’m using the methodology participatory design, and along with people that lives with cognitive disabilities, meaning they have some form of disability in their brain, I developed a prototype. I needed their experience and knowledge because I don’t know how I would shape the application to fit their needs otherwise. With all the experience these people gave me, I created a prototype based on their feelings and ideas, ideas that have been brought up in our workshops. In the workshops we discussed the everyday activities they thought were fun, outdoors as well as indoors, and what could make those activities even more enjoyable. The two ideas that we emerged with, and later merged, were walking 4 and picknicking. The idea is for an application where you have the opportunity to invite your friends and family to a picknick. You make a list of what you want to include on the picknick and then create an event.

Vuxna med ADHD är en grupp som upplever problem med att utföra vardagliga nödvändiga aktiviteter och som lätt utvecklar olika rolldysfunktioner genom livet. Det är viktigt att undersöka vilka erfarenheter och konsekvenser i vardagen som vuxna med ADHD erfar för att på ett effektivt sätt kunna möta upp och effektivt underlätta för patientgruppen. Nästa steg i ledet för att kunna spela en nyckelroll i arbetet med att hjälpa vuxna med ADHD är att kartlägga vad arbetsterapeuter gör för denna växande grupp i samhället. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp. En litteraturstudie användes som metod för att kunna skapa en bred överblick över den befintliga forskningen på området. Totalt inkluderades fem vetenskapliga artiklar i studien och ur dessa fem framträdde tre kategorier: 1) Ekonomi, trafik och socialt liv – utmaningar i vardagen för vuxna med ADHD. 2) Ordningsskapande arbetsterapeutiska interventioner. 3) Motivation - ett hinder i vardagen med förslag på lösningar. Studien ger främst en bild av ett forskningsfält med många och stora informationsluckor kvar att fylla avseende vad arbetsterapeuter gör för att underlätta livet för vuxna med ADHD. Arbetsterapeuter kan sannolikt spela en viktig roll för gruppen vuxna med ADHD genom olika typer av ordningsskapande interventioner såsom strategier och hjälpmedel men mer forskning på området efterfrågas.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem beskrev att de bemötte utåtagerande elever. Studien utgick från en kvalitativ metod där data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex utbildade lärare i fritidshem. Data analyserades och kategoriserades med hjälp av färgkombination. Resultatet visade att lärare i fritidshem använde sig av olika strategier/metoder vid bemötande av utåtagerande elever. Strategier/metoder som respondenterna beskrev var lugnt bemötande, markering, distrahera och bekräfta. Vidare beskrev respondenterna hur de arbetade förebyggande för att elever inte skulle bli utåtagerande. Faktorer som respondenterna uppmärksammade vid förebyggande arbete var personal, samarbete med eleven samt förberedelser.